Socionomyrket är ett brett yrke som inrymmer flera olika verksamhetsområden och arbetsuppgifter. Genom utbildningen professionaliseras socionomen, vilket innebär att socionomen tillägnar sig en viss kompetens och lär sig att uppträda enligt vissa regler. Efter utbildningen skapar sig den yrkesverksamma sina egna personliga värderingar och erfarenheter som bidrar till skapandet av den framtida yrkesidentiteten som socionom. Socionomen möts ofta av en negativ syn från andra personer och från media. Socionomer och socialtjänsten är en grupp som ofta förknippas med något negativt, bland annat på grund av att de arbetar med utsatta människor i samhället och fungerar som samhällets skyddsnät genom att fånga upp människor som är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma socionomer inom socialtjänsten skapar sin yrkesidentitet. Denna undersökning frågar även hur socionomer förhåller sig till yrkesidentiteten, vilka faktorer som påverkar skapandet av yrkesidentiteten samt vad som påverkar skapandet av yrkesidentitet på arbetsplatsen. Insamling av material till studien har gjorts via litteratur samt genom fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänsten. Resultatet av studien visar på att egna erfarenheter, organisationers påverkan, makt och medarbetares roll är viktiga komponenter i skapandet av yrkesidentiteten.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor. Våra slutsatser är att för att nå bästa möjliga resultat gällande arbetet att motverka och förebygga mobbning mellan flickor, samt att upptäcka den, bör pedagogerna utöka sin kunskap inom mobbning. Detta för att i sin tur engagera flickor i diskussioner så att pedagogerna får en större insikt i hur man ska hantera sådana här situationer.

I denna studie studeras sex sagoböcker för barn ur ett genusperspektiv. Studien syftar till att undersöka och jämföra hur kön framställs och hur fördelningen mellan könen ser ut i sagoböcker ur serien Bland tomtar och troll. Böckerna är utgivna 1966, 1974, 1983, 1993, 2003 och 2012. För att besvara studiens frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys genomförs. Vi har räknat förekomsten av båda könen och studerat vad könen framställs med för egenskaper. Resultatet av denna studie visar att det finns en förändring mellan fördelning och förekomst av könen från 1966 till 2012, då det 2012 till skillnad mot tidigare finns nästan lika många kvinnliga karaktärer som manliga. Flickor har fått en mer framträdande roll och framställs med egenskaper som tidigare varit förbehållna pojkar. Pojkar framställas fortfarande som äventyrliga och modiga. Även om det skett en förändring från 1966 är fortfarande manliga karaktärer i majoritet 2012 och traditionella könsroller är fortsatt framträdande.

A 1954 soil survey of Bland County, Virginia, was evaluated to determine if remapping was required to meet current soil survey standards. Considerable savings of time and money may be realized if a complete remap was not required. Ten random transects were chosen to study soil landscape units which formed the basis for the evaluation of soil boundary placement. The soil landscape units were determined by evaluating slope, parent material, and landscape position for each traversed delineation. Based on a binomial distribution, a numerical rating was used to evaluate each delineation. Out of 89 total delineations, there were 70, 71, and 81 successful observations with respect to slope, parent material, and landscape position, respectively. Out of 10 random observations of slope, parent material, and landscape position, the probability of observing 7 or more correct observations was approximately 85, 88, and 99%, respectively. Five mapping units occurring on sideslope and/or colluvial positions were sampled according to a random effects, two-level nested analysis of variance (ANOVA) design. Physical and chemical analyses of the control section for 104 profiles were determined. All soils were described in the field and classified according to Soil Taxonomy of 1975. Variability in all mapping units with respect to cation exchange capacity (CEC), base saturation, total sand, and clay content was primarily among sites within delineations. All mapping units were composed of more than one soil. Similar soils comprised major percentages of each mapping unit. The methodology proposed by this study suggested that the Bland County soil survey could not be significantly improved upon by remapping. However, a redefinition of mapping units and redrafting onto an aerial photobase would increase its usefulness to the comparable state of many current soil surveys. / Master of Science

