Syftet med detta arbete var att undersöka inomhusodlingen av microgreens ur ett hållbarhetsperspektiv med anledning av att matförsörjningen står inför stora utmaningar. Detta gjordes i förhållande till resursanvändning, ekonomisk hållbarhet ur ett företagsperspektiv samt till vilka möjligheter och hinder microgreensodlingar har för att öka tillgången på lokala råvaror. Microgreens är unga hjärtbladsväxter som skördas när de har fått sitt första bladpar. I den här studien har både kvantitativa och kvalitativa metoder använts.Metoderna har inkluderat en materialflödesanalys samt en ekonomisk analys som har baseratspå Botildenborgs microgreensodling. Dessutom har semi-strukturerade intervjuer genomförts med två personer som har god kunskap om microgreens. Resultatet visade att resurserna iBotildenborgs microgreensodling används förhållandevis ekologiskt hållbart. Det finns däremot förbättringspotential, såsom ett konstant belysningsintervall och en lägreljusintensitet på LED-lamporna. Samtliga inköpta fröer borde även vara svenskproducerade.Vi kom även fram till att det är ekonomiskt hållbart för Botildenborg att bedriva sin micorgreensodling, även när elpriserna anses vara höga. Här finns också förbättringspotential rörande belysningsintervallet och lampornas ljusintensitet. Vi har konstaterat att de möjligheter som finns för att öka kundernas tillgång på lokala råvaror, såsom microgreens är: utbildning, tillgång året om, ökad efterfrågan samt microgreens närings-, hälso- ochmiljöfördelar. Hindren utgörs däremot av: bristande kunskap hos konsumenterna, greenwashing samt ett högt försäljningspris. Avslutningsvis kan inomhusodlingen av microgreens vara ett steg på vägen till att en tryggad livsmedelsförsörjning uppnås, men inte ett avgörande sådant. / The aim of this study was to investigate indoor farming of microgreens from a sustainability perspective, which is relevant as the food supply is facing major challenges. This was done in relation to resource usage, economic sustainability from a business perspective and which opportunities and obstacles there are for the cultivation of microgreens to increase the access to locally grown food. Microgreens are young cotyledons that are harvested at the true leaf stage. In this study both qualitative and quantitative methods have been used. This has included a material flow analysis and an economic analysis for Botildenborgs indoor farming of microgreens. Further on, semi-structured interviews were carried out with two people with good knowledge of microgreens. The results showed that resources in Botildenborgs indoor farming of microgreens were used relatively efficiently according to ecological sustainability. Although, there is some potential for improvements with constant lighting with low intensity LED lamps. All purchased seeds should also be produced at local scale (in Sweden) as far as possible. We also concluded that it is economically sustainable for Botildenborg to operate their indoor farm, even when the electricity prices are considered high. There is potential forimprovements here too, regarding the continuous lighting and the lamps intensity. We also concluded that opportunities to increase the customers access to locally grown food include education, all year-round access, increased demand, and nutritional, health-related, and environmental benefits. The obstacles on the other hand are lack of knowledge among consumers, greenwashing, and high selling prices. Finally, indoor farming of microgreens can be a step towards food security, but not a decisive one.

Cassava has been identified as a potential key crop for a sustainable bioeconomy in Colombia.However, the bioeconomy is not inherently sustainable, and neither is producing cassava,which makes research on it crucial. Increasing biomass circularity could be key for increasingthe cassava industry’s sustainability performance. Additionally, for industrial cassavaproduction to be sustainable, it cannot play against food security. This thesis aims toenvironmentally assess the impacts of using cassava harvesting residues (foliage) for animalfeed versus biogas production, and in addition, it seeks to understand what food securityimplications farmers in the Colombian Caribbean may experience from industrial cassavaproduction. A consequential LCA was performed to quantify the impacts on climate change,land use, and biodiversity from the two foliage-using options, while six qualitative semi-structured interviews were conducted for the second objective. The results showed that using cassava foliage as animal protein feed could decrease thepressure on climate change, land use and biodiversity with -0.0000316, -0.00017, and-0.000181 species.yr respectively, while cassava foliage-based biogas increased all impactsassessed. The sensitivity analysis reinforced the results from the animal feed scenario andshowed that transport parameters had great influence on the biogas scenario. Furthermore, itwas found that industrial cassava production may have both negative and positiveconsequences for farmers food security. It may support it by for instance generate moreincome and result in more efficient calorie-production by replacing cattle-ranching. However,industrial cassava could increase land costs, and furthermore, reduce food availability whenused for non-foods such as bioplastics and/or replacing subsistence cropping. Hence,stakeholders within the cassava industry, are encouraged to incorporate these food securityrisks and opportunities in strategies and actions that pushes for industrial cassava’s role in theColombian bioeconomy. Lastly, actors are highly recommended to promote and use cassavafoliage for animal feed, while investigating the possibility of producing cassava residue-basedbiogas where long, heavy and/or highly contaminating transports can be avoided. / Kassava har identifierats som en potentiell basgröda i en hållbar bioekonomi i Colombia.Bioekonomi leder dock inte automatiskt till hållbarhet, och inte heller är produktionen avkassava alltid hållbar. Det gör forskning på området viktigt. Att öka cirkulariteten avbiomassa kan vara av stor vikt för att öka kassavaindustrins hållbarhet. Likaså behöverindustriell kassavaproduktion vara kompatibel med tryggad livsmedelsförsörjning, och intemotverka den. Detta masterexamensarbete syftar till att bedöma miljöeffekterna av attanvända kassavaskörderester (lövverk) som djurfoder kontra till biogasproduktion, samt förståvilka livsmedelsförsörjnings-konsekvenser som jordbrukare i Karibiska kustregionen iColombia kan uppleva till följd av industriell kassavaproduktion. En konsekvens-LCAutfördes för att kvantifiera effekterna på klimatförändringar, markanvändning och biologiskmångfald från de två alternativen för lövverksanvändning, medan sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppnå det andra målet. Resultaten visade att användning av kassavalövverk som proteinfoder kan minska påverkanpå klimatförändringar, markanvändning och biologisk mångfald med respektive -0,0000316,-0,00017 och -0,000181 arter.år, medan biogas från kassavalövverk ökade påverkan i allabedömda kategorier. Känslighetsanalysen förstärkte resultaten i djurfoderscenariot och visadeatt transportparametrarna hade stort inflytande på biogasscenariot. Vidare konst aterades attindustriell kassavaproduktion kan ha både negativa och positiva konsekvenser förjordbrukares livsmedelsförsörjning. Den kan stödjas genom att till exempel generera merinkomst och resultera i effektivare kaloriproduktion när kassavaproduktionen ersätterboskapsuppfödning. Industriell kassava kan dock bidra till att öka priserna på mark, och ävenminska livsmedelstillgången, när den ersätter odling för självhushåll och/eller dessslutprodukt inte är livsmedel, utan produkter som exempelvis bioplaster. Därför uppmuntrasintressenter inom kassavaindustrin att införliva dessa risker och möjligheter vad gäller tryggadlivsmedelsförsörjning, i strategier och åtgärder som främjar den industriella kassavans roll iden colombianska bioekonomin. Slutligen riktas en stark rekommendation till aktörer attfrämja och använda kassavalövverk för djurfoder, samt undersöka möjligheten till attproducera biogas på kassavarester som inte kräver långa, tunga och/eller mycketkontaminerande transporter.