No description available.

<p>Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga konsekvenser betydligt större krav på läsaren.</p>

Detta examensarbetes syfte är att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvärv med så kallad paketering. Metoden som har använts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssätt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering får stora konsekvenser på räkenskaperna, däremot påverkas inte transparensen för den som förstår att läsa och tolka redovisningen rätt. Däremot ställer paketeringen och dess redovisningsmässiga konsekvenser betydligt större krav på läsaren.

Den svenska fastighetsmarknaden är attraktiv. På senare år har branschen upplevt stora framgångar, samt lyckats leverera goda resultat. Det är något som både främjats till följd av vårt överlag låga ränteläge, samt då branschen kännetecknats av en god lönsamhet. Det har även speglats av antalet avslutade fastighetsaffärer, som år efter år resulterat i nya transaktionsrekord. Bara under 2016 bytte fastigheter till ett värde om ca 200 miljarder kronor ägare.  Majoriteten av de transaktioner som sker bolag emellan sker i form av en fastighetspaketering. Orsakerna till detta är flera, men den mest avgörande är de speciella skatteregler som går att utnyttja vid detta avyttringsförfarande.  Möjligheterna till att paketera fastigheter har funnits sedan 2003. Genom införandet av nya regler gällande överlåtelser av s.k. näringsbetingade andelar, skapade man även en möjlighet att ta ut en skattefri kapitalvinst vid överlåtelse av andelstypen. Reglerna var aldrig specifikt riktade mot fastighetsöverlåtelser, utan skulle kunna användas för överlåtelser av alla typer av tillgångar. Dock visade sig reglerna speciellt fördelaktiga för tillgångar med lång avskrivningstid, varav fastigheter är en av dessa.  Genom att ett bolag som avser att avyttra en fastighet gör det i form av en paketering innebär således att man kan undgå att skatta på den kapitalvinst som avyttringen resulterar i. Förfarandet det sker genom kan se ut på flertalet olika sätt, varav detta arbete undersökt den vanligaste formen. Att en majoritet av alla kommersiella fastighetsägare använder sig av avyttringsmetoden innebär, förutom skattefördelar för dem, även kostnader. Dock uppstår majoriteten för samhället i form av stora statliga skattebortfall.  I juni 2015 tillsatte regeringen en utredning som kom att benämnas som paketeringsutredningen. Utredningen syftade främst till att kartlägga den skattemässiga situationen för bolag inom fastighetsbranschen, samt undersöka huruvida fastighetsbranschen kunde anses vara skattemässigt gynnad eller ej. Man avsåg även att undersöka huruvida fastighetspaketeringar har använts som ett verktyg för skatteplanering. Utredningens resultat presenterades den 30 mars 2017.  Detta examensarbete har undersökt hur förändringarna kan komma att slå mot den svenska fastighetsmarknaden och dess aktörer. Arbetet har även syftat till att klarlägga hur paketeringarna i dagsläget sker, samt hur de kommer påverkas om förslagen leder till författningsändringar. Detta genom att både genomföra en djupgående litteraturanalys, samt flertalet intervjuer.  De förslag som presenterats har än så länge bidragit till oro, ovisshet och en ökad misstro. Kritiken från fastighetsbranschen har varit enorm, och vissa som intervjuats har antytt att aktörer på marknaden finner det svårt att veta hur man ska agera. Man har även angett att utredningen innehåller flertalet brister, och att man inte samordnat den med andra kommande förändringar. Flertalet aktörer har även ansett det som mycket upprörande att vissa av förslagen förväntas bidra till höjda bokostnader och ett minskat bostadsbyggande.       Betänkandet är för tillfället (juni 2017) ute på remiss. Svaren ska ha inkommit den 14 augusti, och därefter återstår det att se hur man fortskrider. Utifrån de slutsatser arbetet resulterat i kommer förslagen aldrig antas i sin nuvarande form, men det råder fortfarande en viss ovisshet kring detta. Frågan som avgör bör dock grundas i huruvida man vågar riskera fastighetsmarknadens attraktivitet, och i viss mån då även den finansiella stabiliteten.  Den ovisshet som i nuläget råder på marknaden, samtidigt som transaktionsvolymerna är på rekordnivåer, är ingenting vi klarar av långsiktigt. Inte om vi samtidigt strävar efter en välmående marknad. Aktörer på fastighetsmarknaden har all rätt att vara oroliga. Vi står inför en tid av förändring, dock är det omöjligt att förutspå hur den kommer se ut eller slå. Dock kan vi vara säkra på att marknaden kommer se annorlunda ut än den vi ser idag. / The Swedish real estate market is attractive. In recent years, the industry has experienced great success as well as managed to deliver good results. This is both a consequence of the generally low interest rates, and the fact that the industry is characterized by good profitability. Its attractiveness can also be confirmed by the number of completed property transactions, which seems to set new records year after year. Just in 2016, properties of a value of 200 billion kronor changed owners.  