Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 7 uppsatser.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2004.

No description available.

The Swedish commercial real estate market is in the current situation globally affected and is actively interacting with the rental and capital markets through international tenants and investors who are setting new demands on the property owners. The European Union has set new requirements as well in purpose of reducing humanity’s negative effect on the climate and therefore the international real estate market has introduced Green Building-certificates in order to decrease the real estate industry’s environmental impact. Certificated buildings with low energy consumption are a more common sight in Sweden these days. The development, however, could go even faster if there was not certain difficulties between property owners and tenants. Previous research has revealed that tenants do not always have knowledge about, or may have access to the economic benefits that a green building can provide. This results in the tenants lesser approval of higher rents which often is the outcome of the property owners environmental investments in the building. The following effect means that energy improvements in the real estate sector is slowed and the environment suffers. To get a deeper understanding of this phenomenon we have with this study chosen to examine how Swedish property owners and tenants reason about advantages and disadvantages with certified commercial buildings as well as around economic responsibility for investments in these. In order to create favorable conditions to provide clarity in our problem we choose a qualitative method with open individual interviews so that we in depth could examine how our respondents were thinking about the subject. The study is based on theory of how the Swedish commercial rental model looks like today followed by the difficulties it might cause, the principal/agent-problem. Furthermore, theory of how green buildings affect property owners and tenants on different levels is presented. By analyzing the theory with the empirical data obtained through interviews, we have come to the following conclusion: Transparency of incentives reduces the principal/agent-problem. By having a clear dialogue between property owners and tenants regarding the incentives to own and rent a green building the suspicion that is closely associated with the principal/agent-problem is reduced which results in more favorable development with environmental investments in the building. Individually custom made green leases is a first step toward sharing financial responsibilities. When the incentives are clear, a distribution of environmental investment costs can be made between the two parties so that each one gets involved which is the purpose of Green Leases. Now that the tenant have a deeper understanding and knowledge about the benefits of green buildings, certification becomes easier. Funding may influence investment decisions. New possibilities have become available to property owners who want to certificate their property portfolio. Green bonds, which first was issued in Sweden in 2013 by Vasakronan, has increased intensely lately and opens up new ways for corporations in the real estate business to finance environmental investings. / Den svenska kommersiella fastighetsmarknaden påverkas och samspelar idag globalt med hyresmarknaden och kapitalmarknaden genom internationella hyresgäster och investerare som sätter nya krav på fastighetsägarna. Även EU har satt nya krav för att minska den globala klimatpåverkan och därför har den internationella fastighetsmarknaden skapat miljöcertifieringar för att sänka energiförbrukningen och minska byggnadernas miljöpåverkan. Miljöcertifierade byggnader med låg energiförbrukning är en allt vanligare syn i Sverige idag. Utvecklingen skulle emellertid kunna gå ännu snabbare om det inte fanns vissa svårigheter mellan fastighetsägare och hyresgäster. Genom tidigare forskning har det framkommit att hyresgäster inte alltid har kännedom om eller får ta del av de ekonomiska fördelar en miljöcertifierad byggnad kan ge. Det resulterar i att de är mindre benägna att betala högre hyreskostnader vilket ofta är ett resultat av fastighetsägarens miljöinvesteringar i byggnaden. Följden av detta är att energiförbättringarna i fastighetssektorn bromsas och miljön blir lidande. För att få en djupare inblick i detta fenomen har vi med denna studie valt att undersöka hur svenska fastighetsägare respektive hyresgäster resonerar kring för- och nackdelar med miljöcertifierade kommersiella byggnader samt kring ekonomisk ansvarsfördelning för investeringar i dessa. För att skapa goda förutsättningar till att ge klarhet i vår problemställning har vi utgått från en kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer så att vi på djupet kunnat undersöka hur våra respondenter tänker kring ämnet. Studien grundas på teori om hur den svenska kommersiella hyresmodellen ser ut idag följt av det så kallade agent-/principalproblemet som den kan ge upphov till. Vidare presenteras teori om hur miljöcertifierade byggnader påverkar fastighetsägare och hyresgäster på olika plan. Genom att analysera teorin med den empiri som erhållits genom intervjuerna har vi kommit fram till följande slutsats. Transparens om incitament minskar agent-/principalproblemet. Genom att en tydlig dialog förs parterna emellan gällande de incitament som finns till att äga och hyra en miljöcertifierad byggnad minskar den misstänksamhet som kännetecknas av agent-/principalproblematiken och energieffektviseringar och miljöarbete underlättas. Individuellt anpassade gröna hyresavtal är ett av grundstegen till ekonomisk ansvarsfördelning. När incitamenten är tydliga gäller det att finna en fördelning av miljöinvesteringskostnaderna som gör att båda parter är delaktiga, Gröna hyresavtal är en väg att gå. Genom att hyresgästen nu har djupare kunskap om fördelarna med miljöcertifierade byggnader förenklas införandet av dessa Gröna hyresavtal. Finansiering kan påverka beslut om investering. En ny dörr har öppnats för fastighetsägare som vill miljöcertifiera sitt fastighetsbestånd. Gröna obligationer som emitterades första gången i Sverige 2013 av Vasakronan har ökat rekordartat den senaste tiden och tillför nya finansieringsmöjligheter för företag som vill miljöinvestera.

