No description available.

Denna uppsats handlar om vad som hänt i namnskicket bland personnamnen mellan år 1998 och år 2007. Syftet är att se vad som har hänt, och varför, på nio år. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populära kring år 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populära 2007 jämfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populära bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populära bland pojknamnen. Namn blir populära på grund av mode, det verkar även vara så att samma typ av namn blir populära med cirka 100 års mellanrum.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka synen bland vårdpersonal på fysisk aktivitet på recept (FaR) för personer med psykisk ohälsa, samt upplevda hinder vid implementeringen av FaR. Frågeställningar Vilka upplevda hinder finns bland vårdpersonal som motverkar dem från att ordinera FaR till personer med psykisk ohälsa? Hur ser vårdpersonalens kunskap ut inom fysisk aktivitet och dess effekt på psykisk ohälsa? Vad har vårdpersonalen för inställning till och erfarenhet av FaR och är det en arbetsmetod som de har för vana vid att använda som behandling till personer med olika slags psykologiska besvär? Metod Studien är en intervjustudie gjord utifrån en kvalitativ metod där datan analyserades utefter en deduktiv innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som har använts är “Theoretical domain framework”, förkortat TDF, vilket har styrt såväl studiens intervjufrågor som analysen. Datan kodades utifrån ramverkets 14 domäner, och genererade analysens teman. Intervjuguiden var av semi-strukturerad karaktär med 21 stycken frågor samt följdfrågor. Rekryteringen av deltagare skedde via mejl samt facebook-inlägg. Totalt medverkande 12 stycken deltagare som bestod utav 5 allmänläkare, 5 fysioterapeuter och 2 sjuksköterskor. Det de alla hade gemensamt var att de hade erfarenhet av att jobba med FaR och personer med psykisk ohälsa. Resultat Resultaten visar på att vårdpersonalen hade en positiv inställning till FaR som behandling mot psykisk ohälsa, där en del använde det mer än andra. Alla visste hur de skulle skriva FaR:et, och de kände till hälsoeffekterna av fysisk aktivitet på den psykiska hälsan. Däremot visade några läkare en osäkerhet kring ifall FaR i dess receptform var nödvändig. De menade att ett bra rådgivande samtal är lika effektivt som ett FaR. De vanligaste hindren i att ordinera FaR var patientens egna hinder och tidsbrist. Övriga hinder var brist på lokala samarbetsorganisationer, ostrukturerad uppföljningen, onödig försiktighet samt politikernas misslyckade satsning. Det framkom att mer utbildning inom fysisk aktivitet och FaR skulle på sikt öka förskrivningen inom hälso- och sjukvården. Slutsats Sammanfattningsvis ansågs FaR vara en lämplig metod att överväga och en viktig del i arbetet med psykisk ohälsa, även om det alla gånger inte behöver vara ett recept involverat. Arbetet kring fysisk aktivitet och levnadsvanor är en oerhört viktig del och något som behöver få mer utrymme inom hälso- och sjukvården. Utvecklingen tycks gå i rätt riktning men det finns stor förbättringspotential. FaR ansågs vara en underutnyttjad resurs där fler insatser med exempelvis ökad utbildning, mer strukturerad uppföljning och dokumentation behövs för att öka implementeringen av FaR. / Aim and research questions The aim of the study was to investigate the view among health care professionals on physical activity on prescription (PAP) for people suffering from mental illness, as well as perceived barriers to implementing PAP. Research questions What perceived barriers exist among health care professionals that discourage them from prescribing PAP to people with mental illness? How does health care professionals's knowledge look like regarding physical activity and its effect on mental illness? What are the attitudes and experiences of PAP among health care professionals and is it a tool that they usually use as treatment for people with different kinds of psychological disorders? Method The study is an interview study based on a qualitative method where the data was analyzed using a deductive content analysis. The theoretical framework used is “Theoretical domain framework”, abbreviated TDF, which has been the basis for both the interview guide and the analysis. The data was coded based on the framework's 14 domains, and generated the themes of the analysis. The interview guide was of a semi-structured nature with 21 questions and follow-up questions. The recruitment of participants was via e-mail and facebook posts. A total of 12 participants took part, consisting of 5 general practitioners, 5 physiotherapists and 2 nurses. What they all had in common was that they had experience working with PAP and people with mental illness. Results The results show that the health care professionals had a positive attitude towards PAP as a treatment for mental illness, where some used it more than others. Everyone knew how to prescribe PAP, and they were aware of the benefits that physical activity has on the mental health. However, some doctors reported uncertainty about whether PAP in its prescription form is necessary. They believed that a good advisory call is just as effective as a PAP. The most common barriers to prescribing PAP were patient's own barriers and lack of time. Other obstacles were the lack of local co-operative organizations, unstructured follow-ups, unnecessary caution and the failure of politicians. It emerged that more education in physical activity and PAP would in the long run increase the prescription in health care. Conclusions In summary, PAP was considered to be an appropriate method to consider and an important part of the work in regards to mental health, although it does not always have to be a prescription involved. Physical activity and lifestyle plays an extremely important part and is something that needs to be highlighted more in health care. The development seems to be going in the right direction, but there is still great potential for improvement. PAP was regarded as an underutilized resource where more efforts with, for example, increased education, more structured follow-up and documentation are needed to increase the implementation of PAP.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.

