När jag grundade på mitt koncept om kökets trädgård expanderades mitt projekt till att bli två. Det har inneburit att mitt examensarbete har gått ut på att arbeta med två skilda företag och utveckla två olika produkter i glas. Företagen Skrufs glasbruk och Artilleriet har varit mina uppdragsgivare. Projektet har varit en utmaning i form av olika utgångspunkter och avgränsningar vilket har gjort att jag utforskat två olika riktningar på formspråk. Själva uttrycket i produkterna har varit prioritet då företagen strävat åt olika mål vilket inte alla gången har varit det enklaste. Konceptet vardagsglas för kökets trädgård baseras på betydelsen av inomhusodling och närodling, som ger en vetskap om hur grönsaker blivit odlade och vart de kommer ifrån samt betydelsen om andra typer av växtlighet i köket. En stor del i mitt projekt har varit att undersöka olika metoder på att lyfta fram glasets egenskaper för att framhäva det transparenta glaset i sig själv. Transparent glas får chans till att färgsätta sig själv beroende på dess kontext och användningsområde vilket ger en variation för användaren att själv kontrollera. / When I founded my concept about the kitchen's garden, my project expanded to become two. This meant that my graduation project has been about working with two different companies and developing two different glass products. The companies Skrufs glasbruk and Artilleriet have been my outsoursers. The project has been a challenge in the form of different starting points and delimitations, which has meant that I have explored two different directions in design aesthetics. The expression in the products has been my priority as I recall the companies strive for different aims, which has not always been the easiest task. My concept of functional glassware in The Kitchen’s Garden is based on the importance of indoor cultivation and gardening, which secures the knowledge of the origin and care of the vegetables as well as the importance of emphasizing other types of vegetation in the kitchen. A great part of my project has been to explore different methods of highlighting the glass properties to emphasize the transparent glass itself. Transparent glass has the ability to color itself depending on its context and how it is used, which gives a personal variation which contributes with options for the user to decide.

Våra nordliga breddgraders kalla klimat gör frilandsodling av bladsallat samt kryddgrönt omöjligt under en stor del av året. Länge har växthusodling med uppvärmning och kompletterande belysning varit lösningen på detta problem. På så vis har man kunnat producera dessa grödor året runt. Inomhusodling presenterar ett nytt alternativ till båda dessa metoder. Genom att helt och hållet förlita sig på artificiellt ljus och byta ut jorden mot en näringslösning, kan sallat och kryddgrönt odlas i allt från bergrum till källarlokaler i innerstaden. Detta har gjort det möjligt för “start-ups” som Grönska och UrbanOasis att etablera sig på marknaden. Trots att tekniken är relativt ung och produktionen småskalig är en utvärdering av inomhusodlingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv relevant för att skapa sig en uppfattning om på vilket sätt den kan bidra till det svenska miljöarbetet. Med Sveriges miljömål som en utgångspunkt ämnar denna litteraturstudie bedöma i vilken mån inomhusodling kan anses vara ett hållbart alternativ till sallat och kryddgrönt odlat i växthus såväl som på friland. Aspekter av de olika odlingsmetoderna, så som energibehov och användning av växtskyddsmedel, ställs mot varandra och inomhusodlingens potentiella bidrag vägs samman till en slutgiltig poängsättning för vardera relevant mål. Poängskalan sträcker sig från -3 till +3 där -3 indikerar en mycket negativ påverkan och +3 en mycket positiv sådan. Totalt utvärderas åtta av målen, då dessa ansågs ha en direkt koppling till jordbruket. På grund av den begränsade betydelsen som odlingen av sallat och kryddgrönt har inom svenskt jordbruk var det potentiella bidraget i de flesta fall litet. För de flesta fall ansågs bidraget svagt postivt. Detta gällde för målen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt för Giftfri miljö. För ett av målen, Begränsad klimatpåverkan ansågs påverkan neutral efter en sammanvägning av påverkande aspekter. För ett av målen, Ett rikt odlingslandskap, ansågs påverkan tämligen negativ, framförallt på grund av risken för en minskad biologisk mångfald. Den slutgiltiga sammanvägningen ger ett genomsnittligt potentiellt bidrag till Sveriges miljömål på 0.5, sett på en skala från -3 till +3. / From the dawn of agriculture, the drive to produce more food and better food, in a shorter time, has been ever present. Technological innovation has been the key in this. This innovation used to be represented by the development of tools such as the metal scythe and later, the combine harvester. Today vertical farming is where the cutting edge of agricultural innovation is at. By substituting the sun's light for LED-lightning and the soil for a nutrient solution, crops such as greens can be grown in large quantities in new settings, such as urban basements. The sustainability of this method is what this report has investigated. By using the Swedish Environmental Objectives as a starting point, vertical farming of leafy greens and herbs were evaluated and put in contrast to the same crops grown in greenhouses as well as for open field cultivation. The potential contribution to these objectives, that moving towards a higher share of vertical farming would entail, was evaluated on a scale from -3 to +3. Due to the limited size of the cultivation of such crops and the large energy needs of vertical farming meant that the impact on most goals were limited. In some cases, such as with the objective A varied culture landscape, the impact was deemed to be negative. The average impact of the objectives relevant to the subject was determined to be 0.5.

