• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 3
  • Tagged with
  • 7
  • 6
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Ekosystemtjänster från anlagda och restaurerade våtmarker : Och hur de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås / Ecosystem services from constructed and restored wetlands : And how they can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives

Hjerpe, Felicia, Olsson, Alexandra January 2022 (has links)
Under det senaste seklet har svensk våtmarksareal minskat med en fjärdedel, vilket motsvarar 2,7 miljoner hektar. Detta till följd av ett industrialiserat samhälle med ett starkt intresse i utbyggnad av jordbruk, skogsbruk och vattenkraft. Exploateringen av svensk våtmark har medfört att många av de betydelsefulla ekosystemtjänster våtmarker bidrar med har upphört. Idag är det på grund av denna förlust aktuellt att anlägga och restaurera våtmark, bland annat i syfte att erhålla en eller flera av dessa ekosystemtjänster. Syftet med denna rapport är att undersöka vilken miljö- och klimatpåverkan anlagda och restaurerade våtmarker medför samt huruvida de kan bidra till att de svenska miljökvalitetsmålen uppnås. Genom en omfattande litteraturstudie insamlades data som legat till grund för den bedömning som gett rapportens resultat. Resultatet visade på olika nivåer av påverkan på miljö och klimat från bland annat ekosystemtjänsterna vattenrening, biologisk mångfald och klimatreglering, med slutsatsen att den sammanlagda påverkan främst är positiv. Effekterna av ekosystemtjänsterna bedömdes även påverka företrädesvis sex av de sexton miljökvalitetsmålen för vilka en noggrannare bedömning genomfördes, med slutsatsen att anläggning och restaurering av våtmark har en främst positiv påverkan på fem av dessa mål. / During the last century, the Swedish wetland area has decreased by a quarter, equal to 2.7 million hectares, due to an industrialized society with a strong interest in further expansion of agriculture, forestry, and hydropower. The exploitation of Swedish wetlands has resulted in the cessation of many essential ecosystem services to which wetlands contribute. Due to this loss of wetland area, it is now relevant to construct and restore wetlands to obtain one or more ecosystem services. The purpose of this report is to investigate the extent to which these ecosystem services can be acquired from constructed and restored wetlands and whether these can contribute to achieving the Swedish environmental quality objectives. Data was collected through an extensive literature study which formed the basis for the assessment that led to the report's result. The result showed different levels of impact on the environment and climate from the ecosystem services water purification, biodiversity, and climate regulation, with the conclusion that the total effect is mainly positive. The effects of the ecosystem services were also assessed to affect primarily six of the sixteen environmental quality objectives for which a more accurate assessment was carried out, with the conclusion that construction and restoration of wetlands has a primarily positive effect on five of these objectives.
2

Golfbanors potential vid åtgärder för ekologisk kompensation : En enkät- och intervjustudie om möjligheterna till samverkan mellan golfklubbar och kommuner för bevarandet av naturvärden i Stockholmsregionen

Holmblad, Alexander, Berglund, Gabriel Bento da Silva January 2021 (has links)
I takt med att befolkningen i Stockholmsregionen ökar så ökar även exploateringstrycket på grönytorna i regionen. Ekologisk kompensation har pekats ut som ett verktyg som kan användas för att minska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med att grönområden exploateras. Syftet med detta arbete har varit att studera hur kommunerna i Stockholmsregionen arbetar med ekologisk kompensation samt vilka möjligheter det finns för att utföra kompensationsåtgärder på golfbanor. Utöver det så har även golfbanornas roll i ett eventuellt system med kompensationspool utforskats. Arbetet har främst bestått av en enkät- och intervjustudie som har kompletterats med en litteraturstudie. Sex stycken kommuner svarade på den utskickade enkäten och ytterligare fyra kommuner deltog i varsin intervju. Två stycken golfklubbar har även deltagit och besvarat ett antal frågor. Baserat på resultaten så drar författarna slutsatsen att golfbanor kan, under rätt förutsättningar, vara recipienter för en rad olika åtgärder för ekologisk kompensation. Exempel på åtgärder som utförts på golfbanor för att bland annat bidra till den biologiska mångfalden har identifierats under arbetet, som exempelvis anläggning av dammar för lekande groddjur. Inga säkra slutsatser kan dras om huruvida golfbanor kan delta i kompensationspooler då det ännu är oklart hur ett sådant system skulle se ut i Sverige. / The population growth in the Stockholm region presents challenges for planners, such as increased exploitation pressure on green spaces in the region. Ecological compensation has been identified as a measure to mitigate damages and minimize net loss of biodiversity and ecosystem services in urban areas. The purpose of this report has been to study to what extent municipalities in the Stockholm region incorporate ecological compensatory actions as well as to unravel any potential in utilizing golf courses as recipients when ecological compensations are to be done. Additionally, the possibilities for golf courses to enroll in compensation pools has been examined. Primary method for this report has been interviews and questionnaires, and has been complemented with a literature study. Six municipalities answered the questionnaire and four municipalities respectively two golf clubs participated in interviews. Based on the results it is concluded that golf courses could be the recipient of various projects of ecological compensation under certain conditions. Such compensatory actions are then dependent on local circumstances. Cases where golf courses are subjects for strategic ecological improvements are described, e.g. construction of ponds that support local amphibian fauna. No conclusions could be drawn regarding whether golf courses could participate in compensation pools due to legal uncertainties on how such a system could be established in Sweden.
3

