Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden. Syftet med uppsatsen var att visa, ur ett konsumentperspektiv, vilka kriterier som ska uppfyllas för att svara på frågan vad ett lokalproducerat livsmedel är och om det fanns faktorer som väger tyngre än andra. Lokalproducerat är ett begrepp som används ofta men som inte är officiellt definierat. En allmän definition är att livsmedlet ska produceras och konsumeras inom ett visst område. Resultatet av undersökningen visade att begreppet lokalproducerat i stort sett bara stod för positiva mervärden för respondenterna. Undersökningen kan sammanfattas i tre ord: närhet, märkning och mervärde. Närhet innebar för våra respondenter att de vill ha tillgång till lokalproducerade livsmedel i sin livsmedelsbutik och det avstånd ett livsmedel som längst ska få ha transporterats. Tidigare var det inga funderingar om var ifrån livsmedlet kom och detta, känslan av att veta livsmedlets ursprung, är något som idag efterfrågas av många. En märkning där det tydligt framgår ursprungsland eller den lokala producentens namn stod högt upp på våra respondenters svar. Många såg ett mervärde i att handla lokalt producerade livsmedel vilket visade sig tydligt i undersökningen. Ord som lycka, närhet, god kvalité och kortare transporter lyftes fram.

<p>Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden. Syftet med uppsatsen var att visa, ur ett konsumentperspektiv, vilka kriterier som ska uppfyllas för att svara på frågan vad ett lokalproducerat livsmedel är och om det fanns faktorer som väger tyngre än andra. Lokalproducerat är ett begrepp som används ofta men som inte är officiellt definierat. En allmän definition är att livsmedlet ska produceras och konsumeras inom ett visst område. Resultatet av undersökningen visade att begreppet lokalproducerat i stort sett bara stod för positiva mervärden för respondenterna. Undersökningen kan sammanfattas i tre ord: närhet, märkning och mervärde. Närhet innebar för våra respondenter att de vill ha tillgång till lokalproducerade livsmedel i sin livsmedelsbutik och det avstånd ett livsmedel som längst ska få ha transporterats. Tidigare var det inga funderingar om var ifrån livsmedlet kom och detta, känslan av att veta livsmedlets ursprung, är något som idag efterfrågas av många. En märkning där det tydligt framgår ursprungsland eller den lokala producentens namn stod högt upp på våra respondenters svar. Många såg ett mervärde i att handla lokalt producerade livsmedel vilket visade sig tydligt i undersökningen. Ord som lycka, närhet, god kvalité och kortare transporter lyftes fram.</p>

Vid hållbar utveckling av turism framhäver tidigare forskning hur viktigt det är med envetenskaplig grund och rätt kunskap för att hållbart utveckla en turistverksamhet på ett socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljöanpassat sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur lokalaturistföretag i nordvästra Skåne arbetar med hållbar utveckling och hur turistföretag samarbetarmed varandra och kommunen för hållbar utveckling av destinationen. För insamling av mittempiriska material har jag utfört semistrukturerade intervjuer med sex stycken turistföretag inordvästra Skåne och en kommunrepresenterad organisation i nordvästra Skåne. Resultatet idenna studie visade på att det finns ett utpräglat arbete och samarbete för hållbar utveckling avturism bland turistföretag i nordvästra Skåne. Det är ett arbete som skulle behöva mer strukturoch samarbete för att turistföretagen kan hjälpa varandra utveckla arbetet med hållbar utveckling. Studien visar också att detta arbete skulle behöva kommunens hjälp att sätta riktlinjer och mål, men även för att uppmuntra turistföretag till att arbeta mer för hållbar utveckling.