The majority of the transactions between Swedish companies are in form of a property packaging, in which the property is placed within a holding company. There are several reasons for this choice of method, even though the most decisive one is due to taxation purposes. The packaging procedure can be done in several different ways, from which this master thesis has examined the most common one. The possibility to use this divestment method has existed since 2003. This year new tax legislation was introduced, which allowed for capital gains on shares that were held for business purposes to be tax exempt. This made it possible for any company, which intended to transfer a certain property and did this in form of packaging, to automatically avoid taxing the capital gain the transfer resulted in. The legislation was never solely intended for real estate transactions, yet the legislator whished to ease the transaction of any kind of asset. However, the legislation proved to be particularly beneficial for assets with a long depreciation period, of which real estate is one of these. The fact that a majority of all commercial property owners make use of this method results in, besides the tax benefits for them, also costs. However aren’t these anything they will be affected by directly, but will instead arise for society in the form of state tax losses.  In June 2015 the Swedish government appointed an inquiry, which was referred to as the “packaging inquiry”. Its primary aim was to map the tax situation for companies in the real estate industry, as well as investigating whether the real estate industry could be considered tax-benefit or not. The government also had a plan for the investigators to examine whether real estate packaging has been used as a tool for tax planning. The results from the inquiry were presented on March 30, 2017.  This master’s thesis has, based on the inquiry’s results, investigated how upcoming measures may affect the Swedish real estate market and its actors. It has also aimed at clarifying how real estate packaging is currently taking place, and how the method will be affected if the proposed measures will lead to constitutional changes. This by conducting an in-depth literature analysis and several interviews.  The measures presented have so far only contributed to concern, uncertainty and an increased distrust. The criticism from the real estate industry has been huge, and according to interviewees does many market actors find it hard to know how to act in response to the possible upcoming changes. Some has also claimed that the inquiry has been conducted in a faulty way and thus contains several deficiencies. Similarly has some stated that it hasn’t been coordinated with the forthcoming interest rate deduction rules. Criticism has also been received regarding the fact that some of the proposals may imply increased housing costs and a decline in housing construction. This has been seen as very worrying.  The report that the inquiry resulted in is currently (May 2017) submitted for comment. The answers must be submitted no later than August 14, and thereafter it remains to be seen how to proceed. Based on the conclusions this thesis has resulted in, the proposed measures will never be implemented in their present form. However is there still some uncertainty about this. Anyhow, the question that should determine how it all ends should mainly be based on whether or not the government dares to risk the attractiveness of the Swedish real estate market, and to some extent also the financial stability.  The uncertainty that currently characterizes the market, while the transaction volumes are at record levels, is nothing we can manage in the long term. Not if we, at the same time, want to maintain a prosperous market. Change may in the long run be inevitable, but it’s important to remember that it should be implemented correctly and observe the interests of all involved parties. Actors in the real estate market have every right to be worried. We face a time of change, but it’s impossible to predict how it will end. However, we can be sure of that the market will definitely look different from how it is today.

<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan: Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering? För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.