Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar. Detta sätts sedan samman med befintliga data kring avkastning per hektar på dessa grödor för att komma fram till hur stor yta det krävs för att odla familjens årsförbrukning av de utvalda grönsakerna och rotfrukterna. Utifrån företagskalkyler från bl.a. Jordbruksverket om arbetstidsåtgång per gröda och hektar räknas sedan den sammanlagda tidsåtgången ut för tidigare beräknad yta. Resultatet visar att en familj på två vuxna och två barn behöver 332 kg potatis, 134 kg rotfrukter och 198 kg grövre grönsaker per år. Odlingsarealen för detta beräknas till 521-526 m2. Den beräknade arbetstiden arbetet kommer fram till ligger på 62 timmar på en odlingssäsong, 6 månader, eller ca 24 minuter per dag. Olika ekologiska odlingsmetoder föreslås som ett sätt att minska arbetstiden och –bördan.

Bakgrund Att öka självförsörjning av baljväxter i Sverige hade påverkat samhället positivt på flera plan. Baljväxter är ett hållbart val samtidigt som de har en positiv inverkan på befolkningens hälsa. Trots baljväxters fördelar odlas det fortfarande i liten utsträckning i Sverige.    Syfte Syftet med studien var att undersöka hur bönder i Sverige upplever sina egna möjligheter och utmaningar till att öka/ställa om till odling av baljväxter.    Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter vilka bestod av svenska bönder som odlar baljväxter i Sverige. Intervjuerna skedde digitalt och spelades in för att sedan transkriberas. Innehållet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.    Resultat Respondenterna var samstämmiga kring att en ökad självförsörjning av baljväxter i Sverige hade varit positivt, men för att det ska ske krävs det förändringar. De främsta utmaningarna var låg efterfrågan, svårt att konkurrera mot priser på importerade varor, samt brist på förädlingsmöjligheter, insatsvaror och anläggningar. Det framkom även att respondenterna ansåg att en ökad självförsörjning av baljväxter hade gynnat det egna jordbruket, samtidigt som det hade varit positivt för folkhälsan och klimatet.    Slutsats Varken viljan att odla eller tillgång på mark är ett problem för att nå en ökad självförsörjning av baljväxter. Det är av största vikt att belysa både de möjligheter och utmaningar som finns kring en ökad baljväxtodling för att främja en ökad självförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka självförsörjningen av de baljväxter som äts i Sverige, men för att möjliggöra det krävs det stöttning från flera håll med en förändring både i samhället i stort samt inom lantbruket.

I den här uppsatsen behandlas ämnet självförsörjningsmöjligheter i bostadsområdet Rosendal i Uppsala. Utgångspunkten skrivs utifrån en ökad brist på fossila energimedel och dess konsekvenser för dagens livsmedelsstruktur vilket idag är beroende av olja. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på hur väl bostadsområdet Rosendal är utformat för en omställning till brist på fossila bränslen, där självförsörjning ses som en viktig del för befolkningens överlevnad. För att undersöka självförsörjningsmöjligheterna i området Rosendal utfördes observationer och skriftliga intervjuer med boende i området. Med utgångspunkt i läst litteratur formulerades egna kriterier angående ämnet om ett fungerande lokalt självförsörjande. Resultatet av undersökningen blev att Rosendal inte uppfyller de formulerade kriterierna för en fungerande självförsörjning och att det inte ges ut någon information angående odlingsmöjligheter till de som bor i området. Fler åtgärder och processer behöver därför genomföras gällande odlingsfunktioner i bostadsområden för att uppnå en hållbar utveckling där nästa generationens medborgare försäkras en tillgång på livsmedel. Förslagsvis bör regeringen ge tydligare mål angående en god bebyggd miljö där självförsörjningsfunktioner i bostadsområdet ställs som ett kriterium för hållbart byggande. Information till befolkningen angående den eventuella minskningen av fossila energimedel såsom olja är likväl relevant för att starta processen mot ett fossilfritt samhälle.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure

The solar power accounts for only 0.2% of the Swedish power production in 2019. However, the solar power market is growing at a fast rate. Solar power production needs to be utilized instantly locally, for example in a building or else it is fed to the grid. Therefore, a challenge is how to utilize as much solar power as possible. This study aims to answer how solar panels should be placed in an optimal way in order to meet the load in a building similar to Vasakronan's property Kransen 2 in Uppsala. Two types of measures are used in the study to evaluate the solar power systems. The measure self-consumption describes the amount of solar production that is instantly used in a building. The measure self-sufficiency describes how much of the consumed solar power that covers the building's total load. The solar power production varies during the day. Therefore, the placement of panels affects the production profile during the day. The methodology in this study consists of a simulation model which provides optimal solar power systems regards to self-consumption and self-sufficiency. An economic model is also developed which calculates the payback time of solar power investments. The results shows that self-sufficiency is an important measure in order to increase the matching between a building's load and solar power production, and thereby reduce the proportion of purchased electricity from the grid. A solar power system should be optimized with regards to high self-sufficiency, and use the self-consumption to measure the amount of overproduction a system would have. A high self-sufficiency also provides a shorter payback time due to less amount of purchased electricity. The value and the relationship between self-consumption and self-sufficiency depends on the size of the system installed power.

In Almunge, east of Uppsala, there is a relative new health care center which has solar power installed on the roof. The solar cells annually produce approximately 62 000 kWh of electricity that are beneficial to store. Batteries can be used for short-term storage and to reduce peak power, but hydrogen storage can be used as long-term storage. Therefore, this study aims to evaluate if it is profitable to implement a hybrid energy storage compared to a single battery storage. The hybrid energy storage is a combination of a saltwater battery that reduces the peak power every month, and a hydrogen storage that functions as back-up power and long-term storage. This is compared to a single saltwater battery that is used to increase the self-sufficiency of the health care center. This is evaluated with respect to feasibility, profitability, sustainability and safety. In this study it turns out that it is not reasonable to install a hybrid energy storage using hydrogen both as back-up power and long-term storage, due to the risks. However, it could be feasible to install a hybrid energy storage where the hydrogens storage only act as back-up power. In the economic analysis, the lifecycle cost (LCC) and pay-back time were compared for five different energy storage solutions. The first solution is a hybrid energy storage, where the hydrogen storage act back-up power for three days, combined with a saltwater battery of 25 kWh to reduce peak power. The second solution is a hybrid energy storage, where the hydrogen storage act back-up power for seven days, combined with a saltwater battery of 25 kWh to reduce peak power. The third solution is a saltwater battery with a capacity of 60 kWh. The fourth solution is a saltwater battery with a capacity of 90 kWh. The fifth solution is a saltwater battery with a capacity of 120 kWh. It turns out that a saltwater battery of 60 kWh has the lowest LCC and shortest pay-back time that is shorter than its lifetime. Therefore, it is most profitable to install a saltwater battery of 60 kWh to increase the self-sufficiency of the health care center.

