Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs. Skapaen uppfattning omvarför det är svårt att uppnå kraven ochta fram en process för att underlätta dagsljusprojekteringen. Enstudie omhur människor påverkas av dagsljus i byggnaderhar genomförtsge tyngd till undersökningen. Resultatet bygger på en litteraturstudie, enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av litteraturstudien har visatatt dagsljus är av stor betydelse för människan, dagsljuset påverkar både den psykiska och fysiska hälsan. Dagsljusindikatorn upplevs som den svårasteindikatorn att uppfylla. Kraven ansessom omoderna, svårtolkade och för högt satta. När kraven inte uppfylls tidigt i projekteringen resulterar det i höga kostnader och merarbeteom encertifieringfortfarande vill genomföras. Det finns ett starkt samband mellan att indikatorn inte blir godkänd och att dagsljusfrågan uppdagats för sent i projekteringen. Miljöbyggnads krav för dagsljusindikatorn som bygger på de allmänna råden i BBR är inte utformade efter dagens byggnadssätt.De är ofta svårt att applicera på moderna byggnader. Samtidigt är viktigt att byggbranschen slutar nonchalera kraven för dagsljus. Dehuvudsakliga slutsatsernaför att uppnå kraven på dagsljusindikatorn är att dagsljusfråganmåste in tidigt i processenochfrån början veta att byggnaden ska miljöcertifieras. / There are many challengesto achievinggood daylight in today’s buildings. Densercities, more stringentenergy requirements and lack of knowledge are some of the contributing factors. Indicator 12 dagsljus (daylight) in theenvironmental Certification System Miljöbyggnad isbased on the Swedish building regulations (BBR) general advice. Miljöbyggnad differs from BBR with it’s demand for verification and this process has revealedthat the daylight requirementis difficult to fulfil. The aimof the report was to investigate how the daylightindicator is experiencedin practice, establish an idea of why it is difficult to meetthe requirements anddevelop a process to facilitate daylight design. A study of how people are affected by natural light in buildings has been carried out to give weight to the survey. The result is based on a literature study, questionnaire and interviews.The results of the literature study has shown that daylight is of great importance to people as itaffects both mental and physical health. The daylight indicator is perceived as the most difficult indicator to fulfilandthe requirements are consideredby many in the industry to beoutdated, difficult to interpret and too ambitious. When the requirements are not fulfilledin the design process it may resultin high costs and extra work when attemptingtocertify aproject. There is a strong chance thatthe indicator will notbe approved ifthematter isbrought uptoo late in design process. The Miljöbyggnaddaylightindicator asbased on the general advicein BBR isnot designed for today's construction market. The methods areoften difficult to apply in modern buildings. Simultaneously it is important that theconstruction industry stops ignoringdaylight requirements. The main conclusions of this study is that if the building is to obtain certification and meet the requirements for this indicator,daylight must be considered early in the design process

Rapporten beskriver undersökningen och utvärderingen av certifieringssystemet Miljöbyggnad. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer med tre olika företag, Karlshamnsbostäder, Ljungby kommun och Växjö Fastighetsförvaltning AB.Syftet med rapporten är även att undersöka om produktionsenergi för byggnadsmaterial bör inkluderas med i systemet Miljöbyggnad. Undersökningen genomförs genom beräkning av energianvändningen för ett isoleringsmaterial, värmeeffektbehovet och transmissionsförlusterna.

I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.

Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret. Det faktum att 11 av 12 problemfaktorer var relaterade till bristande kunskap och fördomar tyder på att många producenter kan vinnas över till ekologisk produktion om man jobbar på bred front och långsiktigt. Sådana insatser saknas till stor del idag.

In this master thesis, the road- and construction industry's and the company Skanska Sverige AB’s views on sustainability and interest in the British certification system CEEQUAL are investigated, and if there is added value with it and in that case what value. This is done through interviews with civil servants in Skanska's road and civil engineering branch and various representatives of the actors that represent Skanska's largest customers in the region of Central Sweden. The material from the interviews is then compared in an analysis in which similarities, differences and patterns are highlighted.   The conclusion of the master thesis is based on the analyzed material, which states that most of the interviewed person are interested in the CEEQUAL certification system, and see added value as quality assurance, structured work practices and proven environmental care, leading to positive publicity. The thesis work also touches on interesting areas such as green washing, municipal limits on project procurement with respect to the Public Procurement Act as well as potential and future impacts in CEEQUAL market. These are areas recommended for further studies.

