Green terms to bring the greenery back to cities have frequently begun to be coined as a result of rapid urbanization. To emphasize the benefits of urban greenery, terms such as nature-based solutions (NbS) and green infrastructure (GI) have been raised in planning circles. This study aims to present municipal stories about how municipalities understand, integrate and apply NbS and GI in their planning documents and practices, and what challenges they face along the different levels of the Swedish planning system, which limit their application. The study is based on individual focus group discussions with five municipalities: Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna and Värmdö. The discussions are based on the same questionnaire, where GI and NbS application, understanding and integration from Swedish spatial planning are discussed. The study shows that knowledge and application of GI and NbS varies between the municipalities. The municipalities are also in unison that they need support and further guidance to increase application and understanding, as the Swedish planning system currently does not provide this. The municipalities that contributed to the study also talk about their different conditions for a wider application of green terms and working methods, as these are governed by economics and politics. For further research on municipal application, conversations with politicians can be initiated for their point of view on how greening concepts are received by them in the municipalities, as well as conversations with organizations and authorities that distribute information, municipal legislation and guidance. / Denna studie syftar till att presentera kommunala berättelser om hur kommuner förstår, integrerar och tillämpar NbS och GI i sina planeringsdokument och praxis, och vilka utmaningar de står inför längs de olika nivåerna i det svenska planeringssystemet, som begränsar deras tillämpning. Studien baseras på enskilda fokusgruppsdiskussioner med fem kommuner; Haninge, Nynäshamn, Sollentuna, Solna och Värmdö. Diskussionerna grundas på samma frågeformulär, där GI och NbS tillämpning, förståelse och stöd av svensk planering diskuteras. Studien visar att kunskapen och appliceringen av GI och NbS varierar mellan kommunerna. Kommunerna är också unisona i att de behöver stöd och vidare vägledning för att öka appliceringen och förståelse, då det svenska planeringssystemet i dagsläget inte tillhandahåller det. Kommunerna som bidrog i studien berättar också om deras olika förutsättningar för en vidare tillämpning av gröna termer och arbetssätt, då dessa styrs av ekonomi och politik. För vidare forskning om kommunal tillämpning kan förslagsvis samtal med politiker inledas för deras synpunkt på hur gröna planeringskoncept mottas av dem i kommunerna samt samtal med organisationer och myndigheter som distribuerar information, kommunal lagstiftning och vägledning.

A key challenge for sustainable urban development is to deal with the effects of climate change. To approach this issue, ecosystem-based adaptation (EbA), i.e. the use of ecosystem services for climate adaptation, has been promoted by both scholars and practitioners. In this context, the thesis addresses two research questions: how EbA is included in strategic climate adaptation planning and how EbA is implemented in practice. To tackle these topics, the study uses a multiple case study design, where the process from strategic planning to its implementation is investigated in two Northern European cities: Copenhagen and Malmö. To collect in-depth data, qualitative methods were used: a document analysis and semi-structured interviews with planning officials were conducted. The findings of the study show that there is a high degree of awareness of the different EbA measures, their potential role to address climate change effects and their co-benefits in climate adaptation plans. However, the practical implementation of the plans was executed only at a project-based scale to address some climate change impacts rather than holistically and on a regional level. The main EbA measure that was used was the expansion and transformation of public green space. The thesis concludes that a more comprehensive approach concerning the use of EbA is needed and further mainstreaming is highly required. / En viktig utmaning för hållbar stadsutveckling är att adressera effekterna av de stundande klimatförändringar. För att ta sig an denna fråga har användningen av ekosystembaserad anpassning (EbA), dvs. användningen av ekosystemtjänster för klimatanpassning, främjats av både forskare och utövare. I detta sammanhang behandlar studien två forskningsfrågor: hur EbA ingår i strategisk klimatanpassningsplanering och hur EbA implementeras i praktiken. Studien innehåller en fallstudie- design, där processen från strategisk planering till dess genomförande undersöks i två nordeuropeiska städer: Köpenhamn och Malmö. För att samla in data användes två kvalitativa metoder: en dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner på kommuner. Resultaten från studien visar att det finns en hög grad av medvetenhet om de olika EbA åtgärderna, deras potentiella roll för att hantera klimatförändringseffekter och deras synergier i klimatanpassningsplaner. Det praktiska genomförandet av planerna utfördes endast i en projektbaserad skala för att ta med vissa klimatförändringseffekter snarare än på ett holistiskt vis och på en större regional nivå. Den viktigaste EbA åtgärden som användes var utbyggnaden eller omvandlingen av de offentliga grönytorna. Sammanfattningsvis har studien visat på att det finns behov av ett mer heltäckande tillvägagångssätt och ytterligare integrering beträffande användandet av EbA krävs.