Denna rapport beskriver ett designarbete för att utveckla en produkt inom produktgenren hydroponisk inomhusodling. Arbetet sker i samarbete med uppdragsgivaren Clas Ohlson AB under våren 2017 vid Luleå tekniska universitet. Arbetet omfattar15 hp och är ett examensarbete för högskoleingenjör-teknisk design. Clas Ohlson är en butiksvarukedja med butiker både i Sverige men också runt om i Europa. De erbjuder sina kunder ett brett och prisvärt produktsortiment för att täcka de vardagliga behoven inom kategorierna hem, el, fritid, bygg och multimedia. De säljer varumärken som de själva producerar men är också återförsäljare av andra både större och mindre etablerade varumärken. En växande trend i Sverige idag som kan kallas för ”den gröna livsstilen” handlar om fokus på miljömässig hållbarhet för att säkerställa både sin egen men också miljöns välfärd. Vad som kan ses som en påföljd av denna trend är det ökade intresset för att odla ätbara växter inomhus, dels för att ha kontinuerlig tillgång men också för att kunna vara säker på att grönsakerna man äter är närodlade och besprutningsfria. En teknik för att åstadkomma en effektiv inomhusodling är att använda hydroponisk odling, även kallat hydrokultur. Det innebär att istället för att använda jord odlas växten i näringsberikat vatten. Fördelar med denna teknik är att det är mer lätthanterligt då det inte sker någon hantering av jord, odlingen blir platseffektiv och tillväxttakten hos växten ökar samtidigt som underhållskraven minskar. Därför är Clas Ohlson intresserade av att utveckla sitt sortiment inom detta område och uppdraget är då att utveckla konceptuella lösningar för hur detta kan se ut och fungera. Arbetet inleddes med en förstudie som i huvudsak handlar om att framställa de designkrav som lösningen behöver tillfredsställa. Men också en omfattade fördjupning i området genom att använda väl etablerade metoder såsom benchmarking och kvalitativa intervjuer. Processen övergick sedan i ett idéarbete där projektet framställde lösningar utifrån den problematik som fastställts. Detta med stöd av kreativa metoder såsom till exempel ”katalogmetoden” och ”brainstorming”. Det utfördes även en ”workshop” för att säkerställa att användaren var en central del av arbetet. Idéerna utvecklades till konceptuella förslag genom att genomgå en prototypfas där projektet bland annat skissade och konstruerade mock-ups för att testa funktion. Sedan validerades koncepten genom ett implementeringsmoment för att till sist mynna ut i ett val av koncept. Där valdes ett koncept ut för vidareutveckling i samråd med uppdragsgivaren Clas Ohlson. Därefter utfördes ett detaljarbete där material, färg ochslutlig formgivning fastställdes samtidigt som konceptet produktionsanpassades. Detta resulterade sedan i konceptet Flyt. Det är ett minimalistiskt självbevattnande hydroponiskt odlingssystem för förstagångsanvändare utan de tekniska funktioner som många konkurrerande produkter använder. Flyt består av fyra flytande krukor i en vattenreservoar, de kan plockas ut individuellt och fungerar som markörer förvattennivån i reservoaren. Detta tillsammans med en unik odlingsfrihet och variationsmöjlighet gör Flyt till en användarvänlig, underhållseffektiv och smart odling för vardagen.