En av de mest debatterade frågorna i dagsläget är användningen av jordens resurser och hur dessa ska tas tillvara då efterfrågan ständigt ökar vilket medför ökad mängd klimatförändringar och växthusgaser. Idag beräknas byggnadssektorn stå för drygt en femtedel av Sveriges territoriella växthusgasutsläpp. Svenska byggnader står också för ungefär 30 % av Sveriges energianvändning, som går till el och uppvärmning. För att möta miljöproblemen som byggsektorn står inför styr boverkets byggregler utformning av byggnaderna och dess energisystem. Husbyggnadssektorn har dessutom ett flertal olika certifieringssystem som hjälper till med att göra miljömedvetna val. För att samla in data till arbetet har en fallstudie, litteraturstudie, livscykelanalys, simuleringsprogrammet IDA Indoor Climate Energi samt matematiska beräkningar genomförts. I fallstudien ingår en skolbyggnad, Strömsbro skola – Hus 10. Byggnaden byggdes år 2018 enligt Miljöbyggnad 3.0 dåvarande standard. Syftet är att granska och återbedöma byggnaden enligt manualen Miljöbyggnad 3.1 för nyproduktion. Sammantaget visar studien att det är svårare att uppfylla kraven i boverkets byggregler med fjärrvärme som uppvärmningssystem än en bergvärmepump. En byggnad vars uppvärmning kommer från fjärrvärme kräver mycket isolerade väggar för att uppnå ett högre betyg. Byggnader som är välisolerade har högre koldioxidutsläpp vid produktion men om byggnaden värms upp genom fjärrvärme blir utsläppen mindre sätt över byggnadens livstid. Fjärrvärmesystem reducerar utsläppet av växthusgaser med cirka 30% jämfört med bergvärmepump.

De senaste åren har byggbranschen förbättrat sin effektivitet i betydligt långsammare takt än övriga industrier. Detta påverkar hela samhället då branschen har stor påverkan på samhällsekonomin. En lösning på denna ineffektivitet tros vara att ställa om till ett processtänk.   Syftet med examensarbetet är att undersöka vad ett processorienterat kvalitetsarbete innebär för en byggentreprenör. Arbetet har utförts som en kvalitativ studie där de huvudsakliga datainsamlingsmetoderna varit intervjuer, litteraturstudie samt fokusgrupp. Litteraturstudien och intervjuerna resulterade i en modell med karaktärsdrag för ett processorienterat arbetssätt. Modellen verifierades sedan med hjälp av fokusgruppen. Modellen har en lärande och utvecklande miljö som grund och består sedan av fyra nyckelbegrepp vilka är: Alla ska med, Kontinuerliga förbättringar, Processtänkande och Digitala hjälpmedel. Varje nyckelbegrepp har även underbegrepp på samma tema. Studien visar att ett processorienterat kvalitetsarbete innebär att aktivt arbeta med kvaliteten på det som levereras till kund, detta genom att ständigt försöka förbättra processerna med vilka detta sker. Den stora skillnaden mellan ett processorienterat arbetssätt och ett produktorienterat är vart fokus ligger. Det processorienterade arbetssättet har sitt fokus på att förfina processen, där dras paralleller mellan projekt vilket ger strategiska fördelar. För ett byggföretag innebär det processorienterade arbetssättet först att ställa om tankesättet från att se varje projekt som en enskild händelse till att se och dra nytta av sambanden mellan projekten. För att göra detta bör strategier läggas upp för hur hantering av erfarenhetsåterföring, inkludering av anställda och underentreprenörer samt mätning av processerna ska gå till. Standardiserade rutiner bör också etableras och dokumenteras. För att hantera all den informationen effektivt föreslås att digitala hjälpmedel tillämpas i form av olika programvaror och system. I studien genomfördes också en jämförelse mellan certifieringssystemen BF9K och ISO9001, där det undersöktes hur väl systemen stöttar ett processorienterat arbetssätt. Jämförelsen visade på att ISO9001 stöttar processorienteringen i större utsträckning än BF9K och att det med hjälp av ISO går att göra en omställning till ett processorienterat arbetssätt till ett hanterbart projekt. Dock drogs slutsatsen att ISO9001 inte är en nödvändighet vid omställningen till en processorientering utan att det viktiga är att ett företag som vill ställa om gör det utifrån sina förutsättningar och värderingar. En traditionell entreprenör som vill ställa om till ett processorienterat arbetssätt behöver beakta flera utmaningar. De utmaningar som identifierats i studien är: Att entreprenören behöver kunna optimera processen utan att kunna optimera produkten. Produkten är så pass föränderlig från projekt till projekt att det är svårt att hitta lämpliga mätetal och att entreprenören måste hitta metoder för att inkludera underentreprenörer på ett ändamålsenligt sätt.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

