In this literature study the forestry methods clear cutting forestry, the Lübeck model and the Naturkultur method have been studied. This has been done to examine these methods from a sustainability perspective with a focus on economy and ecology. To enable a comparison between these three methods the study has mapped the advantages, disadvantages and the profitability of these methods. The limitation to these three methods was made because clear cutting forestry is the most widely used method today. The Lübeck model was chosen because it is somewhat established within the forest industry. Lastly the Naturkultur method was chosen since it is a Swedish method which is receiving more coverage within the industry. The discussion emphasizes that great focus is placed on the economic incentives in forestry and that other incentives, such as ecosystem services, are often neglected in discussions about forestry. The study shows that the Lübeck model and the Naturkultur method have the potential to be as profitable as clear cutting forestry after the conversion phase. However, major changes are needed within both forestry and the forest industry to make more sustainable forestry methods possible from an economic perspective. The conclusions are that the focus should shift from purely economic incentives and also include the broader importance of forests. Forestry is facing a generation shift so that both current and future generations will be given the opportunity to utilize the forest’s ecosystem services / I denna litteraturstudie har skogsbruksmetoderna trakthyggesbruk, Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden undersökts. Detta har gjorts för att undersöka dessa metoder ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på hållbarhetsdimensionerna ekonomi och ekologi. För att möjliggöra en jämförelse mellan dessa tre metoder har studien kartlagt fördelar, nackdelar och lönsamhet förde olika metoderna. Vidare gjordes avgränsningen till dessa tre metoder för att trakthyggesbruk är den metod som används i störst utsträckning idag. Naturkulturmetoden valdes för att det är en svensk metod som får allt större genomslag och medial bevakning och slutligen valdes Lübeckmodellen för att den är någorlunda etablerad inom skogsindustrin. Diskussionen lyfter att stort fokus läggs på de ekonomiska incitamenten inom skogsbruk och att övriga incitament ofta försvinner i diskussionen kring skogsbruk. Studien visar att Lübeckmodellen och Naturkulturmetoden har potential att vara lika lönsamma som trakthyggesbruk efter omställningsfasen. En annan viktig aspekt när det kommer till ekonomi i skogsbruk är att det är viktigt att skilja på kassaflöde och lönsamhet. De övriga fördelarna inom skogen i form av ekosystemtjänster och andra sociala värden negligeras ofta till fördel för skogens ekonomiska värden. Dock krävs stora omställningar inom både skogsbruket och industrin för att mer hållbara skogsbruksmetoder skall vara möjliga ur ett ekonomiskt perspektiv. Slutsatserna är att fokus bör skifta från enbart ekonomiska incitament och även inkludera skogens bredare betydelse. Skogsbruksmetoderna bör även användas parallellt för att möjliggöra en omställning till ett mer hållbart skogsbruk. Skogsbruket står inför ett generationsskifte för att både nuvarande och kommande generationer ska ges möjlighet att utnyttja skogens ekosystemtjänster.