Syftet med examensarbetet är att främja den hållbara utvecklingen i anläggningssektorn. Målet med rapporten är att visa hur miljöklassningssystemet CEEQUAL kan förbättras samt hur användningen kan främja hållbar utveckling i mark och anläggningsprojekt i Sverige. CEEQUAL är ett miljöklassningssystem inom infrastruktur och anläggning som har utvecklats i Storbritannien av Institution of Civil Engineers.  I examensarbetet har följande frågeställningar undersökts:  Hur fungerar CEEQUAL i praktiken?  Vad är den svenska erfarenheten från användningen av CEEQUAL?  Hur kan anläggningssektorn förbättra miljö/hållbarhetsarbetet genom miljöklassning med CEEQUAL?  Hur kan man förbättra miljöklassningssystemet CEEQUAL?  Frågorna har besvarats genom metoderna litteraturstudie och dokumentanalys men även genom intervjuer med olika aktörer inom anläggningsbranschen.  Denna rapport innehåller en kort sammanfattning av vad hållbar utveckling betyder och en fördjupning inom miljöklasscertifieringssystemet CEEQUAL samt dess användning inom anläggnings- och infrastrukturprojekt.  En jämförelse mellan CEEQUAL, de 16 nationella miljömålen och Kretsloppsrådets mål har också utförts för att se om de behandlar samma miljöområden.  En certifiering sker i flera olika steg. En certifiering genomförs av en utbildad assessor som bedömer och ger poäng på svaren av frågorna som återfinns i CEEQUAL:s manual. Betyget beror på hur väl projektet uppfyllt de krav som CEEQUAL efterfrågar. Det kontrolleras sedan av en oberoende granskare och godkänns till sist av CEEQUAL som ger ett slutbetyg.  Certifieringssystemet CEEQUAL har både har för- och nackdelar. En av de största nackdelarna är det inte finns någon svenskanpassad version. Frågorna i manualen är på engelska och svårtolkade vilket leder till att det tar tid att förstå dem samt att det med tiden ökar risken till att CEEQUAL tappar sin trovärdighet.  TGOJ-porten (TGOJ står för Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) är ett anläggningsprojekt där syftet var att byta ut en järnvägsbro till en betongbro som gjuts i krossmaterial. Resultatet visar att de stora förbättringsåtgärderna som exempelvis återanvändning av material samt inköp av krossmaterial var redan identifierade innan CEEQUAL beslutades att användas. / The purpose of this work is to promote sustainable development in the construction sector. The goal of this rapport is to show how environmental classification system CEEQUAL can be improved and how their use may promote the sustainable development of land and construction projects in Sweden. CEEQUAL is an environmental classification system for infrastructure that has been developed in the UK by the Institution of Civil Engineers.  The following questions were investigated in the thesis:  How does CEEQUAL work in practice?  What is the Swedish experience from the use of CEEQUAL?  How can the contruction sector improve the environmental work through an environmental classification with CEEQUAL?  How can the environmental classification system CEEQUAL be improved?  The questions were answered by the methods literature studies and document analysis but also interviews with various actors in the construction market.  This report contains a brief summary of what sustainable development means, a specialization in environmental classification system CEEQUAL and its use in the construction and infrastructure projects.  A comparison between CEEQUAL, the sixteen environmental quality objectives and The Ecocycle Council objectives has also been done to see to see if they deal with similar environmental areas.  A certification is done in several steps. The certification is carried out by a trained assessor who assesses and gives points for the answers of the questions found in CEEQUAL's manual. The score depends on how well the project met the requirements that CEEQUAL demand. It is then checked by an independent verifier and approved finally by CEEQUAL giving a final grade.  The certification system CEEQUAL have both advantages and disadvantages. One of the main disadvantages is that there is no Swedish adapted version. The questions in the manual are in English and difficult to interpret which leads to that it takes time to understand them and also that it over time increases the risk that CEEQUAL loses its trustworthiness.  TGOJ-port (TGOJ stands for Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar) is a construction project where the aim was to replace a railway bridge to a concrete casted in crushed aggregate. The results shows that the major improvement measures such as recycling of materials and the purchase of aggregate materials were already identified before CEEQUAL was decided to be used.