Resiliens är en aspekt av hållbarhet som avser att bedöma ett systems förmåga att motstå eller återhämta sig från störningar. Detta kandidatexamensarbete handlar om hur introduktionen av en inomhusodling påverkar resiliensen i Högdalen Centrum. För att bedöma resiliensen av Högdalen Centrum har en resiliensanalys utförts enligt Assessing Resilience in Social-Ecological Systems: Workbook for Practitioners. Handboken är från början anpassad för naturresursförvaltning. På grund av detta undersöks också hur handboken lämpar sig för kommunal förvaltning och planering. Metoden för denna uppsats baseras på handboken. Handboken består av fem kapitel som syftar till att analysera systemets resiliens. För att kunna fylla i handboken har information samlats in. Detta har gjorts genom intervjuer, observationer och litteratur. Resultatet av studien visar att inomhusodlingen förbättrar flera faktorer som är viktiga för Högdalen Centrums resiliens. Dock finns det utmaningar i Högdalen Centrum som inte odlingen erbjuder några lösningar för. Denna uppsats undersöker inte hur andra strategier skulle kunna påverka dessa utmaningar. Även om inomhusodlingen påverkar Högdalen Centrums resiliens, så är det till en begränsad omfattning. Av resultatet framkom också att handboken bör uppdateras. Det krävs hög kompetens inom området för att kunna efterfölja handboken även fast den utges vara riktad mot utövare. Dessutom saknar metoden vissa perspektiv för att passa kommunal förvaltning och planering. En del tabeller och figurer är inte lämpade för kommunal förvaltning och planering. Att fylla i dessa är antingen inte möjligt eller meningslöst för vidare analys. Trots detta har handboken givit inblick i både Högdalen Centrum som system och hur det påverkas av inomhusodlingen. / Resilience is an aspect of sustainability which is used to understand a systems ability to resist or recover from disturbances. This thesis is about the resilience of Högdalen Centrum, and how it is affected by the newly started indoor cultivation. To determine the resilience of Högdalen Centrum, a resilience assessment has been conducted. The assessment is based on the workbook Assessing Resilience in Social-Ecological Systems: Workbook for Practitioners. Originally, the workbook was meant for natural resource management. In light of the purpose of the workbook, this thesis also attends to the applicability of the workbook on municipal management and planning. The method is based on the workbook mentioned above. The workbook is divided into five chapters, which aim to analyze the system. To be able to complete this workbook, information had to be collected. This was done through a literature study, interviews and observations. The results show that the indoor cultivation contributes with some valuable factors of importance for the resilience in Högdalen Centrum. However, there are some identified challenges in Högdalen Centrum that the cultivation does not provide any solutions for. Furthermore, this thesis does not examine whether other strategies could be more effective to enhance the resilience in Högdalen Centrum. Even though the cultivation improves the resilience of Högdalen Centrum, it is to a limited extent. From the results it is also obvious that the workbook needs to be updated. It requires high competence to understand, even though it is said to be designed for practitioners. Furthermore, it lacks some perspectives to be an accomplished method for municipal management. A few tables and figures from the workbook are not suitable for municipal planning, and filling them out is either not possible or does not contribute to the assessment. Although the workbook has its failings, it has provided us with an understanding of Högdalen Centrum as a system and how it is affected by the cultivation.

The present thesis explores the possibilities of reducing electrical energy consumption in a greenhouse environment through the construction a demonstrator system. The demonstrator system is imagined to be used in a vertical farming setup and is fully automated. The system achieves two main actions. It maintains the artificial light source at a fixed distance above the canopy of the grown crops, and it measures the change in natural light exposure and regulates the artificial light to maintain light conditions while utilizing sunlight. These prove to be good methods for reducing the amount of electrical energy consumed by such a system. / Examensarbetet utforskar möjligheterna att minska elförbrukningen i en växthusmiljö genom att bygga ett demonstrationssystem. Demonstrationssystemet är tänkt att användas i en vertikal jordbruksuppsättning och är helautomatiserat. Systemet uppnår två huvudsakliga moment. Det håller den artificiella ljuskällan på ett fast avstånd ovanför de odlade grödorna, och det mäter förändringen i naturlig ljusexponering och reglerar det artificiella ljuset för att bibehålla ljusförhållandena samtidigt som solljuset utnyttjas. Dessa visar sig vara bra metoder för att minska mängden elektrisk energi som förbrukas av ett sådant system.