I Sverige ökar miljöpåverkan från byggsektorn. För att möta miljöproblemen som byggbranschen står inför är miljöcertifiering av byggnader ett sätt att göra miljömedvetna val. I Sverige finns olika certifieringsverktyg ute på marknaden, ett av dem är Miljöbyggnad. Miljöbyggnad är svenskt certifieringsverktyg som är anpassad efter svensk byggpraxis och bedömningen sker utifrån 15 olika indikatorer inom områdena energi, innemiljö och material. Miljöbyggnad innefattar olika manualer beroende på om det är certifiering av befintliga eller nyproducerade byggnader. I en sammanställning från år 2020 visade det att 1570 byggnader certifierats med Miljöbyggnad. Av dessa 1570 byggnader har 1148 uppnått byggnadsbetyget Silver medan 177 har uppnått byggnadsbetyget Guld. Varför når de flesta byggnader som certifierats med Miljöbyggnad Silver och inte Guld? För att svara på frågeställningen har datainsamlingen skett genom en fallstudie, intervjuer och litteraturstudie. I fallstudien har två byggnader jämförts och granskas med manualen Miljöbyggnad 3.0 för nyproduktion. För att komplettera den begränsade litteraturen bedömdes intervjuer med kunniga inom området tillföra kunskap till studien. Sammantaget från intervjuerna upplevde samtliga respondenter att indikatorerna för solvärmelast och dagsljus säger emot varandra. Om den ena indikatorn har högt betyg motverkar det den andra indikatorn och den får ofta ett lägre betyg. Detta problem bör beaktas tidigt i projekteringen, bland annat genom dagsljussimuleringar. Fallstudien för Byggnad 1 visade tydligt att solvärmelast och dagsljus arbetar mot varandra. Solvärmelasten för den byggnaden uppnådde kraven för Guld medan dagsljuset uppnådde kraven för Brons. Faktorerna till att beställare väljer att satsa på Silver istället för Guld kan vara många. En anledning kan vara att betyget Silver är ett bra betyg som i sig kräver mycket arbete. Brons är gällande lagkrav och Guld innebär att byggnaderna har en väl uttalad miljöprofil. Då det kostar att projektera, certifiera och verifiera mot Miljöbyggnad kan en anledning till att Guld inte uppnås vara att det skulle bli för dyrt och kostnadsdrivande, vilket leder till högre hyror för kommande hyresgäster. Vissa bitar som stommen och grundens klimatpåverkan bedömdes utifrån både fallstudien och intervjuerna vara svårare att uppnå ett högt betyg inom, då det är en relativt ny indikator med oklarheter. Den stränga betygsaggregeringen som tillämpas i Miljöbyggnad gör att ingen indikator får ha betyget Brons om byggnadsbetyget Guld ska uppnås. Detta medför att alla aspekter som Miljöbyggnad bedömer måste var väl tilltänkta och genomarbetade om betyget Guld ska uppnås som byggnadsbetyg. Silver som byggnadsbetyg är mer förlåtande eftersom det tillåter ett visst antal indikatorer med betyget Brons. / The environmental impact from the construction sector in Sweden is increasing and to meet the environmental challenges, environmental assessment tools is a way to be more aware of the choices you make during the construction and designing stage. There are severeal environmental assessment tools in Sweden, one of them is Miljöbyggnad. Miljöbyggnad is designed for the swedish climate, building regulations and rules. Miljöbyggnad contains several manuals, one of them is Miljöbyggnad 3.0 for new constructions. The assessment tool is based on 15 different indicators in areas energy, indoorclimate and material. Statistics from year 2020 shows that 1570 buildings have been certified with Miljöbyggnad. 1148 buildings has reached the building grade Silver while 177 have reached Gold. We are trying to find out why significatly more buildings certified with Miljöbyggnad achieved Silver and not Gold. Answering the question was done through a case study, interviews and litteraturestudy. In the case study two buildings are studied and compared with the manual Miljöbyggnad 3.0 for new construction. In order to gain more knowledge when literature is scarce in the area, interviews were assessed to add more knowledge to the issue. All of the respondents from the interviews felt that the solar thermal load and daylight indicators are contraindications. In order to secure good daylight in the building daylight simulations should be done in a early stage. The case study for Building 1 clearly showed that solar thermal load and daylight work against each other. The solar thermal load for that building met the requirements for Gold whilst daylight met the requirements for Bronze. The reasons we conclude why clients chose to invest in Silver instead of Gold are many. One reason can be that Silver is a good grade that requires more time and effort throughout the entire process.  Bronze is the current legal requirement and Gold means that the buildings have a well-stated environmental profile. Therefor it is clear that the cost to design, certify and verify against Miljöbyggnad is one of the main reasons why Gold is seldom achieved. It would be too expensive and costly, which leads to higher rents. Certain pieces such as indicator 15, frame and the foundation's climate impact seemed to be more difficult to achieve high grade according to the interviews and the case study. The gradingsystem in Miljöbyggnad is strict, this means that no indicator can have the grade Bronze when you want to achieve Gold for the building. All aspects that Miljöbyggnad assesses must be well thought out and elaborated if the grade Gold is to be achieved. Silvergrade is more forgiving because it allows a certain number of indicators with the grade Bronze.