The Swedish Environmental Agency (SEPA) proposed a national target to increase the rate of phosphorus recycling from wastewater sludge in 2013. Reusing phosphorus from wastewater sludge by spreading it on arable lands raises the risk of contamination and substance deposition in soils. In addition to quantifying the targeted rate of recycling, the proposal has also introduced new thresholds that limit the concentrations of undesired substances in wastewater sludge. This thesis assesses the potential challenges and opportunities in implementing the proposed measure in the Swedish municipality settings. Both qualitative and quantitative data have been gathered from three selected mid-sized Swedish municipalities in the Östergötland County and other data sources. The analytical framework of the thesis is based on the Systems Framework for Phosphorus Recovery and Reuse. Several discrepancies between the national goal to increase phosphorus recycling and local circumstances that affect local decision-making have been identified in this thesis. Reducing the flow of undesired substances into the wastewater stream raises goal conflict and is an enormous challenge which requires regulating the way chemicals are consumed in society. From the policy perspective, the national environmental objectives framework is ambiguous with regards to how local decisions should be directed in line with the national goals. The proposed measure should hierarchically be unequivocal and its implementation needs to be coordinated across all geographical scales. The thesis also highlights that there are significant local opportunities for addressing other sustainability goals through phosphorus recycling measures. Sweden’s commitment to creating a resource-efficient phosphorus cycle affirms that the key for a sustainable phosphorus management is the transformation of path-dependent social and technical systems.

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömålen kan vara ett sätt att göra hållbar ut­veckling synlig för elever på byggprogrammet. Det har också varit att ta reda på vilka mervärden som kan skapas genom att hållbar utveckling synliggörs genom att miljömål integreras i under­visningen. Delmålen är verklighetsnära och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förändring. Resultatet visar att yrkeslärare, elever och platschefer på byggföretag inte hade kännedom om miljömålen. Svenska miljömål behöver integreras i karaktärsämnena på byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krävs för att vi ska kunna nå hållbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, så att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förändring. Nästan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervärden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hållbar utveckling. De tyckte att det var viktigt att arbeta med de frågorna och beskrev det i termen yrkesstolthet samt att det leder till välmående, vilket också stöds av litteraturen. / The aim has been to examine whether the Swedish environmental objectives may be a way to make sustainable development visible for students on the construction program. It has also been to determine the added value that can be created by making sustainable development visible by integrating environmental objectives into the teaching. Interim objectives are realistic and directly linked to the construction sector, which can lead to an increased commitment and desire to con­tribute to change. The result shows that vocational teachers, students, and site managers in construction compa­nies were not aware of the environmental objectives. Swedish environmental objectives need to be integrated into vocational school subjects of the construction programme so that political decisions in order to achieve sustainable development is communicated to the students, so that they can come out in working life with action skills which can lead to changes. Almost all interviewed felt that it could provide added value to have knowledge of how they in their everyday lives can work with sustainable development. They think it is important to work with the issues and that it results in prosperous in daily life, which also is supported by the literature and described it in terms of professional pride.

Idag står vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpåverkan och förlust av biologisk mångfald. Vattenkraften är en förnybar energikälla som kan producera el med låga utsläpp av växthusgaser. Sverige har en lång tradition av att utnyttja vattnet som energikälla och har det senaste århundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag står vattenkraften för nästan hälften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges låga utsläpp av växthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften påverka den biologiska mångfalden och vattendragen negativt. Av ungefär 2100 kraftverk står de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltså ett stort antal småskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att påverka vattendragen negativt. Syftet med den här studien var att undersöka om elproduktionen från småskalig vattenkraft är försvarbar sett till dess miljöpåverkan. Studien använde en kvalitativ metod baserad på semi-strukturerade intervjuer med följande intressenter inom småskalig vattenkraft: Svensk Energi, Svensk Vattenkraftförening, Energimyndigheten, Havs- och