This project was done at Mälardalens University at the school of Innovation, Design & Engineering. The project is a thesis of 15hp for the program in innovation and product design, the project began in spring 2018 and was completed in the summer 2020, its focus on design and construction with regards to, among other things, the environment. The work covers a project development process where a self-sufficient accommodation inside of a shipping container is designed and constructed with a goal to end in an overall construction. The project is not for a company but comes from an individual idea where the result is presented in the form of a report and a entailed CAD-assembly of the accommodations different parts. The content and construction of the accommodation is produced with the first phases of the project development processes, information is collected, concepts are created, and solutions are designed. These phases are iterated so that the result generates a as solid base as possible. Through the work process, the environment and cost are of great importance. The result of the project was an accommodation, which for a week is self-sufficient in electricity and water usage for one person. The resulting accommodation includes; bathroom with shower and toilet, kitchen with sink and gas-hob, electricity and water central where electricity and water is stored and processed, and bed, table and storage. All these functions are located on a floor area of 9,3 m2. The accommodation is constructed in CAD, where its different systems have been developed and designed at a basic level for easy further work at a detail level. The accommodation is not fully designed/constructed but provides an overall plan on how this type of accommodation can be created and its approximate cost, 95´000:-. The solutions and costs may differ in the realization of the accommodation as certain delimitations were made so that this work could be carried out. The project har several development directions where the focus can be within; detail development, selfsufficient living, or temporary conventional accommodation. / Detta examensarbete gjordes på Mälardalens Högskola på akademin för Innovation, Design Teknik. Arbetet är ett examensarbete på 15hp för programmet i innovation och produktdesign, arbetet påbörjades våren 2018 och slutfördes sommaren 2020, det är inriktat på design och konstruktion med avseende på bland annat miljö. Arbetet består av en produktutvecklingsprocess där ett självförsörjande boende inuti en container designas och konstrueras med avseende att sluta i en övergriplig konstruktion. Arbetet sker inte mot ett företag utan kommer från en individuell idé där resultatet presenteras i form av en rapport och en medförande CAD-sammanställning som utgör boendets olika delar. Boendets innehåll och konstruktion har tagitsfram med hjälp av produktutvecklingsprocessens första faser, insamlad information leder till koncept som leder till lösningar. Dessa faser itereras för att resultatet ska generera en så ordentlig bas som möjligt. Genom arbetets gång har miljö och kostnad stor vikt. Resultatet blev ett boende vilket under en veckas period är självförsörjande av el och vatten för en person. Boendet inkluderar; badrum med dusch och toalett, kök med diskho och gasolplatta, el-och vatten-central där el och vatten förvaras och processas, och säng, bord och förvaring. Alla dessa funktioner ligger på en golvyta av 9,3 m2.Boendet är konstruerat i CAD där dess olika delsystem tagits fram och designats på grundnivå för enkelt vidarearbete av detaljnivå. Boendet är inte designat/konstruerat till fullo utan ger en övergriplig plan om hur ett boende av denna typ kan skapas och dess ungefärliga kostnad, 95 ́000:-. Boendets lösningaroch kostnader kan skilja sig vid förverkligandet av boendet då vissa avgränsningar gjordes för att detta arbete skulle kunna genomföras. Arbetet har flera potentiella utvecklingsriktningar där fokus kan ligga inom; detaljutveckling, självförsörjning, eller portabelt temporärt konventionell boende.

Gävleborg's development to become self-sufficient was handled with an action plan that was adopted at the end of 2018. The action plan for Gävleborg is based on Sweden's food production and is adopted for 2018–2030. The plan was drawn up by Länsstyrelsen I Gävleborg with help from Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) and Region Gävleborg. The purpose of the action plan has been analysed in this thesis based on how municipal social planners can contribute to municipal and regional self-sufficiency. The requirement for developing Gävleborg's degree of self-sufficiency is expected to be comparable to a civil defence.The thesis has analysed what the conditions are for the county to succeed in to become self-sufficient and how the municipalities' social planners work with the conditions needed to succeed. In order to analyse whether there is a functioning work, interviews have been used to see how the planning works, and how the communication works. The respondents, which have been interviewed, are the authors of the action plan from Länsstyrelsen in Gävleborg, as well as actors who work with related issues from Lantbrukarnas Riksförbund and Region Gävleborg. In addition to these, the municipalities of Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal and Ovanåker have also been interviewed. Prior to the interviews, documents were also analysed as part of the work method.The interviews concluded that there are shortcomings in the communication and community planning, but that knowledge in self-sufficiency exists. In summary, the interviews gave the result that all respondents see a government funding contribution as fundamental to being able to develop the work. The fundamentals for Gävleborg to become self-sufficient exist, but not all the resources are there yet. There are good hopes for the municipalities that Gävleborg County will succeed in developing the degree of self-sufficiency and the use of arable land.