The Stange Mine was one of the largest and most important manganese mines in Virginia . The mineralization is hosted by the Rocky Gap Sandstone of Devonian age. It is a medium to coarse grained sandstone deposited on a shallow marine shelf in a warm water environment. Conodont color indexes indicate the host was buried as deeply as 4 km and heated to 150°C. Romanechite, goethite, and pyrolusite are the three most important oxides, and can coexist at 25°C and 1 bar. In polished section romanechite has three textures: (1) microcrystaline patches, (2) fibers. Pyrolusite occurs as occurs in three textures : botryoidal bands, and (3) interwoven psuedomorphs after manganite. Goethite (1) a mottled and spotted variety characteristic of hand samples with sedimentary layering, (2) a homogeneous goethite , and (3) a banded goethite that occurs as a microbreccia. The paragenesis of the minerals was determined using polished sections, hand samples, and field relationships. Electron microprobe analyses were used to find a nominal chemical formula for romanechite. This formula was used to estimate the Gibbs free energy of formation for romanechite. Manganese deposits in sedimentary rocks are formed by sedimentary processes, submarine volcanic activity, diagenetic activity, residual weathering, and ground water deposition. The stratabound nature, regional extent, burial history, and proximity to fractures on the crest of an anticline indicate the deposit at the Stange Mine was formed by ground water at the interface between deeply-percolating, oxygenated meteoric water and reducing manganese and iron bearing, formation waters where the iron and manganese were precipitated by oxidation . / M.S.

Syftet med att analysera Niklas Radstrom roman Ängel bland skuggor ur ett narratologiskt perspektiv ar att undersoka vilka narrativa grepp Radstrom har anvant nar han forfattat romanen, hur han har anvant dem och hur det paverkar lasningen av romanen. Syftet ar ocksa att larare och elever ska kunna anvanda uppsatsen som ett verktyg for att upptacka infallsvinklar de kan anvanda i ett arbete med romanen, bade vad galler innehall och form. Jag kommer i uppsatsen att avsloja Ängel bland skuggors upplosning. Om en eventuell lasare av denna uppsats inte har last romanen ar det viktigt att tanka pa. De narratologiska aspekter som anvands i analysen av romanen ar framfor allt intrig, karaktarer, miljo, tid, berattare och berattelsenivaer. Aven Radstroms anvandning av Orfeusmyten som grund for berattelsens skeende kommer analyseras. Exempel pa teman som tas upp i romanen ar utanforskap och utsatthet, karlek och spraket som villkor for manniskans existens. Radstrom anvander miljo for att forstarka karaktarernas situation; bland annat befinner sig utsatta manniskor som lever i samhallets marginal i fororten, och skildringen av ett framgangsrikt men ocksa ytligt liv utspelar sig i Stockholms innerstad. Ängel bland skuggors intrig skiftar i tid, de olika karaktarernas nutid och bakgrund skildras om vartannat for att bygga upp karaktarerna till nyanserade och sammansatta karaktarer .

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur enhetscheferna i Enköpings kommun arbetar kommunikativt. Genom en enkätundersökning får enhetscheferna redogöra för sitt arbete och sin uppfattning om hur deras kommunikativa arbete i den kommunala organisationen fungerar. Resultatet analyseras med hjälp av kommunala policydokument och aktuell forskning inom kommunikationsområdet. Enkätundersökningen visar att enhetscheferna känner osäkerhet i hur de ska följa kommunens kommunikationspolicy. De önskar bättre kunskap om befintligt kommunikationsstöd och de rätta kommunikationskanalerna och mer tid till att sortera och förmedla information. / Malin Stiernstedt