Vattenmyndigheten, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna samt Älvräddarna. Resultaten visade att småskalig vattenkraft är en billig och etablerad energikälla, den kan bidra med kulturella värden, den är lokalt producerad och konsumerad som kan ge en ökad stabilitet till elnätet samt minska distributionsförluster. Nackdelarna visar att småskalig vattenkraft saknar några av de viktigaste funktionerna som storskalig vattenkraft kan bidra med: reglering av elnätet samt möjlighet att lagra vatten som kan användas vid behov. Vidare kan småskalig vattenkraft anses ha en stor negativ påverkan på vattendragen och den biologiska mångfalden. Potentialen för småskalig vattenkraft kan också anses vara lägre än för övrig förnybar energi samtidigt som utvecklingen går långsammare. Lagstiftning, tillstånd och elcertifikatsystemet har även identifierats som faktorer som inte hjälper situationen för miljön i vattendragen. Behoven av att producera förnybar el från småskalig vattenkraft kan anses vara lägre än behovet av att värna om vattendragen och den biologiska mångfalden för att nå Sveriges miljökvalitetsmål och EU:s vattendirektiv. Det finns utrymme för att minska elproduktionen från småskalig vattenkraft och ändå nå miljöpolitiska mål om förnybar energi och vattenmiljö. Slutsatsen är att elproduktionen från småskalig vattenkraft inte är försvarbar sett till dess miljöpåverkan och att man bör undersöka möjligheten att ta bort de allra minsta kraftverken med störst miljöpåverkan. Det har också framkommit att det saknas ordentliga styrmedel för att främja biologisk mångfald och vattenmiljöer samt att synen på småskalig vattenkraft som miljövänlig bör ifrågasättas. / Today we face many environmental problems such as climate change and biodiversity loss. Hydropower is a renewable energy source that can produce electricity with low greenhouse gas emissions. Sweden has a long tradition of using water as an energy source and has during the past century built hydropower in a majority of the Swedish rivers. Today, hydropower accounts for nearly half of Sweden's electricity production and contributes to Sweden's low greenhouse gas emissions. But hydropower also affects biodiversity and water bodies negatively. Of the approximately 2100 hydropower plants in Sweden, 200 accounts for over 90% of the electricity production. Thus there are a large number of small-scale hydropower plants that contribute to a small portion of the electricity while they are liable to affect streams negative. The purpose of this study was to investigate whether electricity from small-scale hydropower is justifiable in terms of its environmental impact. The study used a qualitative method based on semi-structured interviews with the following stakeholders: Swedenergy, Swedish Hydropower Association, Swedish Energy Agency, Swedish Agency for Marine and Water Management, Swedish Society for Nature Conservation, Swedish Anglers’ Association and River Savers Association Sweden. The results showed that small-scale hydropower is a cheap and established energy source, it can also contribute with cultural values, it is locally produced and consumed that can give greater stability to the electricity grid and reduce distribution losses. The disadvantages show that small-scale hydropower lacks some of the key features that large-scale hydropower can provide: the regulation of the electricity grid and the ability to store water that can be used if necessary. Furthermore, small-scale hydropower is considered to have a major negative impact on streams and biodiversity. The potential for small-scale hydropower could also be considered lower than for other renewable energy while developing more slowly. Legislation, permits and electricity certificate system has also been identified as factors that do not help the environmental situation in streams. The need to produce renewable electricity from small-scale hydropower can be considered lower than the need to protect streams and biodiversity to reach Swedish environmental quality objectives and the Water Framework Directive. There is scope for reducing electricity production from small-scale hydropower and still achieve environmental policy objectives on renewable energy and streams and biodiversity. The conclusion is that electricity production from small-scale hydropower cannot be justified in terms of its environmental impact and that there is a need to examine the possibility of removing the smallest hydropower plants with the greatest environmental impact. It is also stressed that there is a lack of proper incentives to promote biodiversity and aquatic environments and that the view of small-scale hydropower as environmentally friendly should be questioned.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.

