Syftet med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen. Metoddelen består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län. Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.

<p><em>Syftet </em>med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen.</p><p><em>Metoddelen</em> består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län.</p><p><em>Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.</em><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

Xeric sand calcareous grasslands or sand steppe is a rare habitat type in Sweden. In our country the occurrence of sand steppe is limited to eastern Scania and a few sites on the Baltic island of Öland. The availability of calcareous sand and a continuous management of the soil surface regulate formation of the sand steppe. A low annual precipitation is also a critical factor. Due to these unique circumstances the habitat type has never had a great distribution in the country. Sand steppe is closely related to the agricultural landscape with a long tradition of extensive arable farming and grazing animals. Patches of bare sand mixed with a sparse cover of low grass vegetation is the characteristic of the habitat. Changes in land use linked to agricultural modernization, and pine-tree plantations in former sand steppe areas, have made the habitat seriously threatened today. The purpose of the survey has been to carry out a detailed mapping of sand steppe on Öland and to study how the habitat changed over the last fourteen years. I wanted to see what such a change analysis could say about the future of the sand steppe on Öland where the assumption was that the habitat is reduced and the overgrowth is inevitable without restoration measures. As with other similar types of culture-guided grasslands the sand steppe habitat is never in a stable equilibrium. Without disturbance of the topsoil layer, grazing animals or human activity the sand steppe will get overgrown. By using the land for cultivation the process of succession is delayed. This process can be illustrated by the three development phases associated with sand steppe, the initial phase (1st class), the optimal phase (2nd class), and the phase of degradation (3rd class). Both the lack of management practices and improper land use is a threat to the habitat. A number of rare and red-listed plant species are associated with the habitat together with the indicator species, Koeleria glauca. Sand steppe is also a very important habitat for insects, order Hymenoptera and order Coleoptera. The current situation of sand steppe on Öland consists of 15 sites all of which can be found on the east side of the island, along the ancient shorelines from the early stages in the development of the Baltic Sea. The sites have been carefully mapped by counting the number of individuals of Koeleria glauca and by the quantification of the three phases of development for each site. The number of Koeleria glauca individuals on Öland (July 2009), is 604 805. A change analysis was carried out to compare the distribution of sand steppe on Öland in 1995 with the distribution in 2009. Because of incomplete data in the 1995 inventory, the result of the analysis is considered to be a trend. The total area of sand steppe on Öland has increased, from 36.5 to 41.5 hectares since the 1995 inventory. This is contrary to the hypothesis that the area of sand steppe had declined. The reason to this total increase is probably due to greater awareness of the habitat sites. The distribution of development phases shows a clear dominance of the 3rd class-surfaces. The reason for such a large increase of the third phase is mainly due to an increased knowledge of the existence of Koeleria glauca at each site. But since the proportion of the initial phase and the optimal phase have been reduced this suggests that the 3.rd class-surfaces has increased at the expense of the 1.st- and 2.nd classes. This provides a future indication for the sand steppe sites on Öland where overgrowth is inevitable, without restorative management measures to create new sand steppe. The assumption that small sites get overgrown faster than large sites has been clearly confirmed. Such a fragmentation process, which also is a result of the overgrowth, is an additional threat in the longer term. At an increased habitat fragmentation risks of isolation and inbreeding might occur and finally a gradual and increasing extinction debt. Since the sand steppe environment also allows for species that have general needs of bare sand the restoration and preservation of the habitat type is of great importance. Thanks to the distinctive character of the habitat there is a large commitment among nature conservation authorities and in the final stages of this work a decision was made regarding Åby sandbackar, a prospective nature reserve on Öland.

Studien belyser Öland som turismdestination, där författarna har uppfattat en säsongsfokusering till sommarmånaderna. Syftet med denna studie är att presentera tre olika scenarier som visar hur Öland kan bli en destination med turistflöde året runt. Det görs genom att i huvudsak undersöka Öland. Det empiriska materialet i studien grundas ur nyckelinformantintervjuer med turismaktörer från Öland. Vid sidan av det undersöks även hur andra svenska turismdestinationer arbetar med säsongsindelning. Här har författarna valt att undersöka Kosta och Åre som fungerar som exempeldestinationer och stöd till utvecklingen av Öland. Hela studien baseras på en analytisk induktion, där det skapas en teorigenerering utifrån det empiriska materialet från samtliga nyckelinformantintervjuer och analysen görs efter varje empiridel. Studiens avslutande del består av slutsatser om turismdestinationen Öland, där även det empiriska materialet från destinationerna Kosta och Åre kombineras med slutsatser om Öland. Därefter presenteras tre scenarier för Öland, där grunden baseras på empirin, analysen samt slutsatsen. Avsnittet blir således studiens kunskapsbidrag och är baserat på syftet med studien.