The Role of Ecosystem Services for a Resilient Urban Agriculture System : Case Studies from the Stockholm Region

Rosenberg, Barbro January 2021 (has links)
Just like in the rest of the world, the urban population in Sweden is increasing each year, which means that cities are becoming increasingly densified and natural green areas are claimed and used for built environment. As a result, biodiversity in cities is often low and inhabitants risk facing losses of ecosystem services of various kinds. As a counterforce to these challenges linked to urbanization, urban agriculture has become an increasingly popular and growing phenomenon in Sweden in recent years. Researchers have begun to recognize the potential of urban agriculture to address the issues of urban green spaces, food security and social interaction between different cultures in cities.  Despite the growing interest in urban agriculture, there seems to be a lack of empirical studies examining the potential of urban agriculture to contribute ecosystem services to cities. The aim of this thesis is thus to investigate and map ecosystem services from urban agriculture systems and perform a resilience analysis to assess the opportunities and challenges associated with the management and development of ecosystem services from urban agriculture. To do this, a case study was performed on two different types of urban farms located in the Stockholm region. The study was delimited to look at regulating, provisioning, and cultural ecosystem services from urban agriculture for commercial use in Stockholm. Moreover, the study applied a qualitative and semi-quantitative research method where the collection of data material was based on a literature study, semi-structured qualitative interviews, and observations. A resilience analysis of the empirically collected data material was performed using seven principles as a framework. These principles have been presented in previous research and are shown to have important links to the management of ecosystem services.  The results of the study show that commercial urban agriculture in Stockholm has great potential to contribute with ecosystem services to the city as the two investigated cases contribute with regulating, provisioning, and cultural services of various kinds. The studied outdoor farm was shown to contribute with 26 different ecosystem services, while the studied indoor farm in greenhouse was shown to contribute with 9. Furthermore, the study indicates that the two studied cases are, at present, not independent of external systems as they, among other things, require some inputs to maintain respectively cultivation activities. From a resilience perspective, the study indicates that many activities that are currently carried out in the studied urban farms contribute to strengthening the resilience of the produced ecosystem services. Examples of this are that they actively work for knowledge development, participate in research projects, integrate systems and risk thinking and involve a varied range of actors in their businesses. However, the study also suggests that challenges to strengthen resilience exists and look different in the two different urban farms. For the outdoor farm, it is indicated that the biggest challenges are related to financial aspects, as this is an obstacle to launching more ideas related to agriculture activities and thus also an obstacle to increasing the diversity of ecosystem services. For the indoor farm in greenhouse, on the other hand, challenges related to infrastructure and the dependence on a stable electricity supply to strengthen resilience through diversity of ecosystem services are emphasized. Finally, it