Våra nordliga breddgraders kalla klimat gör frilandsodling av bladsallat samt kryddgrönt omöjligt under en stor del av året. Länge har växthusodling med uppvärmning och kompletterande belysning varit lösningen på detta problem. På så vis har man kunnat producera dessa grödor året runt. Inomhusodling presenterar ett nytt alternativ till båda dessa metoder. Genom att helt och hållet förlita sig på artificiellt ljus och byta ut jorden mot en näringslösning, kan sallat och kryddgrönt odlas i allt från bergrum till källarlokaler i innerstaden. Detta har gjort det möjligt för “start-ups” som Grönska och UrbanOasis att etablera sig på marknaden. Trots att tekniken är relativt ung och produktionen småskalig är en utvärdering av inomhusodlingen utifrån ett hållbarhetsperspektiv relevant för att skapa sig en uppfattning om på vilket sätt den kan bidra till det svenska miljöarbetet. Med Sveriges miljömål som en utgångspunkt ämnar denna litteraturstudie bedöma i vilken mån inomhusodling kan anses vara ett hållbart alternativ till sallat och kryddgrönt odlat i växthus såväl som på friland. Aspekter av de olika odlingsmetoderna, så som energibehov och användning av växtskyddsmedel, ställs mot varandra och inomhusodlingens potentiella bidrag vägs samman till en slutgiltig poängsättning för vardera relevant mål. Poängskalan sträcker sig från -3 till +3 där -3 indikerar en mycket negativ påverkan och +3 en mycket positiv sådan. Totalt utvärderas åtta av målen, då dessa ansågs ha en direkt koppling till jordbruket. På grund av den begränsade betydelsen som odlingen av sallat och kryddgrönt har inom svenskt jordbruk var det potentiella bidraget i de flesta fall litet. För de flesta fall ansågs bidraget svagt postivt. Detta gällde för målen Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning samt för Giftfri miljö. För ett av målen, Begränsad klimatpåverkan ansågs påverkan neutral efter en sammanvägning av påverkande aspekter. För ett av målen, Ett rikt odlingslandskap, ansågs påverkan tämligen negativ, framförallt på grund av risken för en minskad biologisk mångfald. Den slutgiltiga sammanvägningen ger ett genomsnittligt potentiellt bidrag till Sveriges miljömål på 0.5, sett på en skala från -3 till +3. / From the dawn of agriculture, the drive to produce more food and better food, in a shorter time, has been ever present. Technological innovation has been the key in this. This innovation used to be represented by the development of tools such as the metal scythe and later, the combine harvester. Today vertical farming is where the cutting edge of agricultural innovation is at. By substituting the sun's light for LED-lightning and the soil for a nutrient solution, crops such as greens can be grown in large quantities in new settings, such as urban basements. The sustainability of this method is what this report has investigated. By using the Swedish Environmental Objectives as a starting point, vertical farming of leafy greens and herbs were evaluated and put in contrast to the same crops grown in greenhouses as well as for open field cultivation. The potential contribution to these objectives, that moving towards a higher share of vertical farming would entail, was evaluated on a scale from -3 to +3. Due to the limited size of the cultivation of such crops and the large energy needs of vertical farming meant that the impact on most goals were limited. In some cases, such as with the objective A varied culture landscape, the impact was deemed to be negative. The average impact of the objectives relevant to the subject was determined to be 0.5.