ABSTRACT: Begreppet ”våld i nära relationer” associeras ofta med medelålderspar som befinner sig i en ohälsosam relation där det förekommer fysiskt våld såsom sparkar och slag. Genom att gå djupare inom ämnet kan vi se att begreppet omfattar ett betydligt större problemområde än så, vad gäller både gruppen av utsatta samt flertalet existerande våldstyper. Denna litteraturöversikt fokuserar på våld riktat mot en av samhällets mest utsatta grupper, nämligen våra äldre. Baserat på befintlig internationell samt nationell forskning har här sammanställts en översikt av denna omfattande men ofta förbisedda problematik. Underlaget utgörs av fjorton vetenskapliga artiklar som presenteras utifrån tre problemområden. Det stora mörkertalet, riskfaktorer och förslag på interventioner behandlas och diskuteras här med utgångspunkt i de olika våldsprofilerna fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt/materiellt våld samt försummelse. Analysering av befintlig forskning har resulterat i dragna slutsatser gällande riskfaktorer, konsekvenser, vikten av ökad kunskap och medvetenhet samt individanpassade interventioner och åtgärder. / <p>140926</p>

Att personer med schizofreni utsätts för stigmatisering är sedan länge känt. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa personer upplever bemötande, och hur de upplever att det finns stigma/förutfattade meningar, både ute i samhället och inom vården. För att få svar på detta gjordes en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar inkluderades. Tre teman framkom som beskriver upplevelser hos personer med schizofreni gällande bemötande i samhället och vården: Sociala relationer, vården och samhället. Vi fann att upplevelser av stigmatisering/diskriminering var vanliga hos personer med schizofreni. De upplevde också att det fanns en okunskap hos omgivningen, både i samhället i stort och i vården. Vad gäller vården fanns många upplevelser av att inte bli sedd/lyssnad på eller en känsla av att inte bli tagen på allvar. Personer med schizofreni upplever i många situationer stigmatisering och förutfattade meningar. Detta påverkar deras liv och vardag negativt. Det finns mycket som kan förbättras för dessa människor i samhället. Såväl allmänheten som sjukvården behöver informeras bättre om vad schizofreni innebär. Det är också tydligt att dessa personer inte får alla de hjälpinsatser de behöver. För att förbättra situationen behövs mer forskning som undersöker hur personer med schizofreni upplever bemötandet i samhället och särskilt inom vården, då det finns lite forskning att tillgå i nuläget.

Bakgrund: Det nyfödda barnet är en patient som är särskilt känslig för förändringar i kroppstemperaturen och risken är stor för både hypotermi och hypertermi. För att undvika ökad risk för sjuklighet och dödlighet är det därför viktigt att det nyfödda barnets kroppstemperaturen hålls inom gränserna 36,5–37,5 ℃. Detta är en utmaning inom neonatalvården och utmaningen blir större i och med sjunkande gestationsålder och födelsevikt. Motiv: Att med hitta en fungerande metod för beröringsfri temperaturmätning så att barnet ej störs vid kontroll av kroppstemperaturen. Syfte: Attstudera överensstämmelsen mellan beröringsfri infraröd termometer och två vedertagna metoder, axill- och rektalmätning av kroppstemperatur på nyfödda barn som vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning. Syftet var också att studera om överenstämmelsen mellan metoderna skiljer sig om barnet vårdas i kuvös, öppenvårdskuvös eller säng.Design: En prospektiv studie med upprepade mätningar. Metod: 35 barn inkluderades i studien och temperaturmätningar genomfördes vid tre mättillfällen med de tre olika metoderna. Datan analyserades enligt Bland-Altmans analysmetod för att bedöma överensstämmelse mellan kliniska mätmetoder. Resultat: Denna studie visade att det fanns överensstämmelsen mellan infraröd mätning och axillmätning, men att dess 95%-iga konfidensintervall var för vida för att kunna accepteras i klinisk praxis. Överensstämmelse mellan infraröd- och rektaltemperaturmätning samt mellan axill- och rektaltemperaturmätning kunde inte påvisas. Konklusion: Kroppstemperaturmätning med beröringsfri infraröd termometer är en tilltalande metod för temperaturmätning hos nyfödda barn med tanke på dess fördelar. Metodutveckling och mer forskning med större urval krävs dock för att användning av infraröd temperaturmätning inom neonatal intensivvård ska kunna etableras.