The purpose of this study was to examine how local producers in the food and confectionery segment in Västernorrland, Sweden, working to communicate that the product is locally produced through its packaging design. We have chosen to look at how they work with the right packaging design because it is such an important part of the product marketing. A further aim was to examine how consumers perceive the packaging design of the locally produced products and how they consider that the packaging design communicates the product as locally produced. We have also analyzed the graphical elements contained in the locally produced product packaging through a semiotic analysis. The theoretical framework is based on theories in brand communication and Visual Communication, specializing in packaging design’s visual elements. The method used in this study is a qualitative method. This is to gain a deeper insight into how the local produce companies think about their packaging design, to get an understanding of how customers perceive the packages and to see which elements are on the packaging. The study shows the importance of good packaging design, because customers rarely differ the packaging and its contents. The results of the study’s different parts shows that companies value the brand name as the most important element on the packages. Mostly, the text is the most important element, both for businesses and consumers, and it is also that which occupies the most space on the package. Customers consider if the packaging different parts and elements do not look mass produced, this implies that they feel homemade and locally produced. / Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lokalproducenter inom livsmedel- och konfektyrsegmentet i Västernorrland arbetar med att kommunicera att produkten är lokalproducerad genom sin förpackningsdesign. Vi har valt att titta närmare på hur de arbetar med just förpackningsdesignen eftersom det är en sådan viktig del i produktens marknadsföring. Vidare var syftet att undersöka hur konsumenterna uppfattar förpackningsdesignen hos de lokalproducerade produkterna och hur de anser att förpackningsdesignen kommunicerar att produkten är lokalproducerad. Vi har också analyserat de grafiska elementen som finns på de lokalproducerade produkternas förpackningar genom en semiotisk analys. Studiens teoretiska referensram är uppbyggd kring teorier i varumärkeskommunikation och visuell kommunikation med inriktning mot förpackningsdesignens visuella element. Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod. Detta för att få en djupare inblick i hur de lokalproducerade företagen tänker kring sin förpackningsdesign, för att få en förståelse för hur kunderna uppfattar förpackningarna och för att se vilka element som finns på dessa förpackningar.  Studien visar på betydelsen av bra förpackningsdesign, eftersom kunderna sällan skiljer på förpackningen och dess innehåll. Resultatet från studiens olika delar visar att företagen värdesätter varumärkesnamnet som det viktigaste elementet på förpackningarna. Övervägande är texten det viktigaste elementet, både för företagen och kunderna, och det är även det som upptar mest plats på förpackningarna. Kunderna anser att om förpackningarnas olika delar och element inte ser massproducerade ut, medför detta att de känns hemgjorda och lokalproducerade.

Ett skifte mot ett högre intresse för lokalproducerat livsmedel är i rörelse. Med det ökade intresset höjs också kraven hos producenterna att kunna förse den mängd livsmedel som efterfrågas. Idag har producenterna svårt att uppnå nuvarande och den ökade kundefterfrågan på grund av kostsamma transporter och för liten livsmedelsproduktion. Lokala producenter har idag inte möjligheten på ett lönsamt sätt att sälja till den mängd kunder som önskas då de inte når upp till de minimikrav som fraktbolagen har för ett samarbete.Syftet med denna enkätstudie är att ta fram ett förslag på en logistikmodell som kan användas av aktörer inom kategorin lokalproducerat livsmedel inom Gävleborgs län.Av den orsak att det inte finns mycket tidigare forskning och teori kring ämnet har ett induktivt angreppsätt använts. För att få fram relevant information har en kvantitativ och kvalitativ angreppsmetod använts, med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer och observationer. Skapandet av enkäten- och intervjufrågorna har gjorts i samråd med lokala producenter och andra personer och intresseorganisationer som på något sätt är engagerade i närproducerat livsmedel.Några av de sekundära källorna som har använts i studien vid skapandet av enkäten- och intervjufrågorna, förslaget av logistikmodellen samt som stöd vid insamling av empiri är bland annat Hub and Spoke, Supply chain management, tredjepartslogistik, förpackningens uppgift och planering av transporter.I studien har även de olika försäljningskanalerna kartlagts som lokala livsmedelsproducenter använder sig av. Några av dessa är dagligvaruhandel, gårdsbutiker, reko-ring och offentligt kök.Slutresultatet av studien presenteras med ett förslag på en logistikmodell som har som utgångpunkt att ge producenterna mer tid över åt att expandera sin kärnverksamhet, vilket är att producera livsmedel. Detta görs genom en transportlösning med tredjepartslogistik företag, standardiserade förpackningar för enkel lastning och förutsättningar för att nå ut till en större marknad. Som följd leder det till ökad sysselsättning och arbetar mot målet att Gävleborgs län ska bli självförsörjande. / A shift towards a higher interest in locally produced food is in motion. With the increased interest, producers also need to be able to provide the amount of food demanded. Today, producers have difficulty in achieving current and increased customer demand due to costly transportations and too little foodproduction. Local manifactures do not currently have the opportunity to profitably sell to the ammount of customers desired as they do not meet the minimm requirements that the shipping companies have for cooperation.The purpose of this survey is to develop a proposal for a logistics model that can be used by people in the category of locally produced food in Gävleborg County.For the reason that there is not much earlier research and theory on the subject, an inductive approach has been used. In order to obtain relevant information, a quantitative and qualitative approach has been used, with a quantitative questionnaire and qualitative interviews and observations. The creation of questionnaires and interview questions has been done in consultation with local producers and other people and associations which are in some way engaged in locally produced food.Some of the secondary sources used in the study of the questionnaire and interview questions, the proposal of the logistics model, as well as support for the gathering of empirical data include Hub and Spoke, Supply Chain Management, Third Party Logistics, Packagings Tasks and Planning of Transport.The study also analyzed the various sales channels that local food producers use. Some of these are grocery stores, farm shops, restaurants and public kitchens.The end results of the study is presented with a proposal for a logistics model which, as a starting point, has given the producers more time to expand their core business, which is to produce food. This is done through a shipping solution with third party logistics companies, standardized packages for easy loading and prerequisites for reaching out to a larger market. As a result, this leads to increased employment and aims at the goal of Gävleborg County to become self-sufficient.