För att främja hållbar byggande har det nu i drygt 20 år funnits olika certifieringssystem där byggnaders funktion och utforming betygssatts enligt olika hållbarhetsaspekter. På senare år har detta utvecklats till nya certifieringssystem som tar ett mer övergripande perspektiv och tittar på hur planeringen av hela stadsdelar är gjord. Ett av dessa certifingssystem för stadsdelar är BREEAM Communities som har utvecklats i England men som håller på att anpassas för svenska förhållanden. Som ett steg i processen för att genomföra svenskanpassning har Sweden Green Building Council (SGBC) genomfört ett tjugotal workshopar där olika svenska stadsutveckingsprojekt har testats mot den brittiska versionen för att se vilka problem och skiljelinjer som uppstår när ett brittiskt certyfieringssystem appliceras på svenska sammanhang. Med syfte att öka kunskapen om varför kommuner ska intressera sig för att certifiera planeringen av en stadsdel enligt BREEAM Communities presenterar denna uppsats resultatet av samtal med personer som medverkat vid, och analys av dokumentationen från dessa workshopar.   Utifrån detta har tre stora kategorier av mervärden kunnat identifieras, vila ställer väl överens med de som tidigare liknande forskning hittat. För det första ger en certifiering en möjlighet att markandsföra både själva området som planeras men också kommunen i stort för att kunna konkurera med andra kommuner om att locka till sig företag och innvånare. För det andra utgör certifieringssystemet en slags checklista för vad som ska behandlas när i planprocessen vilket ger stöd till den enskilda planeraren som känner att man gör rätt sak vid rätt tidpunkt. Checklistan ger dessutom stöd i argumentationen om att hållbarhetsaspekter som tidigare inte beaktats borde göra det. Detta leder sedan till det tredje mervärdet då fler aspekter blir beaktade gör att stadsdelen blir mer hållbar enligt den definition av hållbarhet som BREEAM Communities ställer upp. Hur stora merkostnader som detta innebär är oklart men de flesta som samtal förts med och också workshoparna pekade på att de flesta utredningar som krävs görs ändå och storleken på merkostnaderna därför handlar mycket om hur svenskanpassningen genomförs. En annan oro kring merkostnaderna var också hur mycket extra arbete som dokumentationen av processen skulle kräva.   För att främja hållbar stadsplanering gäller det att BREEAM Communities i framtiden hamnar på en bra balans mellan dessa mervärden och merkostnader. Som diskusteras i slutet på denna uppsats behöver processen i sig alltså checklistan bli det intressanta mervärdet. Detta då det ger en situation där certifieringsysstemets innehåll kan ifrågasättas på ett annat sätt än om marknadsföringsvärdet med certifieringsystemet anses vara det stora mervärdet. Samtidigt måste också certifieringsystemet innebära lite merkostnader för att driva utvecklingen så att det krävs något mer än det som redan görs idag för att följa systemets krav. / In over 20 years there have existed assessment methods promote sustainable buildings. In recent years this has developed into several assessment methods of communities, which leads to bigger and more holistic perspectives on urban planning. One of these assessment methods is BREEAM Communities which is developed by English researchers for an English context. Now however, Sweden Green Buidling Council, is adapting BREEAM Communities to the Swedish context. As a part of the adapting process, just over 20 workshops have been held where the differences between Swedish planning practice and the English assessment method were discussed. With the purpose of understanding why municipalities should use BREEAM Communities when planning urban communities this thesis presents the results of interviews with participants and also analyses of the documentation from these workshops.   In this thesis, three different types of potential added value are identified for municipalities when using BREEAM Communities. Firstly, certifying the planning of an area gives opportunities for the marketing of the area as well as the municipality as a whole. Secondly, the assessment method is also a checklist stating what should be done when in the planning process. This gives the planers confident in what they are doing and helps them arguing for important sustainability aspects which had not been considered otherwhise. This leads to the third added value which is that the community which the planning considers will be a more sustainable one, using the definition of sustainability which BREEAM Communities implies. However, there are also added costs connected to using BREEAM Communities. These costs are related to the investigations, documentation of the process and so on which the assessment method demands. How big these costs are have been difficult to quantify and is quite dependent on the result of the ongoing adaptaion.   The important point which is discussed in the end of this thesis is what these added values and cost means potential of BREEAM Communities to drive the change of sustainable urban planning in Sweden. In this discussion it is clear that the added values for the process and the checklist have to become more interesting than the opportunities for marketing since such situation makes a discussion possible about what should be considered and not in Swedish urban planning. At the same time the BREEAM Communities also has to demand more from the planning process than what is usually done in order to drive the development of more sutainable urban planning.