Skiftesverk 2.0 undersöker i vilken utsträckning en kontexts befintliga och historiska material, tekniker, former och strukturer kan användas i gestaltandet av ny bebyggelse. Detta för att hitta ett sätt att skapa ett mervärde i kontemporär arkitektur genom starkare kopplingar till en historisk kontext.Projektet beskriver ett sätt att utgå ifrån skiftesverk på Öland och sedan modernisera och omforma såväl själva byggtekniken som befintliga typologier. I presentationsmaterialet redovisas först teknikens bakgrund, historia och egenskaper tillsammans med material från fältstudier. Utifrån detta presenteras förslag på hur själva tekniken kan effektiviseras och industrialiseras. Sedan följer gestaltningar av en moderniserad version av skiftesverk i såväl teknik som traditionell form och byggstruktur.Projektet är tänkt att belysa ett sätt att förhålla sig till hållbar arkitektur i termer såsom inte bara ekonomiska utan även ekologiska och kanske även sociala aspekter. / SKIFTESVERK 2.0 (POST-PLANK 2.0) examines the extent to which the context of existing and historical materials, techniques, forms and structures can be used in the shaping of new settlements. This is to find a way to add value in contemporary architecture through stronger links to a historical context.This project describes a way to first look at post-plank on Öland and then modernize and reshape both the actual construction technique that existing typologies. The presentation material starts with describing the background of the technology with its history and characteristics along with material from field studies. Based on this, a proposal is presented showing how the technology itself can be streamlined and industrialized. Then follows a design of a modernized version of post-plank in both technology and traditional shape and construction structure.The project is meant to illustrate a way of relating to sustainable architecture in such terms as not only economic but also ecological and perhaps even social aspects.

Two months every summer Öland is coming to life when thousands of tourists are visiting the island. The rest of the year it is half asleep. The season is too short to create a viable society all year round and the service provided is decreasing for the residents.           In this project my aim has been to investigate if architecture combined with a relevant program can attract new groups of visitors to the island independent of the season, and strengthen the identity of a small community. / Bryggmästarskola på Norra Öland Två månader om året vaknar Öland till liv när tusentals turister besöker ön. Resten av året ligger ön och halvsover. Säsongen är för kort för att skapa ett levande samhälle året runt och servicen som finns tillgänlig för de boende minskar. I projektet har jag velat undersöka om arkitektur i kombination med ett relevant program kan locka till sig nya grupper av besökare till Öland oberoende av säsong , och stärka identiteten hos en liten ort.

No description available.

Vatten är en begränsad resurs och tillgången påverkas av klimatförändringar och ökad vattenanvändning. Tidvis råder vattenbrist i Sverige och under åren från 2016 har situationen varit ansträngd i delar av landet. Turistnäringen är beroende av vatten och påverkar tillgången. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur turistnäringen hanterat vattensituationen i verksamheterna. En enkät och fyra intervjuer användes som metod för undersökningen och insamling av data gjordes genom verksamheter med logi-inriktning på Öland. Det konstaterades att det fanns en generell medvetenhet om situationen. Information om att vara sparsam med vatten gavs till gästerna i hög grad och visade att 96 % aktivt informerade gästerna om vattensituationen. Tekniska lösningar i olika omfattning hade vidtagits för anpassning till vattenbrist. Lösningar som snålspolande kranar och duschmunstycken, att samla på vatten samt snålspolande toaletter var vanligt förekommande. Förhoppningen med den här uppsatsen är att inspirera till förändringar i vattenhanteringen och att verksamheter fortsätter minska vattenanvändningen för att delta i att säkra vattentillgången. / Water is a limited resource and the access is affected by impacts of climate change and as water use is increasing. Water shortages sometimes occur in Sweden and during recent years the situation has been strained in parts of the country. The tourist industry is dependent on water and also has an impact on accessibility. The purpose of the study was to investigate how the tourist industry have adapted to the water situation. A survey and four interviews were used to collect data through accommodation oriented enterprises on Öland, south east Sweden. It was found that there was a general awareness of the situation. Information were given to the guests to a great extent and 96 % were actively informing guests about the situation. Technical solutions to varying degrees has been implemented in order to adapt to water shortages. Common solutions were low-flow taps and shower heads, water saving and low-flush toilets. The hope with this paper is to inspire changes in water management and that enterprises continue to reduce water use to participate in securing the water supply.