can be stated that cooperation between actors at different levels is an important factor for the development of urban agriculture and for the resilience of the ecosystem services produced. / Precis som i resten av världen ökar den urbana befolkningen i Sverige varje år, vilket innebär att städerna blir alltmer tätbebyggda och grönområden tas i anspråk för att ge plats åt bebyggd miljö. Till följd av detta är den biologiska mångfalden i städer oftast låg och den urbana människan riskerar att gå miste om ekosystemtjänster av olika slag. Som motkraft till dessa utmaningar kopplade till urbanisering har stadsodling kommit att bli ett alltmer populärt och växande fenomen i Sverige under de senaste åren. Forskare har börjat erkänna potentialen för stadsodling att ta itu med frågorna om urbana grönområden, livsmedelssäkerhet och social interaktion mellan olika kulturer i städerna.  Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens potential att bidra med ekosystemtjänster till städer. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka och kartlägga ekosystemtjänster från stadsodlingssystem samt utföra en resiliensanalys för att bedöma de möjligheter och utmaningar som är förknippade med förvaltning och utveckling av ekosystemtjänster från stadsodling. För att göra detta utfördes en fallstudie på två olika typer av stadsodlingar belägna i Stockholmsregionen. Studien avgränsades till att undersöka reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster från stadsodling för kommersiellt bruk i Stockholm. Vidare tillämpade studien en kvalitativ och semi-kvantitativ forskningsmetod där insamling av datamaterial baserades på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och observationer. En resiliensanalys av det empiriskt insamlade datamaterialet utfördes genom att använda sju principer som ramverk. Dessa principer har presenterats i tidigare forskning och visats ha viktiga kopplingar till förvaltning av ekosystemtjänster.  Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling i Stockholm har stor potential att bidra med ekosystemtjänster till staden då de båda undersökta fallen bidrar med reglerande, försörjande och kulturella tjänster av olika slag. Den studerade utomhusodlingen visades bidra med 26 olika ekosystemtjänster, medan den studerade inomhusodlingen i växthus visades bidra med 9 stycken. Vidare indikerar studien att de båda undersökta fallen i dagsläget ej kan vara oberoende av externa system då de bland annat kräver en del insatsmedel för att upprätthålla respektive odlingsverksamhet. Utifrån ett resiliensperspektiv indikerar studien att många aktiviteter som idag utförs i de undersökta stadsodlingarna bidrar till att stärka resiliensen av de producerade ekosystemtjänsterna. Exempel på detta är arbete för kunskapsutveckling, deltagande i forskningsprojekt, integrerade system- och risktänkanden samt involverande av flertalet aktörer. Däremot antyder studien även att utmaningar för att stärka resiliensen dess mer finns, och ser olika ut i de två olika odlingssystemen. För utomhusodlingen indikeras att de största utmaningarna är relaterade till finansiella aspekter, då detta är ett hinder för att sjösätta fler idéer relaterade till odlingsaktiviteter och därmed även ett hinder för att öka mångfalden av ekosystemtjänster. För inomhusodlingen i växthus, å andra sidan, framhävs utmaningar relaterade till infrastruktur och beroendet av stabil elförsörjning för att stärka resiliensen genom mångfald av ekosystemtjänster. Slutligen kan konstateras att samarbete mellan aktörer på olika nivåer är en viktig faktor för utvecklingen av stadsodling och för resiliens hos de producerade ekosystemtjänsterna.
4