Gävleborg's development to become self-sufficient was handled with an action plan that was adopted at the end of 2018. The action plan for Gävleborg is based on Sweden's food production and is adopted for 2018–2030. The plan was drawn up by Länsstyrelsen I Gävleborg with help from Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) and Region Gävleborg. The purpose of the action plan has been analysed in this thesis based on how municipal social planners can contribute to municipal and regional self-sufficiency. The requirement for developing Gävleborg's degree of self-sufficiency is expected to be comparable to a civil defence.The thesis has analysed what the conditions are for the county to succeed in to become self-sufficient and how the municipalities' social planners work with the conditions needed to succeed. In order to analyse whether there is a functioning work, interviews have been used to see how the planning works, and how the communication works. The respondents, which have been interviewed, are the authors of the action plan from Länsstyrelsen in Gävleborg, as well as actors who work with related issues from Lantbrukarnas Riksförbund and Region Gävleborg. In addition to these, the municipalities of Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal and Ovanåker have also been interviewed. Prior to the interviews, documents were also analysed as part of the work method.The interviews concluded that there are shortcomings in the communication and community planning, but that knowledge in self-sufficiency exists. In summary, the interviews gave the result that all respondents see a government funding contribution as fundamental to being able to develop the work. The fundamentals for Gävleborg to become self-sufficient exist, but not all the resources are there yet. There are good hopes for the municipalities that Gävleborg County will succeed in developing the degree of self-sufficiency and the use of arable land.

<p>Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat.</p><p>Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment & Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”.</p><p>Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons.</p><p>ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.</p>

Uppsatsen behandlar ICA:s egna märkesvaror (EMV) och dess senaste satsning på lokalproducerat: ”Smak på lokalt”. I uppsatsen undersöks hur ICA kan förstärka sitt varumärke genom just EMV och lokalproducerat. Kvalitativa intervjuer har genomförts med olika personer inom ICA-koncernen, dessa personer har valts ut utifrån deras expertisområden; EMV, Sortiment &amp; Inköp, Kategori och ”Smak på lokalt”. Resultatet visar på att ICA arbetar aktivt med att stärka lojaliteten till företaget, dess varumärke samt att öka kundlojaliteten. Detta sker genom kontinuerlig lansering av nya produkter, unika produktlinjer samt satsningen ”Smak på lokalt” som har visat sig vara mycket framgångsrik. ICA:s senaste EMV satsning; ICA I Love Eco har även den fått mycket positiv respons. ICA är noggranna med kvalitetssäkring av deras produkter och kräver att producenterna skall använda sig av ICA, godkänd standard. ICA försöker ständigt att förbättra kvalitén och priset på sina produkter för att öka kundlojaliteten till EMV. Satsningen på ”Smak på lokalt” har flera utgångspunkter. Det handlar om att man möter olika behov hos konsumenten, bra erbjudanden som kan stärka varumärket.