The global climate is changing rapidly, which pronounces the need for transforming the energy system. The Swedish municipalities have been identified as key actors in Sweden’s decarbonisation due to their far-reaching responsibilities, which encompass energy planning. The municipalities are required to have a Municipal Energy Plan (MEP) regarding the provision of energy, but have increasingly shown climate awareness. Further, the municipalities are responsible also for the spatial planning, and increased climate efforts will largely be dependent on how this planning is conducted. However, the energy system also affects various other environmental impacts. Strategic Environmental Assessment (SEA) can aid to take these impacts and associated National Environmental Quality Objectives (NEQOs) into account, which is necessary in order to avoid that other negative environmental impacts occur due to a decarbonisation and that synergies between NEQOs instead could be utilised. Thus, this thesis aims to examine current municipal energy planning practice and the integration of energy and climate targets into comprehensive planning (Paper I), as well as to explore the performance of SEA and the consideration of NEQOs in municipal energy planning (Paper II). Further, suggestions for strengthening the practice is developed (Paper I and II).To achieve the aims, a document analysis, statistical analyses, thematic analyses and an interview study has been employed. This thesis shows that the Act on Municipal Energy Planning is not followed and that the municipalities proactively focuses on climate change mitigation instead. Moreover, a link between MEPs and Comprehensive Plans is seen regarding energy and climate-related targets, and a continuous energy planning can thus be one way of achieving a spatial planning in line with the climate objectives. SEA is seldom performed despite legal requirements, due to a deficient screening practice. However, when performed, SEA can increase the consideration of NEQOs, particularly those in which negative environmental impacts of climate efforts can occur. The consideration of NEQOs could thus help enhance synergies between a decarbonisation and other NEQOs, which could mobilise support for the MEP and aid its implementation. / <p>QC 20181120</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka problem och möjligheter Kemikalieinspektionens anställda upplever i arbetet medmiljömålet Giftfri miljö och dess delmål. Detta för att bättre förstå komplexiteten i miljömålsarbetet och vilka drivkrafter och barriärer som finns iarbetet. För att göra detta har fem respondenter från Kemikalieinspektionen genom ett strategiskt urval valts ut till kvalitativa semistruktureradeintervjuer som varade mellan ca 30-60 min i omfattning. Som komplement till dessa intervjuer har även fyra rapporter från Naturvårdsverketanalyserats. Dessa är: uppföljningsrapporterna från 2005, 2010, 2015 och den fördjupade utvärderingsrapporten för 2015. Detta med avgränsningtill de kapitel som behandlande Giftfri miljö och etappmålen. Materialet har sedan analyserats och tematiserats med inriktning på de problem ochmöjligheter som vi kunnat se. Resultatet av denna analys gav tillslut 9 teman som är: Giftfri miljö, Etappmålen för farliga ämnen, Samordning,Företagsansvar, Produktionsökning och diffusa produktinnehåll, Det komplexa Reach, Styrmedel, Skadliga ämnen i miljön, EU och EUkommissionen.Det största hindret för miljökvalitétsmålet Giftfri miljö, är att det egentligen inte alls är ett definierat mål utan snarare en vision,vilket alla våra respondenter förtydligade under intervjuerna. 2020 har aldrig vart en realistisk tidsram för att miljömålet ska kunna bli uppnått.Problematiken som vi ser det med att nå Giftfri miljö ligger i målets struktur. Efter denna studie ser vi i stället hur etappmålen kan fungera som ettsteg på vägen men att miljökvalitetsmålet är allt för orealistiskt och kanske istället borde formuleras om till en vision. / This paper aims to examine the problems and opportunities that the employees at The Swedish Chemicals Agency experience in theirwork with the environmental objective A Non- Toxic Environment. We want to get a better understanding of the complexity of the environmentalobjectives and the driving forces and barriers that exist in the workfield. To do this, five respondents from The Swedish Chemicals Agency wasselected through strategic selection and later interviewed through qualitative semi-structured interviews, which lasted between 30-60 minutes. As acomplement to these interviews four reports by the Environmental Protection Agency has also been analyzed. These are: annual monitoring reportsfrom 2005, 2010, 2015, and one the in-depth evaluation report from 2015. We have limited ourselves to the chapters about toxic environment andits environmental objective milestones. The material has then been analyzed and thematized with a focus on the problems and opportunities thatwe have seen through analyze. The result of this analysis eventually gave 9 themes: The environmental objective Non-toxic environment, Theenvironmental objective milestones for harmful substances, Coordination, Company responsibility, Production increase and diffuse productcontent, The complex REACH, Policy instruments, Harmful substances in the environment, and EU and the European Commission. The biggestobstacle to the objective of non-toxic environment is that it is not really a defined goal but rather a vision, which all of our respondents expressedduring the interviews. 2020 has never been a realistic time frame for this quality objective Non-toxic environment. The problem as we see it has todo with the structure of the environmental quality objective in question. By this we mean that none of the respondents actually see theenvironmental objective as anything that can be achieved. After this study we can see how the environmental objective milestones can serve as astepping stone, but that the environmental quality objective is unrealistic and should instead be made into a vision.