Skogsbruk idag och i framtiden : Jämförelse av ekonomiska och ekologiska aspekter mellan trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk / Forestry today and in the future : comparison of economic and ecological aspects between clear cutting and continuity forestry

Bergenholm, Filip, Granlund Ullsten, Victor, Gustavsson, Markus, Järbur, Elsa, Vännström, Isabelle January 2020 (has links)
In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.
5

The role of peri-urban nature in outdoor sports and outdoor recreation : Insights from Rudan nature reserve in Stockholm / Den stadsnära naturens roll inom utomhusidrott och friluftsliv : En studie av Rudans naturreservat i Stockholm

Andersson, Harald January 2021 (has links)
Nature based sports and outdoor recreation activities are much appreciated, but continued densification in urban and peri-urban areas may reduce future opportunities to take part in such activities in a desirable way. To be able to consider the needs of these activities, in relation to other competing land use interests, it is essential to understand why people engage in the activities and how the nature landscape contributes and is used. The aim of this degree project is, therefore, to investigate motives and preferences among participants in various nature based activities, and to describe the role of nature and the participants’ relation to the nature landscape. While many previous studies have targeted recreational activities, where participation traditionally is non-competitive and focused on wellbeing, this study mainly targets nature based sports, where activities, in general, are more physical and result-oriented. The study has a descriptive approach where Rudan, a nature reserve in southern Stockholm, is used as a case study. There, data was primarily collected through a questionnaire (N=64), distributed among members of sport clubs in Rudan as well as among visitors on site. Responses were then analysed through cross-tabulations. The results indicate that people have varying, and often several, motives for taking part in their activities and for performing their activities in a particular setting. The results also show that the nature landscape, and the characteristics it holds, has an important role to play in many aspects; it can be a driver of motivation, a stage for the activity, and a generator of human benefits. The relatively small sample size does, however, affect the accuracy of the study, and more research is needed to get a comprehensive understanding. Nevertheless, the findings can be used to raise awareness and communicate the value of nature in nature based sports and outdoor recreation activities. Recognising nature’s multiple roles and values for participants in such activities will be necessary when analysing potential effects of future development plans or interventions in the peri-urban nature landscape. / Utomhusidrott och friluftsliv utgör uppskattade inslag i många människors vardag, men med fortsatt förtätning i städer och i stadsnära grönområden riskerar de framtida möjligheterna att delta i sådana aktiviteter att försämras. För att möta dessa aktiviteters behov, framförallt då de utsätts för konkurrens av andra samhällsintressen, är det nödvändigt att förstå grunderna för deltagande i sådana utomhusaktiviteter, samt hur naturlandskapet används och bidrar till upplevelsen. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka motiv och preferenser bland deltagare i olika naturrelaterade idrotts- och friluftsaktiviteter, och att därutöver beskriva naturens roll och deltagarnas relation till naturlandskapet. Då många tidigare studier har fokuserat på friluftsliv, där deltagande traditionellt sett är inriktat på rekreation och välmående, vänder sig denna studie främst mot idrottsaktiviteter, där deltagande i allmänhet är mer fysiskt och resultatinriktat. Studien har ett beskrivande tillvägagångssätt där Rudan, ett naturreservat i södra Stockholm, används som fallstudie. Flera metoder har använts, men data har främst inhämtats genom en enkätundersökning (N = 64) som besvarades av medlemmar i idrottsföreningar i Rudan samt av besökare på plats. Svaren analyserades sedan med hjälp av pivottabeller. Resultaten visar att det finns olika, och ofta flera, motiv för att delta i aktiviteterna och för att utföra aktiviteterna i ett visst område. Resultaten visar även att naturlandskapet har en viktig roll, sett ur många aspekter. Det kan vara en motiverande faktor, en arena för aktiviteten och bidra till många övriga mervärden. Då antalet respondenter i studien var relativt lågt är studiens resultat dock något osäkert, och mer omfattande undersökningar behövs för att skapa tydligare förståelse. Trots det kan resultaten i studien användas för att öka medvetenheten och tydliggöra naturens värde inom utomhusidrott och friluftsliv. Naturens många olika värden och roller för idrotts- och friluftslivsutövare bör sedan beaktas inom samhällsplaneringen i stort och vid framtida utveckling av stadsnära natur- och rekreationsområden.
6

Public urban green space: Exploring priorities and challenges for managing and valuing green space, using Stockholm as a case study

