<p><p>Denna processbeskrivning syftar till att redovisa ett gestaltningsförslag av en trädgård där permakultur används som planeringsverktyg. Gestaltningsförslaget utgår från en handelsträdgård i Hälsingland. Författaren arbetar utifrån två specifika frågeställningar; Hur skulle ett gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut? Och; Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut?</p><p>Arbetet inleds med en historisk- och teoretisk bakgrund där läsaren ämnar skapa en uppfattning av vad permakultur är och hur det fungerar i praktiken. Därefter följer en intervju med de två ägarna till handelsträdgården som delvis användes som underlag vid gestaltningsprocessen. Utöver intervjuer förekom inventering, observation samt inmätning av trädgården som metod. Slutligen presenteras resultatet i form av en processbeskrivning där gestaltningsförslaget till trädgården presenteras med stöd av olika skisser. Först följer en indelning av trädgården i zoner där varje zon beskrivs var för sig följt av förslag på dess funktion. Därefter presenteras trädgårdens olika ändamålsenliga rum och en mer ingående beskrivning av form och funktion.</p></p>

Denna processbeskrivning syftar till att redovisa ett gestaltningsförslag av en trädgård där permakultur används som planeringsverktyg. Gestaltningsförslaget utgår från en handelsträdgård i Hälsingland. Författaren arbetar utifrån två specifika frågeställningar; Hur skulle ett gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut? Och; Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut? Arbetet inleds med en historisk- och teoretisk bakgrund där läsaren ämnar skapa en uppfattning av vad permakultur är och hur det fungerar i praktiken. Därefter följer en intervju med de två ägarna till handelsträdgården som delvis användes som underlag vid gestaltningsprocessen. Utöver intervjuer förekom inventering, observation samt inmätning av trädgården som metod. Slutligen presenteras resultatet i form av en processbeskrivning där gestaltningsförslaget till trädgården presenteras med stöd av olika skisser. Först följer en indelning av trädgården i zoner där varje zon beskrivs var för sig följt av förslag på dess funktion. Därefter presenteras trädgårdens olika ändamålsenliga rum och en mer ingående beskrivning av form och funktion.

No description available.

Samhället står inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orättvisor. För att skapa förutsättningar för en mer hållbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan användas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur på kunskaper från traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trädgård med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger på permakulturprinciper. Utgångspunkt för mitt planeringsarbete är Växhusets Ekocentrum i södra Hälsingland, där man planerar att anlägga en trädgård i samband med grundandet av en ekoby. Litteratursökning, en analys av platsens förutsättningar och en intervju med beställaren utgör grunden för min planeringsprocess. Jag har utgått från Hemenways (2009) sammanställning av permakulturprinciper. Resultat av mitt arbete är ett gestaltningsförslag samt förslag på perenna växter som lämpar sig för platsen. Fokus är att skapa ett bra mikroklimat åt växterna och att välja en stor mångfald av ätbara perenna växter (med tyngdpunkt på frukt- och bärodling). Jag har beskrivit metoder för att anlägga odlingsterrasser och en damm. Mitt arbete ger ett exempel på hur permakulturprinciper kan användas vid planering av en trädgård. Jag anser att principerna ger en bra ram i planeringsarbetet som kompletterar traditionella kunskaper om odling och design. Viktiga element i planeringen är att skapa gynnsamma förbindelser mellan människor, växter, djur och ting, att vara sparsam med energi och resurser samt att skapa småskaliga system med fokus på matproduktion. Principerna uppmuntrar till att ha ett öppet sinne och att se helheten. Min uppfattning är att en mer frekvent tillämpning av principerna vid både privata och offentliga planeringar skulle vara en vinst för samhället.

Permaculture is a design system that aims at developing sustainable human settlements and self-maintained agriculture; it may also be used for community planning. The design system of permaculture aims at mimicking a natural ecosystem; this gives the advantage to make use of all the connections and mechanisms that exist in such a system. The purpose of this bachelor thesis was to compile and spread scientific information regarding five different themes within the areas of ecology, environmental science and permaculture. This was achieved through cooperation with the permaculture inspired Ecovillage Suberbyn in southern Gotland. Information about the central parts of a permaculture ecovillage was used as material for a series of signposts that will be located around the ecovillage Suderbyn. The five selected themes were: An overview of permaculture, The forest garden, The pond, Composting and The use of human excrement and urine.