Det här är en plats dit du kan komma för att lära dig om permakultur - en odlinsprincip som genererar ett slutet kretslopp av vatten, kväve och andra näringsämnen - se hur produktionen av spannmål och mejeriprodukter går till eller besöka caféet eller restaurangen med mat baserad på råvaror som har tillverkats och producerats i Sorunda. Här kan du dessutom vara en del av bakningen som går till i bageriet eller hälsa på djuren som finns i stallen. Det här är en samlingsplats för folket där det anordnas workshops och andra utbildande evenemang. Det här är en plats som främjar Sorundas specialiteter - odling och matproduktion. Byggnaden är tillverkad i betong men kommer att finnas på platsen så länge du kan minnas. Dessutom är byggnadens konstruktion och uttryck en del av dess reproduktion eftersom den har en växtfasad med odlingar som kan användas i matproduktionen samt bidra till den biologiska mångfalden. Permakulturen gynnar växt- och djurlivet då djur och växter integreras och det skapas en stor variation av grödor. Dessutom skapar det ett resilient system. / Sorunda's specialities is a place where you can learn about permaculture - a cultivation principle that generates a closed cycle of water, nitrogen and other nutrients - see how grain and dairy products are produced or visit the cafe or restaurant with food based on ingredients that have been produced and produced in Sorunda. Here you can also be part of the baking that goes on in the bakery or greet the animals in the stables. This is a gathering place for the people where workshops and other educational events are organized. This is a place that promotes Sorunda's specialties - cultivation and food production. The building is made of concrete but will be on the site for as long as you can remember. In addition, the construction and expression of the building is part of its reproduction as it has a plant facade with crops that can be used in food production and contribute to biodiversity. Permaculture benefits plant and animal life as animals and plants are integrated and a large variety of crops is created. In addition, it creates a resilient system.

För drygt två år sedan började Laura och Erik Vidje att bygga sitt eget hus i utkanten av Umeå. Det här byggprojektet skulle senare visa sig bli ett unikt och uppmärksammat projekt med många involverade och intresserade parter. Byggprojektet involverade en hel fastighet med bostad, gäststuga, garage, jordkällare och solcellsanläggning, och Laura och Erik skulle själva utföra så mycket av arbetet som gick. Vad som gjorde den här fastigheten unik var valet att utforma den efter kraven för passivhus och samtidigt använda sig av okonventionella och återvinningsbara byggnadsmaterial, bland annat var isoleringsmaterialet tänkt att bestå av halm och golvplattan av återvunnet foamglas. Även konstruktionen skulle bli väldigt genomtänkt, där stora fönster placeras mot söder med ett långt taköverhäng som skyddar mot hög solinstrålning på sommar men optimerar instrålningen på vintern. Väggarnas konstruktion var tänkt att bli nästan en meter tjock för att isolera väl och hela byggnaden klimatskärm skulle bli oerhört tät för att minimera värmeförluster, men den mest påtagligt ovanliga egenskapen med bostaden var att den skulle bli rundformad. I dagsläget har stora delar av fastigheten färdigställts, men innan vissa tekniska installationer utförs ville paret Vidje ta reda på vad fastigheten förväntas ha för behov, främst elenergimässigt och hur den kommer att prestera i förhållande till officiella krav. Detta visade sig endast bli positivt för dem då hela fastigheten uppskattas ha ett elenergibehov motsvarande ungefär 23,1 kWh/m2 och år vilket nästan är två tredjedelar av schablonvärdet för endast hushållsenergin. Även BBR-kravet för primärenergital visade sig ligga mer än dubbelt så högt som fastighetens beräknade primärenergital, vilket bevisar den högt planerade kvalitén och hur genomtänkt byggprojektet är. Det fanns även ett intresse att ta reda på vad det finns för nya tekniker inom hållbara hushåll och om dessa kommer att vara möjliga att implementera i deras hushåll. Bland annat var solcellerna kombinerade med ett hemmabatteri en viktig fråga för paret Vidje. De vill kunna använda så mycket av deras egna producerade solel som möjligt. Vad det här arbetet kom fram till var att den inplanerade solcellsanläggningen på 5 kWp (kilowattpeak) skulle lyckas täcka ca 70% av fastighetens årliga elbehov men att inte mer än max hälften av den producerade solelen skulle kunna användas av dem själva. Resten skulle säljas ut på elnätet eller sparas i ett eventuellt hemmabatteri. Vad som blev uppenbart efter batteriets lönsamhetsberäkningar var att med dagens elpriser kommer det alltid vara mer ekonomiskt lönsamt att sälja solcellernas överskottsel ut på nätet. Ekonomisk lönsamhet var ett återkommande tema, inte minst för just solcellerna och hemmabatteriet. För solcellerna låg fokuset på om det skulle bli mer lönsamt att hyra anläggningen eller att köpa den. I slutändan visade det sig inte vara en oerhörd ekonomisk skillnad mellan de två alternativ utan den avgörande aspekten kommer antagligen att vara bekvämligheten av att genomföra edera alternativ. 