Just like in the rest of the world, the urban population in Sweden is increasing each year, which means that cities are becoming increasingly densified and natural green areas are claimed and used for built environment. As a result, biodiversity in cities is often low and inhabitants risk facing losses of ecosystem services of various kinds. As a counterforce to these challenges linked to urbanization, urban agriculture has become an increasingly popular and growing phenomenon in Sweden in recent years. Researchers have begun to recognize the potential of urban agriculture to address the issues of urban green spaces, food security and social interaction between different cultures in cities.  Despite the growing interest in urban agriculture, there seems to be a lack of empirical studies examining the potential of urban agriculture to contribute ecosystem services to cities. The aim of this thesis is thus to investigate and map ecosystem services from urban agriculture systems and perform a resilience analysis to assess the opportunities and challenges associated with the management and development of ecosystem services from urban agriculture. To do this, a case study was performed on two different types of urban farms located in the Stockholm region. The study was delimited to look at regulating, provisioning, and cultural ecosystem services from urban agriculture for commercial use in Stockholm. Moreover, the study applied a qualitative and semi-quantitative research method where the collection of data material was based on a literature study, semi-structured qualitative interviews, and observations. A resilience analysis of the empirically collected data material was performed using seven principles as a framework. These principles have been presented in previous research and are shown to have important links to the management of ecosystem services.  The results of the study show that commercial urban agriculture in Stockholm has great potential to contribute with ecosystem services to the city as the two investigated cases contribute with regulating, provisioning, and cultural services of various kinds. The studied outdoor farm was shown to contribute with 26 different ecosystem services, while the studied indoor farm in greenhouse was shown to contribute with 9. Furthermore, the study indicates that the two studied cases are, at present, not independent of external systems as they, among other things, require some inputs to maintain respectively cultivation activities. From a resilience perspective, the study indicates that many activities that are currently carried out in the studied urban farms contribute to strengthening the resilience of the produced ecosystem services. Examples of this are that they actively work for knowledge development, participate in research projects, integrate systems and risk thinking and involve a varied range of actors in their businesses. However, the study also suggests that challenges to strengthen resilience exists and look different in the two different urban farms. For the outdoor farm, it is indicated that the biggest challenges are related to financial aspects, as this is an obstacle to launching more ideas related to agriculture activities and thus also an obstacle to increasing the diversity of ecosystem services. For the indoor farm in greenhouse, on the other hand, challenges related to infrastructure and the dependence on a stable electricity supply to strengthen resilience through diversity of ecosystem services are emphasized. Finally, it can be stated that cooperation between actors at different levels is an important factor for the development of urban agriculture and for the resilience of the ecosystem services produced. / Precis som i resten av världen ökar den urbana befolkningen i Sverige varje år, vilket innebär att städerna blir alltmer tätbebyggda och grönområden tas i anspråk för att ge plats åt bebyggd miljö. Till följd av detta är den biologiska mångfalden i städer oftast låg och den urbana människan riskerar att gå miste om ekosystemtjänster av olika slag. Som motkraft till dessa utmaningar kopplade till urbanisering har stadsodling kommit att bli ett alltmer populärt och växande fenomen i Sverige under de senaste åren. Forskare har börjat erkänna potentialen för stadsodling att ta itu med frågorna om urbana grönområden, livsmedelssäkerhet och social interaktion mellan olika kulturer i städerna.  Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens potential att bidra med ekosystemtjänster till städer. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka och kartlägga ekosystemtjänster från stadsodlingssystem samt utföra en resiliensanalys för att bedöma de möjligheter och utmaningar som är förknippade med förvaltning och utveckling av ekosystemtjänster från stadsodling. För att göra detta utfördes en fallstudie på två olika typer av stadsodlingar belägna i Stockholmsregionen. Studien avgränsades till att undersöka reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster från stadsodling för kommersiellt bruk i Stockholm. Vidare tillämpade studien en kvalitativ och semi-kvantitativ forskningsmetod där insamling av datamaterial baserades på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och observationer. En resiliensanalys av det empiriskt insamlade datamaterialet utfördes genom att använda sju principer som ramverk. Dessa principer har presenterats i tidigare forskning och visats ha viktiga kopplingar till förvaltning av ekosystemtjänster.  Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling i Stockholm har stor potential att bidra med ekosystemtjänster till staden då de båda undersökta fallen bidrar med reglerande, försörjande och kulturella tjänster av olika slag. Den studerade utomhusodlingen visades bidra med 26 olika ekosystemtjänster, medan den studerade inomhusodlingen i växthus visades bidra med 9 stycken. Vidare indikerar studien att de båda undersökta fallen i dagsläget ej kan vara oberoende av externa system då de bland annat kräver en del insatsmedel för att upprätthålla respektive odlingsverksamhet. Utifrån ett resiliensperspektiv indikerar studien att många aktiviteter som idag utförs i de undersökta stadsodlingarna bidrar till att stärka resiliensen av de producerade ekosystemtjänsterna. Exempel på detta är arbete för kunskapsutveckling, deltagande i forskningsprojekt, integrerade system- och risktänkanden samt involverande av flertalet aktörer. Däremot antyder studien även att utmaningar för att stärka resiliensen dess mer finns, och ser olika ut i de två olika odlingssystemen. För utomhusodlingen indikeras att de största utmaningarna är relaterade till finansiella aspekter, då detta är ett hinder för att sjösätta fler idéer relaterade till odlingsaktiviteter och därmed även ett hinder för att öka mångfalden av ekosystemtjänster. För inomhusodlingen i växthus, å andra sidan, framhävs utmaningar relaterade till infrastruktur och beroendet av stabil elförsörjning för att stärka resiliensen genom mångfald av ekosystemtjänster. Slutligen kan konstateras att samarbete mellan aktörer på olika nivåer är en viktig faktor för utvecklingen av stadsodling och för resiliens hos de producerade ekosystemtjänsterna.

Currently, all commercial cultivation of saffron takes place in outdoor fields, and the work is largely carried out manually. The company BlueRedGold is a Swedish startup that aims to revolutionize commercial saffron cultivation by developing a method to grow saffron indoors year-round using fully automated processes. BlueRedGold has enlisted the help of the project group to which this thesis belongs in order to develop automated methods for preparing saffron bulbs for planting. The preparation of saffron bulbs includes peeling, sieving, and sorting, and this particular thesis aims to ensure functional requirements for these three steps of preparation. Through literature review, the thesis collects theory related to collaborative systems, food safety, and materials. This theory then serves as the basis for designing a comprehensive system for peeling, sieving, and sorting saffron bulbs. The results of the thesis are partly based on the conducted literature review, but also on interviews and observations regarding automated saffron cultivation and handling of saffron bulbs in Sweden. The results clearly indicate the requirements that are important for the system's functionality, safety, and user-friendliness, and based on this, a concept is developed where peeling is done first using the concept Borsta, followed by sieving using the concept Roller Belt Conveyor, and finally sorting using the concept The Roller. In verification tests, the final system is approved for the majority of the requirements. The results also present stainless steel, aluminum, PE, and PP as potentially suitable material choices. In the conclusions, it is stated that the most important requirements for the system are related to the machines' precision and their careful treatment of saffron bulbs. It is further concluded that these requirements are satisfactorily met by the final concept. Furthermore, it is found that this system is not dependent on complicated transport routes between the different machines, but instead, gravity can be utilized as a simpler solution to make the bulbs slide to the next machine. Finally, it is noted that requirements related to material selection must be further examined for specific applications as the prerequisites and resources for material testing are not available in this project. Keywords: Product development, saffron cultivation, automation, collaborative systems, indoor cultivation.

