Hur kommuniceras varumärkesidentiteten internt inom ett företag? Är samtliga medarbetare informerade om företagets varumärkesidentitet? Många forskare har studerat varumärkesidentiteten och den externa betydelsen av detta till konsumenter och hur detta omvandlas till en varumärkesimage. Men det finns perspektivbrist i teorin angående hur detta bör kommuniceras internt för att genomsyra samtliga komponenter inom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna i företaget har lika värderingar i enlighet med ledningen och jobbar med företagets varumärkesidentitet. Har huvudkontoret och medarbetarna lika uppfattning om varumärkesidentiteten? Detta är en kombinerad studie som har syftet att undersöka kommunikationen, hur lämpligt och funktionellt detta är enligt personal och ledning för att implementera en varumärkesidentitet i en hierarkisk organisationsstruktur. För att besvara och undersöka syftet används en teoretisk modell som behandlar kommuniceringen av varumärkesidentiteten. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med två butikschefer i utvalda fysiska butiker. Empirin kompletteras även med en kvantitativ enkät som har besvarats av de utvalda butikernas medarbetare, för att få en tydlig bild över kommunikationen från toppen till botten av hierarkin. Varumärkesidentiteten handlar om att skapa en bild som företaget vill spegla genom sina varumärken och varumärken skapar ett löfte till företagets målgrupp som kan hjälpa att reducera en upplevd risk eller osäkerhet inför ett köp. Varumärkesidentiteten omvandlas i konsumenternas medvetande till varumärkesimage. Denna image är den uppfattning och den bild som konsumenten har skapat själv. Den externa varumärkesidentiteten är väsentlig för att skapa eller ändra konsumenters uppfattning om företaget men den interna varumärkesidentiteten är lika viktig för att forma de anställdas uppfattning om företaget. Idag konkurrerar många butiker och kedjor genom kundservice och därför är det väsentligt att de anställda förstår företagets varumärkesidentitet för att kommunicerar den på rätt sätt till konsumenterna i den dagliga kundservicen. Studiens resultat visar att företag X medarbetare inte upplever problem i de kommunikativa instrument som företaget arbetar med. Resultatets skiljaktigheter är att intervjurespondenterna har olika åsikter om företag X varumärkesidentitet. Butikschefernas medarbetare hänvisar också skillnader angående varumärkesidentiteten. Trots att de kommunikativa instrumenten inte påvisar några problem så upplever några av deltagarna för studien att företag X varumärkesidentitet inte längre är tydlig.

Uppsatsen behandlar ämnet om varumärkesstrategi i sociala medier och syftet har varit att undersöka hur mindre, oberoende företag som erbjuder kläder arbetar med varumärkesstrategi i sociala medier. Den teoretiska referensramen består av fakta inom ett antal ämnen så som varumärken och deras strategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion. Denna information har samlats in genom litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Den empiriska undersökningen har bestått av intervjuer med mindre, oberoende företag som erbjuder kläder i Göteborg och Borås och observationer av dessa företags kanaler på diverse sociala medier. Intervjuerna och observationerna har undersökt hur företagen ställer sig till de olika ämnesområden som valts ut för denna uppsats, det vill säga varumärke, varumärkesstrategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion och har lett till följande resultat: Vi har kommit fram till att de undersökta företagen arbetar med varumärkesstrategier i viss grad men utan att ha dokumenterade stadgar över hur dessa är utformade. Företagen arbetar i stor utsträckning med att vara personliga i sina sociala medier med syfte att skapa nära och goda relationer med sina kunder, något de anser är mycket viktigt i egenskap av ett mindre, oberoende företag. Företagen har samtliga haft snarlika sätt att marknadsföra sig och en del av dem menar att sociala medier ger mer respons än övriga sätt att göra reklam på.