All life forms require the nutrient phosphorus and it cannot be substituted by any other element. The global cycle of phosphorus is special among the major biogeochemical cycles, since it has no significant gaseous compounds and only closes every 10-100 million years. However, human activities, as application of mineral fertilizers, conversion of natural ecosystems to arable land and releases of untreated waste, intensify remarkably thephosphorus flows. The problems with linear flows of a limited resource leading to eutrophication of aquaticenvironments, for instance, have generated national environmental quality objectives for phosphorus in Sweden. The main objective of this master thesis is to get a holistic overview of how phosphorus is moving through Gothenburg today, using Material Flow Analysis as method. The spatial system boundary is the municipality of Gothenburg and the temporal system boundary is the year of 2009. One way of dealing with the linear flows ofphosphorus might be to develop the wastewater systems used in Gothenburg today. Possible changes in phosphorus flows, if kitchen grinders or urine-diverting toilets were installed in Gothenburg, are evaluated. In order to make the phosphorus management more sustainable, the linear flows have to be closed to a larger extent than today. One way towards this ambition is to emphasize other fertilizers than the mineral ones, like urine and low-contaminated sludge. The MFA shows that the absolutely largest input of phosphorus to Gothenburg is via the food. The two large outputs of the same magnitude are the digested sludge from the wastewater treatment plant of Rya and the ashes from the waste-fuelled district heating power plant of Sävenäs. About 7% of the phosphorus input to Gothenburg continues into the aquatic environment. According to this study, urine diversion and separate collection of food seem prospective in order to decrease the phosphorus flows in digested sludge from the wastewater treatment plant, ashes and aquatic deposition. An additional advantage would be generation of recycled fertilizing products with good quality. / Näringsämnet fosfor är nödvändigt för alla levande organismer och kan inte ersättas av något annat grundämne. Den globala fosforcykeln är speciell då den inte innehåller några gasformiga föreningar och sluts var 10-100 miljonte år. Användning av konstgödsel, omvandling av tidigare orörda ekosystem till odlingsmark och utsläppav förorenat avfall är exempel på mänskliga aktiviteter som intensifierar fosforflöden. Problemet med att linjäraflöden av denna begränsade resurs leder till övergödning av vattenmiljöer har genererat nationella miljömål i Sverige för fosfor. Det huvudsakliga målet med detta examensarbete är att få en översikt av hur fosfor rör sig genom Göteborg idag med hjälp av substansflödesanalys. Den rumsliga systemgränsen är kommungränsen för Göteborg och den tidsmässiga avgränsningen är året 2009. Ett sätt att förbättra de linjära fosforflödena kan vara att utveckla deavloppssystem som idag används i Göteborg. Förändringarna som uppstår i fosforflödena vid installation av urinsorterande toaletter alternativt köksavfallskvarnar undersöks. Linjära flöden måste bli återcirkulerade i en högre utsträckning än idag ifall fosforhushållningen ska gå mot hållbarhet. Ett sätt att nå denna ambition är att lyfta fram andra gödselprodukter än konstgödsel, exempelvis urin och renare slam. Flödesanalysen visar att det definitivt största inflödet av fosfor till Göteborg är via livsmedel. De två största fosforutflödena, båda i samma storleksordning, är rötat slam från Ryaverket och aska från sopförbränningsanläggningen Sävenäs. Cirka 7% av den fosfor som flödar in i Göteborg fortsätter vidare ut i vattenmiljön. Enligt denna studie verkar urinsortering och separat insamling av matavfall vara goda lösningar för en framtid med mindre fosfor i slammet från Rya och i aska samt till vattenmiljön. En ytterligare fördel skulle vara erhållandet av hållbara gödselprodukter med god kvalitet. / <p>This master thesis has also been published as a technical report at Chalmers with Report No. 2011:124.</p>

The overall aim of this thesis is to present a model for rational goal-setting and to illustrate how it can be applied in evaluations of public policies, in particular policies concerning sustainable development and environmental quality. The contents of the thesis are divided into two sections: a theoretical section (Papers I-IV) and an empirical section (Papers V-VII). Paper I identifies a set of rationality criteria for single goals and discusses them in relation to the typical function of goals. It is argued that goals are typically set to enhance goal achievement. A goal that successfully furthers its achievement is “achievement-inducing”. It holds for each of the identified criteria that, ceteris paribus, improved satisfaction of a criterion makes a goal better in the achievement-inducing sense.Paper II contains an analysis of the notion of goal system coherence. It is argued that the coherence of a goal system is determined by the relations that hold among the goals in the system, in particular the relations of operationalization, means and ends, support, and conflict. Paper III investigates the rationality of utopian goals. The paper analyzes four arguments that support the normative criterion of attainability: that utopian goals are (1) too imprecise and (2) too far-reaching to guide action effectively, (3) counterproductive, and (4) morally objectionable. A tentative defence of utopian goal-setting is built on counter-arguments that can be put forward to weaken each of the four objections. Paper IV investigates the nature of self-defeating goals. The paper identifies three types of situations in which self-defeating mechanisms obstruct goal achievement: (1) situations in which the goal itself carries the seeds of its own non-fulfilment (self-defeating goals), (2) situations in which the activity of goal-setting contributes to goal failure (self-defeating goal-setting), and (3) situations in which disclosure of the goal interferes with progress (self-defeating goal disclosure). Paper V provides a brief description of the Swedish system of environmental objectives and a preliminary inventory of the management difficulties that attach to this goal system.Paper VI contains an investigation into the rationality of five Swedish environmental objectives through an application of the rationality criteria identified in Papers I-II. The paper identifies and discusses some difficulties that are associated with management by objectives and the use of goals in environmental policy. Paper VII analyses the rationality of the Swedish environmental quality objective A good built environment. Among the conclusions drawn in the paper are that some of the sub-goals to the objective are formulated in terms that are unnecessarily vague from an action-guiding standpoint and that others are problematic from the viewpoint of evaluability. / QC 20100715