Hopkins, Rachel Ann January 2021 (has links)
Public urban green space has never been more important: Its past contributions and potential to promote future public health, climate mitigation, and biodiversity are invaluable to cities experiencing population growth and urban densification. This research explores complexities of multiple demands on public urban green space in cities, using Stockholm as a case study. Semi-structured interviews with local professionals in the environmental planning field, supported by an analysis of key documents, assist in identifying key priorities and challenges, and highlighting considerations for the use of tools which value these spaces and their associated ecosystem services. Key priorities for the management of public urban green spaces are found to be: Adapting to effects of climate change, protecting biodiversity, and provision of cultural ecosystem services. Key challenges facing the management of public urban green spaces were highlighted as: Urban densification, green-washing, unclear definitions of concepts such as ‘green space’, and expectations of spaces being multifunctional. There are discussions that valuation tools do not have the ability to accurately measure and assess cultural ecosystem services, that collaborative tools can be more effective, and that there are both benefits and drawbacks concerning monetary valuations. Findings have implications for Stockholm’s management of public urban green space, and can be used to inform environmental planning policies. Recommendations for future research include investigating tools available for the assessment, mapping, and valuation of the qualities of green spaces, as well as identifying assessment tools Stockholm City Council have previous experience with. / Stadsnära grönområden och parker har aldrig varit viktigare: dess tidigare bidrag och potential att främja framtida folkhälsa, motverka klimatförändringar, och främja biologisk mångfald är ovärderliga för städer som upplever befolkningstillväxt och ökande befolkningstäthet. Denna studie utforskar komplexiteten av olika krav på allmänna grönområden i städer, med hjälp av Stockholm som en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer med lokala yrkesverksamma inom miljöplaneringsområdet, stödda av en analys av nyckeldokument, hjälper till att identifiera viktiga prioriteringar och utmaningar och belyser överväganden för användningen av verktyg som värderar dessa utrymmen och deras tillhörande ekosystemtjänster. Nyckelprioriteringar för hanteringen av allmänna grönområden i städerna visar sig vara: Anpassning till effekterna av klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald och tillhandahållande av kulturella ekosystemtjänster. De viktigaste utmaningarna för hanteringen av offentliga grönområden i städerna lyfts fram som: ökande befolkningstäthet i städer, green-washing, oklara definitioner av begrepp som ”grönområde” och förväntningar på att utrymmen ska vara multifunktionella. Det diskuteras att värderingsverktyg inte har möjlighet att noggrant mäta och bedöma kulturella ekosystemtjänster, att samarbetsverktyg kan vara effektivare och att det finns både fördelar och nackdelar med monetära värderingar. Resultaten har konsekvenser för Stockholms skötsel och av allmänna grönområden och kan användas för att informera miljöplaneringspolitiken. Rekommendationer för framtida forskning inkluderar att utreda verktyg som är tillgängliga för bedömning, kartläggning och värdering av grönområdens kvaliteter, samt identifiering av bedömningsverktyg som Stockholms stad har tidigare erfarenhet av.
7

Integration of ecosystem-based adaptation measures in urban planning : Insights from Copenhagen and Malmö

Baier, Camilla January 2020 (has links)
A key challenge for sustainable urban development is to deal with the effects of climate change. To approach this issue, ecosystem-based adaptation (EbA), i.e. the use of ecosystem services for climate adaptation, has been promoted by both scholars and practitioners. In this context, the thesis addresses two research questions: how EbA is included in strategic climate adaptation planning and how EbA is implemented in practice. To tackle these topics, the study uses a multiple case study design, where the process from strategic planning to its implementation is investigated in two Northern European cities: Copenhagen and Malmö. To collect in-depth data, qualitative methods were used: a document analysis and semi-structured interviews with planning officials were conducted. The findings of the study show that there is a high degree of awareness of the different EbA measures, their potential role to address climate change effects and their co-benefits in climate adaptation plans. However, the practical implementation of the plans was executed only at a project-based scale to address some climate change impacts rather than holistically and on a regional level. The main EbA measure that was used was the expansion and transformation of public green space. The thesis concludes that a more comprehensive approach concerning the use of EbA is needed and further mainstreaming is highly required. / En viktig utmaning för hållbar stadsutveckling är att adressera effekterna av de stundande klimatförändringar. För att ta sig an denna fråga har användningen av ekosystembaserad anpassning (EbA), dvs. användningen av ekosystemtjänster för klimatanpassning, främjats av både forskare och utövare. I detta sammanhang behandlar studien två forskningsfrågor: hur EbA ingår i strategisk klimatanpassningsplanering och hur EbA implementeras i praktiken. Studien innehåller en fallstudie- design, där processen från strategisk planering till dess genomförande undersöks i två nordeuropeiska städer: Köpenhamn och Malmö. För att samla in data användes två kvalitativa metoder: en dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner på kommuner. Resultaten från studien visar att det finns en hög grad av medvetenhet om de olika EbA åtgärderna, deras potentiella roll för att hantera klimatförändringseffekter och deras synergier i klimatanpassningsplaner. Det praktiska genomförandet av planerna utfördes endast i en projektbaserad skala för att ta med vissa klimatförändringseffekter snarare än på ett holistiskt vis och på en större regional nivå. Den viktigaste EbA åtgärden som användes var utbyggnaden eller omvandlingen av de offentliga grönytorna. Sammanfattningsvis har studien visat på att det finns behov av ett mer heltäckande tillvägagångssätt och ytterligare integrering beträffande användandet av EbA krävs.

Page generated in 0.0833 seconds