This paper concerns in which ways people from local communities’ value cultural heritage sites in their region and how they perceive their possibility to be an active part in its management. There have over the last decade been a number of performed studies showing that civic participation in the governing of heritage sites is to be sought for, simultaneously being essential when it comes to the benefits that may be achieved. There is, however, a criticism towards the managers of these cultural heritage sites that they fail to consider the local community, and consequently losing  peoples trust.  Identifying that field as an area that requires further studies, this case study aim to examine how people from the local community values the cultural heritage site Äskhults by and in which manner they feel able to participate in its management. Interviews is the method this study is based upon, where i have conducted eight separate interviews which has been structured around predetermined questions.   In this particular study the results show that a historical value is frequently referred to by the locals, and is what most of them treasured about the heritage site. It also became clear that the respondents highly valued their communication with the operators involved, however, the respondents impression on whether they actually could influence the decisions and governing of the cultural heritage site was less distinct and left some to be desired.

För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i ämnet är stort, men även att tidsgeografi är något varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att ställa sig inför valet att arbetspendla någon gång i livet. Syftet med undersökning är att få fördjupad kunskap om människans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har påverkat arbetspendlingen mellan Växjö och Kalmar. Undersökningens syftar också till att få en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har påverkat Växjös region. För att besvara frågeställningarna användes intervjuer där fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har påverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid. Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och Växjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivå skulle uppnås. Det gav även fler möjligheter till att konkurrera med andra universitet. I och med denna sammanslagning blir Linnéuniversitet Sveriges nyaste universitet. Regionförstoring sker vid en sammanslagning av universitet, där en ökning av humankapital förekommer i regionen. Växande kompetens kan öka regionens tillväxt och etablering av infrastruktur har effekten blivit att pendlingen har ökat och lett till att rörelseströmmen både har ökat och förflyttats. Det finns tre olika restriktioner som styr människans möjlighet att förflytta sig i tid och rum. För det första har individen biologiska restriktioner som påverkar dess prestationsförmåga att nå sin destination vilket heter kapacitetsrestriktion. Den andra kallas kopplingsrestriktion och innebär att individen blir beroende av att befinna sig på en plats vid en viss tid genom ett beroende av andra individer. Den tredje restriktionen innefattar den tidsgeografiska aspekten på maktutövning. Detta innebär att en individ kan stöta på enheter som begränsar deras tid. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av sammanslagningen mellan Kalmar högskola och Växjö universitet. De behöver förflytta sig mer mellan de två olika lärosätena. Genom sammanslagningen har deras arbetstjänster utökat och gjort att deras ansvarsområde utökats.

Community planning is a complex process in which many different interests have to come together. Cities have always been under continuous development, but today there is a pressure from different stakeholders to build and densify the central parts of many cities. Disagreements arise when the opinions of citizens don’t correlate with the public institutions' way of conducting community planning. This study aims to investigate what motivates individuals in the city of Kalmar to engage in community planning processes. The theoretical framework of the study include theories about citizen participation and controversies in planning processes. Data has been generated through interviews and the project in focus was the Linnaeus University’s building of new facilities in Ölandshamnen, a project that has been debated by public insitutions and citizens for several years. Results from the study show that individuals engaged in the planning process for different reasons, whereof two main reasons where experiences of a non-functioning democracy, and experiences of dominant public support for other proposed locations. The study concludes that there is a big difference between how people perceive their involvement and how it is treated by other stakeholders.

Studien i rapporten sammanställs i ett utformningsförslag till Linnéuniversitetets järnvägsstation.Stationen är dimensionerad efter 35 sittande, väntande resenärer. Materialen är till sörsta del träoch glas.Utformningen visualiceras med en modell i trä, 2d ritningar i cad och 3d modell i googlesketchup.Förslaget går i modernismens teorier med avskalad och geometrisk enkel arkitektur. Det har enöppen planlösning med många funktioner.

<p>Studien i rapporten sammanställs i ett utformningsförslag till Linnéuniversitetets järnvägsstation.Stationen är dimensionerad efter 35 sittande, väntande resenärer. Materialen är till sörsta del träoch glas.Utformningen visualiceras med en modell i trä, 2d ritningar i cad och 3d modell i googlesketchup.Förslaget går i modernismens teorier med avskalad och geometrisk enkel arkitektur. Det har enöppen planlösning med många funktioner.</p>