Det finns många definitioner och tankar kring vad hållbarhet är men ett huvudtema för många moderna och accepterade synsätt är idéen om att naturen utgör ramen för människans sociala och ekonomiska utveckling. Det är ändå inte klart hur ett hållbart liv inom naturens ramar ska levas rent praktiskt. Syftet med denna studie är därför att bidra till förståelsen för hur hållbara levnadssätt ska främjas. För att göra det söker denna rapport efter byggstenar i skapandet av hållbara byar. Detta gjordes genom en fallstudie på föreningen Permakultur Stjärnsund, en organisation som fått uppmärksamhet för sin alternativa levnadsstil. Fallstudien genomfördes med hjälp av fyra intervjuer av personer inom föreningen. För stödjande av fallstudien genomfördes också studier av vad tidigare undersökningar på hållbara byar fått fram. I tillägg lades ett jämförande ramverk av synsätt för begreppet hållbarhet till. Denna studie har kommit fram till att hållbara byar värderar ett liv närmare naturen och den sociala gemenskapen högre än konsumerande och ägande av saker. Anti-konsumtionstänket är en protest mot det nuvarande samhället. Detta tankesätt stöds av hållbarhetssynsätten. De menar att man ska använda sig av de naturliga resurserna med försiktighet. Det sociala kapitalet är den absolut viktigaste delen av bylivet. Utan en stark gemenskap och ömsesidighet så kan man inte börja arbetet med att leva inom naturens gränser. Detta är en prioritering som går tvärtemot vad synsätten menar är viktigast där naturen placeras som grunden för det sociala. Både på bynivå och bland synsätten finns en tydlig regel om att leva inom ekosystemens ramar. Detta är den tydligaste likheten mellan hållbara byar och synsätten. I stort sätt så finns det dock inte så självklara liknelser. Det finns en form av oliktänkande mellan synsätten och byarna. Det är helt enkelt en brist på förståelse och här behövs bättre kommunikation mellan det praktiska utövandet och samhällets styrsystem. / There are many definitions and thoughts around the idea of sustainability but a main theme for most of the modern and accepted approaches is the idea that the nature provides the frame for mankinds social and economic development. Still it is not clear how a sustainable life within this frame should be lived practically. The aim of this study is therefore to contribute to the understanding of how sustainable lifestyles should be promoted. To do that, this report searches for buildingblocks to create sustainable villages. The study has focused its work around a case study on the organisation Permakultur Stjärnsund, an organisation that has gotten attention for their alternative lifestyle. The case study was carried out with the help of four interviews from members of the organisation. To support the case study, earlier studies of sustainable villages was used. In addition, a framework of approaches to the concept sustainability was added. The conclusion of this study is that sustainable villages value a life closer to nature and social community higher than consuming goods and the ownership of things. Anti-consuming thoughts is the antipole to what people in the villages want to achieve. This is supported in part, even if it is in a less direct way, by the selected approaches to sustainability. They suggest a thoughtful usage of natural resources. The social community is the most important part of village life. Without a strong community and reciprocity the life within natures framework cannot even begin. This priority is in contrary to what the approaches suggest, where nature provides the base for the social. Both on village level and among the approaches there is an evident rule implying that the ecosystem provides the frame for our living-conditions. This is the most apparent similarity between the two groups. Mostly, though, there are not that many clear similarities. There is a form of dissidence between the approaches and the villages. There is simply a lack of understanding. There is a need for better communication between the practical and the governmental way of doing things. / <p>2018-06-08</p>

I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.