Diss. (sammanfattning) Östersund : Mittuniversitetet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Licentiatavhandling Luleå : Luleå tekniska universitet, 2009.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Statens fastighetsverk, SFV, förvaltar över 2000 fastigheter där ca 200 byggnader är klassificerade som statliga byggnadsminnen. Det är till stor del äldre byggnader med kulturhistoriskt värde som kräver ett aktivt brandskyddsarbete i förvaltningsskedet. SFV har saknat en tydlig översikt över vilket brandskydd som finns i vilken byggnad, dessutom vill de kunna jämföra brandskyddet mellan olika byggnader för att avgöra var brandskyddet behöver följas upp ytterligare.  För att tillgodose SFV:s behov har ett brandskyddsindex Brandskyddsvärdering för Statensfastighetsverk, BSV-SFV, utvecklats. Indexet mynnar ut i en lista där bedömda byggnader rangordnas utifrån deras brandskydd, vilken sedan används för prioritering av brandskyddsarbetet. Utifrån ett par frågor om byggnader matas informationen in i ett beräkningsverktyg som genererar en siffra som sedan är jämförbar med andra byggnader. I arbetet med att utveckla BSV-SFV har olika typer av brandskydd behövt värderats mot varandra där t.ex. sprinkleranläggningar har en större betydelse för en byggnads brandskydd än ett brandlarm. Metoden MADAM har använts i värderingsarbetet där expertpanelsgrupper viktat hur viktiga olika delar av brandskyddet är för att förhindra, begränsa och släcka en brand. Genom matrismultiplikation har sedan ett värde på varje parameters betydelse för det totala brandskyddet beräknats. För att välja ut relevanta parametrar som byggnaderna bedöms utifrån har litteraturstudie, statistikinsamling och intervjuer genomförts. Litteraturstudien har fokuserat på tidigare brandskyddsvärderingar för andra byggnadstyper, brandskydd genom tiderna och kulturvärden. För att komplettera litteraturstudien har en statistikinsamling genomförts för att undersöka brandorsaker i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I sista skedet av insamling av relevant data har intervjuer genomförts med personer som tagit fram tidigare brandskyddsvärderingar, arbetar med brandskydd eller kulturvärden. Resultatet har mynnat ut i ett verktyg i Excel där information om en byggnads brandskydd matas in. Exceldokumentet beräknar då ett värde (”poäng”) för byggnaden. Dokumentet sorterar samtliga bedömda byggnader utifrån värdet och rangordnar byggnaderna utifrån deras brandskyddspoäng. För hjälp att fylla i korrekt info om byggnaderna har ett bedömningsunderlag med kriterier för varje parameter tagits fram.

<p>I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.</p><p>Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.</p> / <p>In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.</p><p>The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.</p><p>The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.</p>

Denna rapport är en beskrivning av olika lösningar för att halvera energianvändningen hos ett äldre flerbostadshus i Gävleborgs län. Rapporten utgör en del i projektet EnergiKompetent Gävleborg – fastighetssektorn, inom vilket totalt elva flerbostadshus spridda i länets kommuner studerats. Projektets syfte är att föreslå de mest effektiva åtgärderna för att på sikt halvera energianvändningen och minska klimatpåverkan i Gävleborgs läns bostadsbestånd, i linje med de mål på energieffektivisering i bostadssektorn till år 2050 som ställts upp av Sveriges Riksdag. Inom ramen för denna rapport har fastigheten Bollnäs Lillanda 6:1 detaljstuderats. Byggnaden är ett mindre flerbostadshus med stomme i lättbetong beläget i landsorten Segersta i Bollnäs kommun, byggår 1955. Uppvärmningen sker med pellets. Mätningar, observationer och beräkningar har utförts för att fastställa byggnadens aktuella energisituation, och energiprogramvaran BV2 2010 har använts för att bygga en simuleringsmodell och utvärdera effekten av olika renoveringslösningar och energiåtgärder. Kostnaderna för de olika åtgärderna har studerats och en lönsamhetsbedömning har gjorts. Resultatet av simuleringarna visar att det går att nå en halvering av byggnadens energianvändning och två åtgärdspaket redovisas som minskar energianvändningen från dagens 160 kWh/m2·år ner till 78 kWh/m2·respektive 82 kWh/m2. Kostnaden för åtgärdspaketen beräknas till 770 000 respektive 1 350 000 kr. Det motsvarar ca 1300 respektive 2300 kr/m2. Utöver detta visas en rad enskilda åtgärder fastighetsägaren kan vidta för att uppnå en i stort sett valfri energibesparing beroende på investeringsviljan. Exempel på åtgärder som ingår i åtgärdspaketen är tilläggsisolering av ytterväggar och källarväggar, från- och tilluftsventilationssystem med värmeåtervinning, nya fönster, solfångare för varmvattenproduktion och sänkning av inomhustemperaturen. Med de förutsättningar och antaganden som gjorts i arbetet om energiprisets utveckling, åtgärdernas investeringskostnader och liknande, är inget av de åtgärdspaket som når en halvering lönsamma inom sin livslängd, så länge investeringskostnaderna till fullo ska bäras av den kostnadsbesparing som uppstår till följd av reducerad energianvändning. Ett tredje åtgärdspaket beräknas som uppnår en energibesparing på 33 % mot dagens läge, och som i sin helhet blir lönsam inom sin livslängd. Detta till en beräknad kostnad av 270 000 kr.