Global ETD Search

1	Torsås en attraktiv småstad - förbättring av utemiljö Razma, Nora January 2015 (has links) Ordet attraktiv stad används dagligen, men själva begreppet är komplex och svårdefinierat. Å ena sidan den är stark kopplad till individens egen uppfattning och åt andra sidan rymmer den många olika faktorer. Utifrån litteratur som studerades så framkom det att ett fysiskt rum i detta fall en attraktiv stad är svår att planera om inte begreppet fastställs. Det finns många teoretiker som har försökt förklara begreppet och rymma in alla faktorer under en och samma definition. Trots detta allomfattande forskningen finns det idag ingen fastställd teori eller konkret definition på vad som utgör en attraktiv stad, varken i den nyare eller äldre litteratur.I examensarbetet undersöks begreppet attraktiv stad/ attraktiv småstad. Detta gjordes med hjälp av fyra teoretiker. De teoretiker som valdes är Gehl, Arnstberg och Bergström, Andersson. Dessa teoretiker har studerats, deras synpunkter har analyserats för att se hur kan man påverka fysisk planering med hjälp av olika faktorer. Det visade sig att teoretikerna har olika synpunkter om hur man bör hantera dessa faktorer, samt olika exempel gavs med vilka medel kan man åstadkomma en attraktiv stad.De valda teorierna har applicerats på en illustrationsplan som visar hur kan man göra en småstad attraktiv, i detta fall valdes Torsås som den mest lämpligaste område. Torsås valdes pga den stora utglesningen, människorörelsen i kommunen och saknad attraktivitet i centrumområdet. Dessutom saknar Torsås flera av faktorer som förespråkades av teoretikerna på hur en attraktiv stad skulle se ut. Teorierna har brutits ner och applicerats på det valda området och resulterat i en illustrationsplan för hur centrumområdet kan utvecklas till en del av en attraktiv småstad. attraktiv stad utemiljö offentlig analys Torsås
2	Torsåspanel : Undersökning av ett regionalt särdrags utbredning och formspråk Svensén, Ludwig January 2021 (has links) I sydligaste Kalmar län finns ett regionalt särdrag i bebyggelsen som kallas Torsåspanel. Särdraget består i ett särskilt formspråk som präglar regionens panelklädda fasader. Denna uppsats syftar dels till att beskriva Torsåspanelens utbredning i större detalj än vad som gjorts tidigare, dels till attfördjupa kunskapen om särdragets karaktäristiska former och fasadelement. Syftet är att uppsatsen ska kunna utgöra ett kunskapsunderlag som den regionala kulturvården kan använda för att informera om Torsåspanelens bevarandevärde, men som också fastighetsägare och lokala hantverkare kan ta hjälp av vid vård av Torsåspaneler. Undersökningen består till huvudsaklig del av fältstudier där dokumentation i form av fotografering och skissuppmätning utgjort en viktig del i det undersökande momentet. En fältinventering har legat till grund fören beskrivning av utbredningens gräns, samt analys av spridningens densitetoch ett utpekande av sex kärnområden. En handfull utvalda objekt har även blivit föremål för närmare undersökning. Det insamlade materialet och observationer som gjorts under arbetets gång har därefter använts i en redogörelse av Torsåspanelens karaktärsegenskaper. Undersökningen visar att Torsåspanelen har störst spridning i Torsås kommun, men även står att finna i vissa angränsande distrikt i Kalmar, Karlskrona och Emmaboda kommuner. De två kärnområdena med högst densitet har lokaliserats till Bergkvara-Gökalund och Skällenäs samt Söderåkra, Övraby och Djursvik. Båda kärnområdena är delvis belägna inomett riksintresse för kulturmiljövården, Södramörekusten H40. Torsåspanelerna kännetecknas av locklistpaneler, ofta målade i ljusa oljefärger, vilka avslutas mot takfoten av bågfriser med rundade och karnisformade bågar. Kännetecknande är även fönsterutsmyckningar i form av tympanonformade fönsteröverstycken och utdragna karnisbågar, samt avvikande panel under nedre våningens fönsterrad av liggande eller stående typ. Torsåspanel Torsåspanelen Torsås Kalmar län kulturvård byggnadsvård regionalt särdrag regionala särdrag formspråk panelarkitektur Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
3	Resan från Tyskland till Småländska Torsås : Tyska fritidshusturisters dilemma mellan resekostnader och lönsamhet Kohnen, Joanna January 2013 (has links) I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd. För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd. Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om. turism turist Sverige Tyskland Danmark Torsås Torsås kommun Gullabo Söderåkra Turismvetenskap lnu linnéuniversitetet dilemma resekostnader reseproblematik resor resa transport kostnader flyg färja buss tåg bil bilresa öresundsbron fritidshus fritid fritidshusturism fritidshusturister tyskar tyska tyska turister fastighetspriser fastighetsförsäljning värdskap värdland hus bo semester

1

Page generated in 0.0302 seconds