Sammandrag Sedan 1990-talet har flertalet marknader i Sverige omreglerats, en av dessa är apoteksmarknaden. Då både utbud och pris fortfarande är delvis reglerat är apoteksaktörerna begränsade i sina val av konkurrensmedel vilket gör strategiskt varumärkesarbete till ett viktigt verktyg. För att bidra till en teoretisk lucka och vägleda exempelföretaget Kronans Apotek och liknande aktörer i sitt varumärkesstrategiska arbete ämnar studien undersöka hur ett företags utveckling av en varumärkesidentitet går till samt hur konsumenter översätter en varumärkesidentitet till en varumärkesimage. Resultatet styrker Blombäck och Ramiréz-Pasillas (2012) teori. Studien visar även på vikten av att företag kommunicerar uppdateringar av varumärket på ett enhetligt sätt internt och externt. Ett oväntat fynd som framkom i studien var att konsumenters förväntningar på ett företag utgör en grund för hur de tolkar varumärkesidentiteter och översätter dem till varumärkesimages. Konsumentinteraktion verkar därför vara viktigt vid utveckling av en varumärkesidentitet.

<p>In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. </p><p>Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies.</p><p>Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. </p><p>There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask.</p><p>The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies.</p><p>The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. </p><p>Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: </p><p>The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for.</p><p>The awareness of what the nation brand of Sweden stands for.</p><p>The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. </p><p>Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. </p><p>And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. </p><p>The study</p><p>My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. </p><p>This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. </p><p>The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. </p><p>For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study.</p><p> </p><p>The main results found in this study are: </p><p>It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions.</p><p>The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. </p><p>It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. </p><p>Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand.</p><p>As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.</p>

<p>This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand.</p><p>The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved?</p><p>The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted. </p><p>My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.</p>

This essay is about how SL (Stockholm lokaltrafik) builds up their brand. The company is one of the biggest monopolies in Stockholm and has an awareness rate of 96 per cent of the citizens in Stockholm. SL is well known in media and newspapers, but often the articles are about traffic disturbances and because of all that many travellers are not satisfied. There is a big chance that dissatisfied people choose not to go with the public transport and choose their car instead. In the long run a situation like that would not work and the environment can be affected in the future. SL has a big responsibility and a big assignment from the government to keep the environment safe and get as many as possible to travel with them. To see how they manage with their assignment I chose to see how they work with their brand. The questions for the essay are: How does SL work to build up their brand? Does SL have a brand strategy? Which communication channels do they use? In what way are the traffic contractors involved? The purpose of the paper is to see how SL works to build up their brand. And maybe with that information change the unhappy people’s thoughts by letting them understand the importance of the company’s existence and not take them for granted. My method is a contents analysis and I got all information I needed from SL. They gave me three documents that contained about their communication strategy and brand platform. I discovered that their main target group is all the travellers and almost every step take is about to make the citizen satisfied. I also found two keywords to make it easier understand how they build their brand. Those keywords are the communication strategy which I say is SLs brand strategy and the brand platform. SL has not completed their assignment entirely, but there are much closer now then they were five years ago. More and more travellers are getting happier but still there are many left.

In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies. Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask. The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies. The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for. The awareness of what the nation brand of Sweden stands for. The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. The study My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study. The main results found in this study are: It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions. The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand. As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.

Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ”Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier?”. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten. Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena. När vi i uppsatsen använder begreppet sociala medier syftar vi enbart på bloggar och microbloggverktyget Twitter. Resultatet för denna studie visar att respondenternas strategier för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig åt, strategierna skiljer sig även beroende på socialt medium. Somliga respondenter uppger att de genomgående arbetar strategiskt både på Twitter och med sin blogg medan andra menar att de inte har några strategier alls. Oavsett hur stort utrymme de strategiska baktankarna får går det att skönja likheter i samtliga respondenters varumärkesbyggande. Utifrån dessa likheter har vi identifierat fem idealnormer och strategier för personligt varumärkesbyggande för personer verksamma inom PR- och informations-branschen: att tydligt identifiera sin yrkesidentitet och sina personliga egenskaper, att utelämna privat och ofördelaktig information, att skriva om ett avgränsat ämnesområde, att visa på aktualitet och kunskap inom branschen samt att nätverka med personer inom branschen. Dessa har legat till grund när vi konstruerat följande tre idealtyper för respondenternas varumärkesbyggande: reporter, kommentator och kåseriskribent. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att personligt varumärkesbyggande i sociala medier tillskrivs allt större värde inom PR- och informationsbranschen. Värdet ligger i möjligheten att stärka sin position i förhållande till andra inom branschen, för att lyckas med detta krävs en utmejslad strategi och kunskap om hur man på bästa sätt paketerar sig själv.

<p>Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.</p>

No description available.