Syftet med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen. Metoddelen består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län. Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.

<p><em>Syftet </em>med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen.</p><p><em>Metoddelen</em> består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län.</p><p><em>Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.</em><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

<p>Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist?</p><p>Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida “invandrare” i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte. Råder samma föreställning om turist subjektet även i Värmland? I anknytning till denna fundering ställde jag också frågor till ”invandrare” i Värmland om de ser sig själva som turister eller inte och vilka faktorer som påverkar det. Vidare ville jag också undersöka huruvida föreställningen om turist subjektet färgar vilka som anses vara målgrupper inom turismnäringen i Värmland, samt hur kommer detta till uttryck i bland annat broschyrer, planeringsdokument och destinationsutveckling av turistorter. Arbetets tonvikt kommer att läggas på vem eller vilka anses vara turister och vem eller vilka som turistar i Värmland.</p>

Denna studie undersöker frågan om vem som anses vara turisten, d v s, vem turist subjektet är, hur denna föreställs i turismstudier och turismnäringen, samt varför. Intresse för denna fråga väcktes av personliga erfarenheter. Det har att göra med hur jag inte fick samma uppmärksamhet som andra svenska turister både när jag turistade i mitt eget land (Turkiet) och även när jag turistade i Sverige handlar om varför jag inte ansågs vara turist och behandlades annorlunda. Varför och vad är de bakomliggande aspekter som urskiljer mig från svenskar (västerlänningar) som turist subjekt? Det är detta som föranledde huvudfrågan för denna uppsats: vem är eller anses vara en turist? Ytterligare en anledning till varför jag valde att undersöka frågan är att jag ville veta huruvida “invandrare” i Värmland uppfattas som turist subjekt eller inte. Råder samma föreställning om turist subjektet även i Värmland? I anknytning till denna fundering ställde jag också frågor till ”invandrare” i Värmland om de ser sig själva som turister eller inte och vilka faktorer som påverkar det. Vidare ville jag också undersöka huruvida föreställningen om turist subjektet färgar vilka som anses vara målgrupper inom turismnäringen i Värmland, samt hur kommer detta till uttryck i bland annat broschyrer, planeringsdokument och destinationsutveckling av turistorter. Arbetets tonvikt kommer att läggas på vem eller vilka anses vara turister och vem eller vilka som turistar i Värmland.

No description available.

I denna uppsats behandlas ämnet electronic word of mouth på Facebook. Syftet var att undersöka hur detta påverkade människor att inspireras till att boka en resa. Forskarna i studien ville undersöka förhållandet människor har mellan Facebookpubliceringar, electronic word of mouth, gentemot traditionell marknadsföring. För att genomföra studien har författarna använt tidigare forskning inom området och samlat in data från en kvantitativ metod, enkätundersökning. Populationen var avsedd till att ha direkt koppling till Facebook och intresse till turism, resor och resmål. Studien undersökte även vilka likheter och mönster som fanns hos populationen som deltog i enkätundersökningen. Dessa likheter och mönster utgick ifrån hur respondenterna påverkades av andra människors Facebookpubliceringar om resmål samt om de hade mer tillit till dessa publiceringar gentemot traditionell marknadsföring. Därmed indelades svaren från respondenterna som deltog i enkätundersökningen in i respektive grupper utifrån deras kön och ålder. Resultatet av enkätundersökningen förankrades med tidigare forskning vilket gav forskarna en tydlig förståelse kring individers påverkan av publiceringar och deras attityder till traditionell marknadsföring. Resultat visade vilken attityd dessa individer hade till professionella aktörer som marknadsför resmål. Det drogs slutsatser till varför de olika grupper intresserades på gemensamma sätt och vilka faktorer som avgjorde deras handlingar.   Med detta blev studiens slutsatser att respondenternas intresse fångades av andra människors Facebookpubliceringar om resmål, däremot att deras handling var liten i jämförelse med intresset. Resultatet visade samtidigt att det fanns mer tillit till dessa Facebookpubliceringar jämfört med traditionell marknadsföring. Genom att jämföra resultaten med de olika köns- och åldersgrupper blev resultatet att det fanns mer likheter mellan dessa grupper än olikheter.

