Public urban green space has never been more important: Its past contributions and potential to promote future public health, climate mitigation, and biodiversity are invaluable to cities experiencing population growth and urban densification. This research explores complexities of multiple demands on public urban green space in cities, using Stockholm as a case study. Semi-structured interviews with local professionals in the environmental planning field, supported by an analysis of key documents, assist in identifying key priorities and challenges, and highlighting considerations for the use of tools which value these spaces and their associated ecosystem services. Key priorities for the management of public urban green spaces are found to be: Adapting to effects of climate change, protecting biodiversity, and provision of cultural ecosystem services. Key challenges facing the management of public urban green spaces were highlighted as: Urban densification, green-washing, unclear definitions of concepts such as ‘green space’, and expectations of spaces being multifunctional. There are discussions that valuation tools do not have the ability to accurately measure and assess cultural ecosystem services, that collaborative tools can be more effective, and that there are both benefits and drawbacks concerning monetary valuations. Findings have implications for Stockholm’s management of public urban green space, and can be used to inform environmental planning policies. Recommendations for future research include investigating tools available for the assessment, mapping, and valuation of the qualities of green spaces, as well as identifying assessment tools Stockholm City Council have previous experience with. / Stadsnära grönområden och parker har aldrig varit viktigare: dess tidigare bidrag och potential att främja framtida folkhälsa, motverka klimatförändringar, och främja biologisk mångfald är ovärderliga för städer som upplever befolkningstillväxt och ökande befolkningstäthet. Denna studie utforskar komplexiteten av olika krav på allmänna grönområden i städer, med hjälp av Stockholm som en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer med lokala yrkesverksamma inom miljöplaneringsområdet, stödda av en analys av nyckeldokument, hjälper till att identifiera viktiga prioriteringar och utmaningar och belyser överväganden för användningen av verktyg som värderar dessa utrymmen och deras tillhörande ekosystemtjänster. Nyckelprioriteringar för hanteringen av allmänna grönområden i städerna visar sig vara: Anpassning till effekterna av klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald och tillhandahållande av kulturella ekosystemtjänster. De viktigaste utmaningarna för hanteringen av offentliga grönområden i städerna lyfts fram som: ökande befolkningstäthet i städer, green-washing, oklara definitioner av begrepp som ”grönområde” och förväntningar på att utrymmen ska vara multifunktionella. Det diskuteras att värderingsverktyg inte har möjlighet att noggrant mäta och bedöma kulturella ekosystemtjänster, att samarbetsverktyg kan vara effektivare och att det finns både fördelar och nackdelar med monetära värderingar. Resultaten har konsekvenser för Stockholms skötsel och av allmänna grönområden och kan användas för att informera miljöplaneringspolitiken. Rekommendationer för framtida forskning inkluderar att utreda verktyg som är tillgängliga för bedömning, kartläggning och värdering av grönområdens kvaliteter, samt identifiering av bedömningsverktyg som Stockholms stad har tidigare erfarenhet av.