Behovet av att se över kopplingarna mellan livsmedelsförsörjningen, hållbarhet och suveränitet - vid tillhandahållandet av livsmedel - har ökat i och med en instabil och osäker omvärld. En ökad lokal och småskalig livsmedelsproduktion skulle på ett nationellt plan kunna göra livsmedelssystemet mer robust och resilient vid eventuella störningar. Denna studie avser att ge en bred bild av konsumenters attityd, engagemang, kunskap och beteende kring beredskapsfrågan, livsmedelssäkerhet samt konsumtion av lokalproducerade varor. Studien avser också undersöka Sveriges nationella ambitionsnivå för att främja utvecklingen av en hållbar, långsiktigt och konkurrenskraftig livsmedelskedja och på vilket sätt samhället bidrar eller kan bidra till att underlätta och stimulera den typen av näringsverksamhet. Resultatet visar att det råder en stark positiv attityd, medelhög kunskapsnivå, medelhögt engagemang samt starkt positivt beteende bland respondenterna. Resultatet visar även att inställningen till lokalproducerade livsmedel är positiv och att den framför allt kan härledas till känslan av samhörighet och värnandet om den lokala levande landsbygden. Gällande beredskapsfrågan så råder det bland respondenterna en tydlig koppling till småskalig och lokalproducerad livsmedelsproduktion såväl som till självförsörjning. Det föreligger dock stora hinder med småskaliga verksamheter i form av pris och tillgänglighet, både i form av utbud, öppettider och kommunikation. Det är idag mest resursstarka konsumentgrupper som köper lokalproducerat och det finns en risk för en ökande segregation i detta. Staten skulle kunna driva på för att få på plats en definition av lokalproducerade livsmedel samt arbeta med mjuka styrmedel såsom exempelvis miljömärkningar. De skulle också kunna höja taket för direkta upphandlingar inom ramen för EU-direktivet om offentlig upphandling så att kommunerna kan köpa in en större andel lokalproducerade livsmedel i sin offentliga upphandling. / The requirement to review the links between food security, sustainability, and sovereignty - in the provision of food - has increased in an uncertain and unstable environment. Increased local and small-scale food production could, on a national level, make the food system more robust and resilient in the event of disturbances and crises. This study intends to give a broad picture of consumers' attitude, commitment, knowledge and behavior regarding preparedness, food safety and consumption of locally produced food. The study also intends to examine Sweden's national ambition to promote the development of a sustainable, long-term, and competitive food chain and in what way society contributes or can contribute to facilitating and stimulating that type of business. The result shows that there is a strong positive attitude, medium level of knowledge, medium commitment and strong positive behavior among the respondents. The results also show that the attitude towards locally produced food among consumers is positive and can be mainly attributed to the feeling of belonging and the protection of the local living countryside. Regarding the issue of preparedness, there is a clear connection to small-scale and locally produced food production as well as self-sufficiency among the respondents. However, there are major obstacles regarding the price and availability, both in terms of range, opening hours and communication. It is today the most resourceful consumer groups in the society that are able to buy locally produced products and there is a risk of increasing segregation in this. The state could also push to get a definition of locally produced food in place and work with soft control instruments such as, for example, an environmental label. They could also raise the amount for direct procurement within the framework of the EU-directive on public procurement so that the municipalities can buy a greater proportion of locally produced food in their public procurement.

Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar &amp; Rop, något som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellrestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning. För Scandic finns inte alternativet att stänga ner sin restaurang, utan de är beroende av att alltid driva en restaurang för att kunna tillgodose sina gäster med frukost. I Umeå byggs det för tillfället fler hotell och restauranger, vilket gör att Scandic Plaza är i behov av att komma till rätta med deras negativa trend. Med anledning av det skriver vi på uppdrag av Scandic Plaza Umeå för att göra en gästanalys och föreslå en ny positionering för deras restaurang. Vi har både studerat gästernas åsikter om restaurangen på Scandic Plaza Umeå, samt möjliga teorier som kan appliceras vid en repositionering. För ett serviceföretag såg vi det som intressant att undersöka hur relationsmarknadsföring, servicekvalitet, värdskapsutövande, skapande av upplevelser samt lokalproducerat utövas eller kan appliceras på verksamheten. Service är en väsentlig del i en hotellrestaurangs verksamhet och beteende både hos personal samt gäster kan påverka upplevelsen. Genom en enkätundersökning har vi visat på vad Scandic Plaza Umeås gäster anser om hotellrestaurangens service, prissättning samt deras uppfattning om lokalproducerat. Enkätundersökningen visade även på vad gästerna söker hos restauranger generellt, vilket vi jämfört med vad de anser i synnerhet hos restaurangen på Scandic Plaza Umeå. Vårt resultat visar på att de 106 respondenterna är övervägande positivt inställda till servicen som utövas på restaurangen, men att kunskapen hos personalen kunde vara större. Vidare visar studien på att fåtalet av Scandic Plazas gäster bryr sig om prisnivån på restauranger och att deras uppfattning om en rimlig nivå ligger i linje med Scandic Plazas. Lokalproducerade alternativ på restaurang ställde sig majoriteten positiva till och om det skulle införlivas i utbudet på Scandic Plazas restaurang ville respondenterna att det skulle framgå av menyn. Bland de övriga kommentarer som framkom genom studien visade det på att många av gästerna ville ut och uppleva stadens utbud. Vår slutsats är att Scandic Plaza bör inrikta sig mer mot lokalproducerad mat samt marknadsföra restaurangen mot lokalbefolkningen eftersom att kundunderlaget sviktar bland hotellgästerna.