The aim of this study was to examine sustainable development work in the archipelago. More precisely the archipelago in Stockholm and in the municipality of Haninge. The study also aims to understand how different businesses work with sustainable development within the company. If there is a difference in sustainable development work between different geographical areas the authors aim to find the differences. In this case the geographical areas we are speaking of are the different islands that the archipelago consists of. Because of the Covid-19 breakout we have also decided to include another angle. This angle is an aim to reach an understanding of the impact of the Covid-19 outbreak on sustainable development in the archipelago and the companies who have business there. The material this study is based on is several interviews with companies and observation studies. The material was collected during the spring semester of 2020. The result of the study shows some support for the theoretical frame that was set for this study but also shed some light on a need for more similar studies in the future because of the small sample of the study. This would result in a better ability to generalize to the rest of the tourism industry in Haninge archipelago. The study shows that the companies work actively with sustainable development and that this work looks different for every company. The results also show that the Covid-19 pandemic has affected the sustainable development work. The study did however have some problematic areas. The sample size and number of businesses from different islands was not very big and it would have been interesting to see more viewpoints.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination. Frågeställning: Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan? Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan? Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna? Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna. Intervjuer med offentliga aktörer inblandade i projektet samt privatpersoner som direkt påverkas av arenaprojektet har utförts. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar teorier gällande; destinationsutveckling, storstadsturism, information och effektiv kommunikation samt teorier om NIMBY, sportarenor och sportevenemang och hur de påverkar sin omgivning. Slutsats: En rad faktorer påverkar hur framgångsrikt projektet Stockholmsarenan blir. Ett väl fungerande samarbete, en välplanerad kommunikation inom projektet och ut mot allmänheten samt även långsiktiga planer och strategier är av stor vikt. Författarna tror att Stockholmsarenan, tillsammans med Stockholm Entertainment District, på lång sikt kommer att gynna Stockholm som evenemangsstad. / Background: In the year 2030 Stockholm is going to be a metropolis and a city of world class events, in accordance with the City of Stockholm's Vision 2030. Until then, among other objectives for greater entrepreneurship and development in tourism, increased quality in education and increased collaboration between the private and public sector must be achieved and realized. The Stockholm Arena is part of that vision, as a piece of the infrastructure puzzle needed to attain the status of being an event city of world class. Purpose: The purpose of this thesis is to obtain understanding of how participants in the Stockholm Arena project work together to create a successful event destination and point destination. We intend to shed light on the factors that influence the development of the Stockholm Arena as well as how the project affects its immediate vicinity and Stockholm as a destination. Questions at issue: Which circumstances within factors of location, marketing, safety and environment as well as economic resources lay the foundation for the successful development of the Stockholm Arena? How does the communication and collaboration between the different participants involved in the project with the Stockholm Arena manifest itself?  How does a building project like the Stockholm Arena affect its immediate area and the city itself? Method: The authors of this thesis have conducted qualitative interviews. The interviews include people from the companies involved in the building of the Stockholm Arena and local residents in the near vicinity of the arena. Theory: As theoretical framework the authors have used theories of; destination development, urban tourism, information and effective communication as well as theories of NIMBY, sport arenas and sporting events and how they affect their environment. Conclusion: A number of factors influence how successful the Stockholm Arena project will become: good cooperation, a well-planned communication within the project and towards the public and also long-term plans and strategies. The authors believe that the Stockholm Arena together with the Stockholm Entertainment District in the long-term will promote and benefit Stockholm as an event location.

This is a study with the purpose of looking over the pattern of consumption of people visiting tourist attractions associated with war, death and suffering; dark tourism. The demarcation of the work has been to look into attractions inside the Stockholm area which do commercial business with the three aspects of dark tourism. With the help of qualitative and quantitative methods, the authors have collected the material needed for the purpose of the study. These qualitative methods have been interviews with visitors of dark tourism and the commercial business themselves, and with observations on three different attractions in Stockholm. The quantitative method, together with some qualitative aspects, has been a poll, with in-depth questions, to get an understanding of the subject at hand. The places for the observations was Stockholm Ghost Walk, the Vasa museum, and the Army museum. As a result of the study, the authors learned that most visitors didn’t know about dark tourism and that they were, in fact, visiting attractions that was called dark. The phenomena itself was unknown to most of them even though they all had visited at least one place under the dark tourism phenomena. / Detta är en undersökning vars syfte är att se över människors konsumtionsmönster på platser associerade med krig, död och lidande; mörk turism. Avgränsningen för arbetet har varit till de attraktioner i Stockholmsområdet som gör kommersiellt nöje av dessa tre aspekter. Med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder har författarna samlat in det material de behöver för arbetets syfte. Dessa har varit kvalitativa intervjuer med besökare och aktörer på den mörka turism-marknaden i Sverige och observationer på tre attraktioner, samt en kvalitativ och kvantitativ enkät som förarbete för att få en förståelse kring ämnet. De platser som observerades var Stockholm Ghost Walk i Gamla Stan, Vasamuseet samt Armémuseet. Resultatet visar att mörk turism inte alltid är uppenbart som fenomen för besökaren, även om det är ett fenomen som ofta besöks.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.