3 Solcellerna visade sig täcka en stor del av detta arbete då man även ville ta reda på hur stort klimatavtryck den planerade anläggningen kommer att ha jämfört med alternativet att använda elektricitet från Umeå Energis elnät. Resultatet från denna undersökning var nog det mest överraskande av alla resultat. På grund av att en stor del av världens solceller tillverkas i länder med höga växthusgasutsläpp samt kräver mycket energi för att tillverkas så innebär det att solcellers klimatavtryck är det högsta bland förnybara energikällor. Då Umeå Energi har övergått till 100% förnybar elproduktion med andra energislag än solkraft, visade det sig att under solcellernas livstid på 25 år skulle solcellsanläggningens klimatavtryck vara mer än dubbelt så högt än om elen hade tagits från nätet. Paret Vidje ville också veta mer om nyutvecklade energirelaterade tekniker, däribland V2G, självförsörjande hushåll, vätgaslagring, likströmsnät och elbilsladdning, för att kunna avgöra om någon av dessa kommer vara möjliga att integrera med deras fastighet inom en snar framtid. V2G, Vehicle-to-Grid, är fortfarande för outvecklat för att det skall vara möjligt för en privatperson att kunna använda sig av det. Självförsörjning är helt klart möjligt i dagsläget, men den enda väl fungerande metoden verkar vara vätgaslagring och det är fortfarande en teknik som är oetablerad på marknaden och därmed även väldigt dyr. Att ställa om sitt hushåll till ett likströmsnät är en intressant trend som en del kunniga personer har börjat göra de senaste åren, men det verkar dock vara just det, någonting som endast en kunnig och intresserad person i området kan klara av att genomföra i dagsläget. Det finns ingen etablerad teknik för att enkelt kunna ställa om ett hushåll till att använda likström i sina vägguttag. Eftersom paret Vidje planerar att införskaffa en elbil så var de väldigt nyfikna angående hur det kan gå till att ladda sin elbil hemma. Den mest kritiska frågan var om en laddbox var ett krav. Vad arbetet kom fram till var väldigt enkelt, laddbox är tekniskt sett inget krav, men att använda ett vanligt 230 V vägguttag som standard är en dålig och nästintill farlig metod. Det är dessutom en oerhört ineffektiv metod då vägguttag avger väldigt låga effekter och därmed skulle innebära ohållbart långa laddningstider. En laddbox på 11 kW verkar vara det bästa alternativet just nu för att ladda en elbil i hemmet. Snabbladdare på över 22 kW finns tillgängliga men är mer kostsamma och tillför endast kortare laddtid som egentligen inte är nödvändig för de flesta hushåll. / About two years ago Laura and Erik Vidje began building their very own home just outside the city of Umeå. This building project would later turn out to become a unique and well noticed project with many involved and interested parties. The building project involved an entire estate with a residence, guest house, cold storage cellar and a PV (photovoltaic) system, and Laura and Erik were planning on doing as work as possible by themselves. What made this estate so unique was the choice of designing it according to the passive house requirements and at the same time be using unconventional and recyclable building materials, among other things was that the isolating material was going to be entirely made up of straw and the base plate would be made of recycled foam glass. The construction was going to be very well thought through, with large window facing south and a long roof overhang that will protect against insolation during summer but optimizes the insolation during winter. The walls would be built almost one meter thick to make great isolation and the entire building envelope were going to be extremely dense to minimize heat loss, but the most obvious unique attribute about the residence were going to be its round shape. By today the estate is nearly finished, but before a few technical instalments is executed the Vidje couple wanted to know what energy related needs the estate will have and how it will perform relative to official