This thesis examines the relationship between place and creative people and industries. The shift from industrial economies to knowledge-driven economies has ushered in what some scholars refer to as the Creative Economy. At the heart of this new economy are the Creative Industries, which consist of people, creativity, skill and talent. These industries, which are creating more jobs and adding increased value to products and services, represent one of the largest and fastest growing sectors. In Sweden, the Creative Industries are increasingly being recognized as an important asset for global competitiveness and research reveals that 35% of Sweden’s employed are considered part of the so-called ‘Creative Class’: artists, researchers, managers and other related professionals. The research also reveals, however, that there is an uneven distribution of this talent pool throughout the country. As regional growth is of continual concern in Sweden, there has been an increased focus on the potential of the Creative Industries to stimulate development on the local and regional level. The municipality of Kalmar recognizes that its strong cultural institutions are among its greatest assets and they are working to integrate culture and cultural values into the city planning process in order to create an attractive environment. In addition, their recent establishment as a university town is considered to be of the utmost significance in their struggle to attract creative people and industries, and Linnaeus University is recognized as an important motor for regional development as well as a seedbed for innovation, research and new companies. / Uppsatsen undersöker relationen mellan plats och kreativa människor och industrier. Övergången från industriella ekonomier till kunskapsdrivna ekonomier har inlett vad vissa forskare hänvisar till som den kreativa ekonomin. I hjärtat av denna nya kreativa ekonomi finns de kreativa näringarna som består av människor, kreativitet, skicklighet och talang. Dessa industrier, som skapar fler arbetstillfällen och lägger ökat värde till produkter och tjänster, utgör en av de största och snabbast växande branscherna. I Sverige ses de kreativa näringarna mer och mer som en viktig tillgång för den globala konkurrenskraften, och forskning visar att 35% av Sveriges anställda anses vara en del av den så kallade "kreativa klassen": konstnärer, forskare, företagsledare och andra relaterade yrkesgrupper. Forskningen visar dock att det finns en ojämn fördelning av denna talangpool. Eftersom den regionala tillväxten fortsätter att vara ett orosmoln i Sverige, har det skett en ökad fokusering på de möjligheter som de kreativa branscherna har för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå. Kommunen Kalmar erkänner att dess starka kulturella institutioner är bland dess viktigaste tillgångar och arbetar för att integrera kultur och kulturella värden i stadens planering för att skapa en attraktiv miljö. Dessutom anses dess etablering som universitetsstad vara av största betydelse i kampen för att locka kreativa människor och industrier, och Linnéuniversitetet är erkänt som en viktig motor för regional utveckling samt en grogrund för innovation, forskning och nya företag.

Denna rapport beskriver utförandet av en miljöcertifieringsprocess enligt systemet Miljöbyggnad på en befintlig byggnad. Hus N på Linnéuniversitetet i Växjö har valts som referensfall. Med hjälp av utvärderingar och jämförelser mellan teorier och bedömningar på Hus Ns nuvarande energi-, inneklimats- och materialsprestanda, har byggnaden fått Silver som slutbetyg. Miljöbyggnad värderas ytterligare med hänsyn till dess användarvänlighet, nytta och brister.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction. A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions. The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.

Arbetet har syftat till att undersöka och problematisera flaggstatens och klassificeringssällskapens roller såsom kontrollfunktion avseende sjösäkerhet. Frågor har ställts angående vilka skyldigheter flaggstater å ena sidan, och klassificeringssällskap å andra sidan, har vad gäller fartygskonstruktion och fartygssäkerhet. Vidare har arbetet även behandlat frågan vilka sjösäkerhetsrelaterade effekter som kan uppkomma av att flaggstaten delegerar skyldigheter avseende konstruktion till klassificeringssällskap. För att besvara frågorna har en kvalitativ dokumentstudie gjorts, med vissa inslag av rättsdogmatik i de delar som avsett finna gällande rätt på området. Materialet för dokumentstudiens del har till stor del valts ut genom en bred sökning i litteratur och avhandlingar på området. På så vis har det använda materialet redan genomgått en urvalsprocess och därmed ansetts vara relevant för arbetet. Resultatet visar att det finns en viss överlappning i kontrollfunktionsrollen för både flaggstaten och klassificeringssällskapen. Att delegering av skyldigheter sker från flaggstaten till klassificeringssällskapen är inte nödvändigtvis problematiskt. Dock kan en delegering få negativa effekter på sjösäkerheten i de fall klassificeringssällskapen inte är i paritet med flaggstaten eller båda parter saknar en effektiv kontrollfunktion med högt ställda krav. Skulle delegering ske till ett klassificeringssällskap som har en god kontrollfunktion med höga krav kan brister som finns inom flaggstaten, såsom bristande resurser och kompetens, avhjälpas. Trots att systemet till stor del verkar fungera tillfredsställande finns anledning att fortsätta forska inom området för att undersöka hur de problem som belysts i detta arbete kan åtgärdas eller förhindras i framtiden. / The aim of this paper has been to investigate and problematize the roles of the flag state and the classification societies in regard to their maritime safety control function. Questions have been raised regarding what obligations flag states on one hand, and classification societies on the other hand, have regarding ship construction and ship safety. Furthermore, the paper has also addressed the question of what maritime safety-related effects may arise from the flag state delegating their duties to classification societies. To answer the questions, a qualitative document study has been conducted, with some elements of legal dogmatics in certain parts in order to find the current legal situation. The material for the document study has been selected by thorough research into literature and dissertations in the area. Therefore, the chosen material has been previously reviewed and gone through a selection process and was thus considered relevant for this paper. The result has shown that there is some overlap in the control function for both the flag state and the classification societies. Delegating obligations from the flag state to the classification societies is not necessarily problematic. However, delegation of the said duties can have negative effects on maritime safety in cases where the classification societies are not on par with the flag state or both parties lack an effective control apparatus to enforce high standards. Should delegation occur to a classification society that has a good control apparatus with high requirements, possible shortcomings that exist within the flag state, such as lack of resources and skills, can be remedied by the high standard performance of the classification society. Even though the system might seem satisfactorily at first glance, there is room for further research in the area in order to investigate how the existing problems can be managed and prevented in the future.