I takt med att befolkningen i Stockholmsregionen ökar så ökar även exploateringstrycket på grönytorna i regionen. Ekologisk kompensation har pekats ut som ett verktyg som kan användas för att minska förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med att grönområden exploateras. Syftet med detta arbete har varit att studera hur kommunerna i Stockholmsregionen arbetar med ekologisk kompensation samt vilka möjligheter det finns för att utföra kompensationsåtgärder på golfbanor. Utöver det så har även golfbanornas roll i ett eventuellt system med kompensationspool utforskats. Arbetet har främst bestått av en enkät- och intervjustudie som har kompletterats med en litteraturstudie. Sex stycken kommuner svarade på den utskickade enkäten och ytterligare fyra kommuner deltog i varsin intervju. Två stycken golfklubbar har även deltagit och besvarat ett antal frågor. Baserat på resultaten så drar författarna slutsatsen att golfbanor kan, under rätt förutsättningar, vara recipienter för en rad olika åtgärder för ekologisk kompensation. Exempel på åtgärder som utförts på golfbanor för att bland annat bidra till den biologiska mångfalden har identifierats under arbetet, som exempelvis anläggning av dammar för lekande groddjur. Inga säkra slutsatser kan dras om huruvida golfbanor kan delta i kompensationspooler då det ännu är oklart hur ett sådant system skulle se ut i Sverige. / The population growth in the Stockholm region presents challenges for planners, such as increased exploitation pressure on green spaces in the region. Ecological compensation has been identified as a measure to mitigate damages and minimize net loss of biodiversity and ecosystem services in urban areas. The purpose of this report has been to study to what extent municipalities in the Stockholm region incorporate ecological compensatory actions as well as to unravel any potential in utilizing golf courses as recipients when ecological compensations are to be done. Additionally, the possibilities for golf courses to enroll in compensation pools has been examined. Primary method for this report has been interviews and questionnaires, and has been complemented with a literature study. Six municipalities answered the questionnaire and four municipalities respectively two golf clubs participated in interviews. Based on the results it is concluded that golf courses could be the recipient of various projects of ecological compensation under certain conditions. Such compensatory actions are then dependent on local circumstances. Cases where golf courses are subjects for strategic ecological improvements are described, e.g. construction of ponds that support local amphibian fauna. No conclusions could be drawn regarding whether golf courses could participate in compensation pools due to legal uncertainties on how such a system could be established in Sweden.