requirements. This specifically turned out to be only positive for them because the estate is now estimated to have a total need of electricity at about 23,1 kWh/m2 Atemp and year, which is almost one third lower than the standard value only for household energy. Also, the BBR-requirement for EPpet (primärenergital) turned out to be more than twice as high as the actual EPpet for the estate, which proves how well thought out the building project is and its high quality. In addition to this there were an interest in learning about knew technologies within sustainable housing and whether it was possible to implement these to their home. An important question to the Vidje couple was the possibilities regarding the PV system combined with a battery storage system. They would want to use as much of their own solar electricity as possible. What this project found out was that the 5 kWp (kilowattpeak) PV system would be able to cover around 70% of the estates yearly electricity needs, but that they would only be able to personally use no more than half of all that produced electricity. The rest would have to be sold and transferred out on the grid or possibly be saved in a battery storage unit. What became obvious while calculating the profitability of a battery storage system was that, with today’s electricity pricing, to sell the surplus PV production out on the grid will always be the most economically profitable option. Economic profitability was a reoccurring theme, especially for the PV- and battery storage system. Most of the focus regarding the PV system was between the options of renting it or buying it. In the end it turned out not to be a very significant difference 5 between the two options, the most decisive aspect when choosing will most likely be the difference of overall comfortability between the two. Analysing the PV system became a larger part of this project than expected when another request was to figure out how big of a climate impact the system would have compared to if the same amount of electricity was used from Umeå Energis grid. This analysis came up with probably one of the most interesting results of this entire project. Because PV panels require a lot of energy to produce and a large proportion of all panels in the world are produced in countries with a high carbon footprint, it means that PV systems has one of the worst climate impacts of all renewable energy sources. According to Umeå Energi 100% of their electricity are produced from renewable sources where solar power is not one of them. Because of this it turned out that during the 25-year lifespan of the PV system it would have more than twice the climate impact rather than if the electricity came from the power grid. The Vidje couple also wanted to know more about newly developed technologies related to energy, among things like V2G, self-sustaining homes, hydrogen energy storage, direct current grids and electric vehicle charging, to be able to establish whether any of these would be possible to integrate with their home in the near future. V2G, Vehicle-to- Grid, is still very much under development and therefore are not available for any person to use. Self-sustainability is definitely possible with today’s standards, but the only method that seems to work well enough is hydrogen energy storage which is still not very well established on the market and therefore also very expensive. Readjusting your home to work with a direct current grid is an interesting trend that some knowledgeable people have been doing lately, but it seems to be just that, something only a person who is interested and knowledgeable in the area are capable to perform at this stage. There are now established technique for easily changing your home to be able to run on direct current. Because the Vidje couple are planning on getting an electric car it made them curious about what options there were to be able to charge it at home. The most critical question was if a charging box is a requirement or not. The answer is pretty simple, a charging box is technically not a requirement, but using a 230 V power outlet as standard is a very bad and sometimes even considered as dangerous. It is also a very inefficient method because regular outlets can only put out a relatively low power charge and therefore would mean unreasonably long charging times. An 11 kW charger box seems to be the best option right now be able to charge your electric car at home. Quick chargers above 22 kW to exist but are usually expensive and only lowers the charging time a little bit which for most households are quite unnecessary.