Syftet med detta arbete var att undersöka inomhusodlingen av microgreens ur ett hållbarhetsperspektiv med anledning av att matförsörjningen står inför stora utmaningar. Detta gjordes i förhållande till resursanvändning, ekonomisk hållbarhet ur ett företagsperspektiv samt till vilka möjligheter och hinder microgreensodlingar har för att öka tillgången på lokala råvaror. Microgreens är unga hjärtbladsväxter som skördas när de har fått sitt första bladpar. I den här studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts.Metoderna har inkluderat en materialflödesanalys samt en ekonomisk analys som har baseratspå Botildenborgs microgreensodling. Dessutom har semi-strukturerade intervjuer genomförts med två personer som har god kunskap om microgreens. Resultatet visade att resurserna iBotildenborgs microgreensodling används förhållandevis ekologiskt hållbart. Det finns däremot förbättringspotential, såsom ett konstant belysningsintervall och en lägreljusintensitet på LED-lamporna. Samtliga inköpta fröer borde även vara svenskproducerade.Vi kom även fram till att det är ekonomiskt hållbart för Botildenborg att bedriva sin micorgreensodling, även när elpriserna anses vara höga. Här finns också förbättringspotential rörande belysningsintervallet och lampornas ljusintensitet. Vi har konstaterat att de möjligheter som finns för att öka kundernas tillgång på lokala råvaror, såsom microgreens är: utbildning, tillgång året om, ökad efterfrågan samt microgreens närings-, hälso- ochmiljöfördelar. Hindren utgörs däremot av: bristande kunskap hos konsumenterna, greenwashing samt ett högt försäljningspris. Avslutningsvis kan inomhusodlingen av microgreens vara ett steg på vägen till att en tryggad livsmedelsförsörjning uppnås, men inte ett avgörande sådant. / The aim of this study was to investigate indoor farming of microgreens from a sustainability perspective, which is relevant as the food supply is facing major challenges. This was done in relation to resource usage, economic sustainability from a business perspective and which opportunities and obstacles there are for the cultivation of microgreens to increase the access to locally grown food. Microgreens are young cotyledons that are harvested at the true leaf stage. In this study both qualitative and quantitative methods have been used. This has included a material flow analysis and an economic analysis for Botildenborgs indoor farming of microgreens. Further on, semi-structured interviews were carried out with two people with good knowledge of microgreens. The results showed that resources in Botildenborgs indoor farming of microgreens were used relatively efficiently according to ecological sustainability. Although, there is some potential for improvements with constant lighting with low intensity LED lamps. All purchased seeds should also be produced at local scale (in Sweden) as far as possible. We also concluded that it is economically sustainable for Botildenborg to operate their indoor farm, even when the electricity prices are considered high. There is potential forimprovements here too, regarding the continuous lighting and the lamps intensity. We also concluded that opportunities to increase the customers access to locally grown food include education, all year-round access, increased demand, and nutritional, health-related, and environmental benefits. The obstacles on the other hand are lack of knowledge among consumers, greenwashing, and high selling prices. Finally, indoor farming of microgreens can be a step towards food security, but not a decisive one.

Världen står under en förändring med att en allt större andel av alla människor har flyttat eller flyttar in till städerna samtidigt finns en osäkerhet i hur klimatet kommer se ut i framtiden. Klimatet förväntas bli varmare, mer oförutsägbart samt få ett extremare väder. Detta ställer nya krav på framtidens matproduktion. FN har i Agenda2030 identifierat att jordbruket behöver bli mer motståndskraftigt mot dessa förändringar och samtidigt öka produktionen för att tillmötesgå den ökande efterfrågan på mat. Baserat på studiebesök på två odlingar i Stockholmsområdet (den ena en urban odling baserad under mark och den andra en kommersiell växthusodling ute på landet) samt på litteraturstudier jämförs odlingarna för att sedan diskutera hur de står sig med avseende på hållbarhet och hur de på ett hållbart sätt kan främja framtidens jordbruk och matförsörjning, framför allt med fokus på den urbana odlingen. Odlingen under mark uppfyller en del av FNs hållbarhetsmål men det finns stor potential för förbättring; bland annat med en ökad integration till byggnaden odlingen ligger i och med mer avancerad odlingsutrustning / The world is facing new challenges in the form of climate change and the fact that more and more people are moving to, and living in, cities. The climate is expected to become warmer, more unpredictable and trending towards more extreme weather conditions. These changes will undoubtedly have an effect on agriculture and food production all over the world which is one of the reasons that the UN has identified the need for more resilient agriculture and in Agenda2030 set goals for how to respond to these challenges and at the same time produce more food in order to meet the increasing demand. This study is looking at an urban farming project in Sweden and comparing it to a commercial greenhouse farm in order to identify similarities and differences between the farms and trying to relate them to sustainability. The urban farming project is based underground and relies solely on artificial light which sets it apart from its greenhouse counterpart. By analysing their different ways of producing crop, together with literature studies the sustainable opportunities of future food production is explored and related to the UN goals in Agenda2030. While the urban farm examined in this study might not be able to produce food in a sustainable way urban farming, especially in combination with an increased integration with buildings and industry, is identified as a farming method with great potential.