Det här är en plats dit du kan komma för att lära dig om permakultur - en odlinsprincip som genererar ett slutet kretslopp av vatten, kväve och andra näringsämnen - se hur produktionen av spannmål och mejeriprodukter går till eller besöka caféet eller restaurangen med mat baserad på råvaror som har tillverkats och producerats i Sorunda. Här kan du dessutom vara en del av bakningen som går till i bageriet eller hälsa på djuren som finns i stallen. Det här är en samlingsplats för folket där det anordnas workshops och andra utbildande evenemang. Det här är en plats som främjar Sorundas specialiteter - odling och matproduktion. Byggnaden är tillverkad i betong men kommer att finnas på platsen så länge du kan minnas. Dessutom är byggnadens konstruktion och uttryck en del av dess reproduktion eftersom den har en växtfasad med odlingar som kan användas i matproduktionen samt bidra till den biologiska mångfalden. Permakulturen gynnar växt- och djurlivet då djur och växter integreras och det skapas en stor variation av grödor. Dessutom skapar det ett resilient system. / Sorunda's specialities is a place where you can learn about permaculture - a cultivation principle that generates a closed cycle of water, nitrogen and other nutrients - see how grain and dairy products are produced or visit the cafe or restaurant with food based on ingredients that have been produced and produced in Sorunda. Here you can also be part of the baking that goes on in the bakery or greet the animals in the stables. This is a gathering place for the people where workshops and other educational events are organized. This is a place that promotes Sorunda's specialties - cultivation and food production. The building is made of concrete but will be on the site for as long as you can remember. In addition, the construction and expression of the building is part of its reproduction as it has a plant facade with crops that can be used in food production and contribute to biodiversity. Permaculture benefits plant and animal life as animals and plants are integrated and a large variety of crops is created. In addition, it creates a resilient system.

Projektet Järnas Epicenter har intentionen att utveckla ett hållbart och fungerande landsbygdssamhälle. Projektet är baserat på höstens tidigare undersökningar i Södertäljes landsbygd som utgick ifrån FN:s globala hållbarhetsmål: ingen fattigdom ingen hunger, rent vatten och sanitet för alla, hav och marina resurser. Vi har även tittat på vad Södertäljes kommun har för visioner och utmaningar gällande att ta tillvara på jordbruksmark för enbart jordbruksändamål och jobba mot tryggare livsmedelsförsörjning. Därför blev mitt förslag ett växthus med permakulturodling och hållbara bevattningsdammar. Dessa konstruerades alla med avsikt att fylla ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. / The Järnas Epicenter project aims to develop a sustainable and functioning rural community. The project is based on this autumn's previous surveys in Södertälje's countryside, which were based on the UN's global sustainable development goals: no poverty, zero hunger, clean water and sanitation, life below water. We have also looked at what the municipality of Södertälje has for visions and challenges regarding utilizing agricultural land for agricultural purposes only and working towards safer food supply. Therefore my propusal became a greenhouse with permaculture agriculture and sustainable irrigation ponds. These all were constructed with intention to fullfill economic, social and ecological sustainability.

Det svenska jord- och skogsbruket domineras idag av ett fåtal arter, ängarna har nästan försvunnit och våtmarker dikas ut. Förutsättningarna för en mångfald av djur och växter utarmas i vårt land. Varför låter vi detta ske? En viktig anledning är att fler och fler människor bor i städer, spenderar mindre och mindre tid i naturen och därmed förlorar känslan och förståelsen för värdet av natur, odling och biologisk mångfald. Så vad kan göras? Ungefär 6.6 miljoner människor i Sverige har idag tillgång till trädgård och tillsammans täcker de en yta som är lika stor som Blekinge. Därför kan privata trädgårdar, om de har rätt förutsättningar, utgöra en oas för artrikedom som samtidigt erbjuder en möjlighet för utvecklande av ett personligt förhållande till naturen. En trend där fler bjuder in till mångfald runt knuten är en unik möjlighet, inte minst när det gäller att säkerställa viktiga framtida miljöpolitiska beslut. Denna studie undersöker förutsättningar och möjligheter att gynna biologisk mångfald i svenska trädgårdar. I detta syfte genomfördes litteraturstudier och intervjuer med besökande trädgårdsägare på den Nordiska Trädgårdsmässan 2012. Resultatet av intervjuerna visar att svenska trädgårdar redan idag har många förutsättningar (såsom död ved, täta buskage etc.) där många djur och växter trivs. Men det finns stor potential, både utrymmesmässigt och med hänsyn till trädgårdsägarnas attityder, att ytterligare förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i svenska trädgårdar. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för utvecklandet av kampanjer där trädgårdarnas kortklippta gräsmattor omvandlas till artrika biotoper. En viktning av olika förutsättningar för biologisk mångfald visar att dammar, ängsväxter, kryddträdgårdar och bibatterier kan vara strategiskt att fokusera på i en sådan kampanj.