<p>Utvecklingen av algblomningar i Östersjön har blivit mer diskuterat i media under senare år. Eftersom algblomningar ofta infaller samtidigt som turistsäsongen så har områden som är beroende av turistnäringen drabbats hårt. Under sommaren 2005 inträffade massiva giftiga algblomningar i Östersjön, och detta påverkade turismen på Öland negativt ur ekonomisk synpunkt. Mänsklig påverkan är ansedd vara huvudorsaken bakom den ökade förekomsten av algblomningar i Östersjön. Målet med detta projekt är att undersöka hur förekomsten av algblomningar påverkar turismen på Öland. Genom att ha samlat in vattenprover vid tre olika platser på Öland under sommaren 2007, har parametrar så som näringsstatus, temperatur, salthalt, phytoplankton sammansättning och klorofyll-a undersökts. Mängden nederbörd har observerats via data från SMHI. Detta har gjorts för att kunna studera eventuella samband mellan näringsstatus vid kusterna och möjlig avrinning från land. Två enkäter har skickats ut till samtliga camping ägare på Öland, i ett försök att se hur algblomningar har påverkat turismen under åren 2005, 2006 samt 2007. En enkät utdelades också under sommaren 2006, men denna var riktad till turisterna som besökte campingar på Öland. Ett av de slutliga målen var att undersöka hur förekomsten av algblomningar och miljöfaktorer, så som temperatur, salthalt, nederbörd och näringsämnen är sammankopplade. Provtagningsplatserna skiljde sig åt när det gällde till vilken grad de påverkats av algblomningar. Den nordvästra kusten, Köpingsvik, har nästan aldrig exponerats för algblomningar, medan den östra kusten, Gärdslösa, oftast har det. Den sydvästra kusten , Mörbylånga, har varit drabbad under vissa år. Detta material har sedan jämförts med material insamlat från 2006.  Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Resultatet från 2007 visar på högre koncentrationer av näringsämnen och klorofyll-a jämfört med data från 2006. Turismen under 2006 och 2007 visade inte ha varit negativt påverkat av algblomningar. Turismen under 2005 visade sig däremot ha varit negativt påverkat av algblomningar. Cyanobakterier förekom i lågt antal under 2006 och 2007, men andra alggrupper blommade under våren och sommaren, speciellt en grupp av sötvatten dinoflagellat kallad Peridiniopsis polonicum. Denna art förekomi höga antal i både Gärdslösa och Mörbylånga, under slutet av juli och i augusti.</p><p>.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att genomföra en studie i frågan hur hälso- och idrottsturism kan bidra till att utveckla en destination. Ostseebad Kühlungsborn utgjorde en referenspunkt för på vilka sätt som Öland kan utvecklas som destination inom hälsa och idrott. Öland befin-ner sig 2012 i en stagnationsfas och aktörerna behöver skapa nya reseanledningar till ön. En anledning till att satsa på hälso- och idrottsturism är att det är två nya trender inom turismin-dustrin som kan kombineras för att utveckla en destination till att vara aktiv året om. Ostsee-bad Kühlungsborn är en bra referenspunkt för Öland då de kan leva på turismen året om, samt att de har ett stort utbud av aktiviteter inom hälsa och idrott. De tillvägagångssätten som har använts i den här uppsatsen är en induktiv ansats med fallstu-die som metod. Inom fallstudien har metoderna intervju och innehållsanalys använts. Med hjälp av de här tillvägagångssätten fick vi fram ett resultat som påvisar att det krävs en ut-veckling av bland annat infrastrukturen och faciliteterna på Öland. Det är även viktigt att välja rätt målgrupper och anpassa aktiviteter efter säsong. Genom att utveckla tidigare nämnda fak-torer kan Öland bli en framgångsrik destination inom hälso- och idrottsturism och vända stag-nationstrenden som de just nu befinner sig i.