No description available.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

Studiens syfte är att undersöka och bidra med ökad kunskap om skolkuratorers erfarenhet av deras arbete och möte med gymnasieelever i åldrarna 15–19 år som lider av psykisk ohälsa.. Frågeställningarna i denna studie är: Hur ser skolkuratorers handlingsutrymme ut när det gäller att stödja och hjälpa en ungdom som lider av psykisk ohälsa? Utifrån skolkuratorers erfarenheter- vilka konsekvenser ger psykisk ohälsa för ungdomarna?   Studiens metod baseras på kvalitativ forskningsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer har analyserats utifrån kvalitativ analys. Intervjudata analysera genom Kvales sex analyssteg med stöd av två teorier. Dessa teorier är teorin om handlingsutrymme samt systemteori. Resultatet visar att de intervjuade skolkuratorerna upplever att deras handlingsutrymme inte är begränsat. Däremot uttrycker vissa av de att deras handlingsutrymme blir begränsad på grund av tid och att de inte får utföra behandlingsinsatser. Vidare berättar respondenterna att konsekvensernas av psykisk ohälsa kan skilja sig åt, men att de mest förekommande faktorerna är sömnproblem, stress, uppväxtmiljön och relationer med vänner och familj.

Syfte: För att undersöka förekomsten av brytningsfel i ett prov i Mellanösternpersoner i åldrarna 8-21 år som bor i Sverige samt för att utvärdera den ackommoderande funktioner i denna grupp och jämföra den med de normativa data. Metod: Studien utfördes från den 1 april till 30 april i Norrköping / Sverige. En subjektiv binokulär refraktion genomfördes på patienterna där sfärisk ekvivalens tillämpades. Myopi definierades som en sfärisk ekvivalent brytning minst -0,50 D. Prevalens av hyperopi, definierad som en sfärisk ekvivalent brytning av minst +0,75 D.  Vid mätning av visus används decimalvisustavla. Ackommodativ facilitet mättes med hjälp av en (+2,00 /-2,00 D) flipper vid 40 cm både monokulärt och binoculär. Nott dynamisk retinoskopi används för att mäta ackommoderande svar. För att mäta  amplitud av ackommodation hos ögonen används push-up-tekniken. Ett cover-uncover test utfördes för att bekräfta diagnosen om strabismus upptäcktes. Resultat:  När det gäller typerna av brytningsfel var prevalensen som sådan: Enkel  myopisk 7 personer (22,58%), sammansatt myopisk astigmatism 7 personer (22,58 %),  enkel myopisk astigmatism 1 person (3,22%), enkel hypermetropisk 2 personer (6,45%), sammansatt hypermetropisk  1 person (3,221%), Emmetropi 13 personer (41,93%). Myopiförekomsten var högst i åldersgruppen 16-21 år. Refraktionsfelen hos  försökspersonerna varierade från -0,50 till -7,25 D med en medelrefraktion på -1,75 D. Minimal amplitud 11,5 D, medelamplitud 14,3 D och maximal amplitud var 19,4 D. Den genomsnittliga amplituden av ackommodation: OD 11,7 D, OS 11,6 D och OU 12,8 ± 1.33 D. Den normala genomsnittliga av NOTT OD 0,66 och OS 0,70. Cover test avstånd  19  personer var subj. Orto och 12 personer var subj. exotropi . Cover test nära 15 personer var subj. orto och 16 personer var subj exotropi. Vid undersökning av obj.  cover test avstånd och obj. cover test nära  var 3 personer exotropi och 28 personer orto. Den genomsnittliga ackommodativ facilitet för OD 10,4 cpm, OS 10,5 cpm och OU var 10,6 cpm.  Slutsats :  Resultatet från studien visade en högre förekomst av  myopi än hyperopi hos befolkningen mellan 8-21 år från Mellanöstern . Det vanligast förekommande synfelet i samtliga åldersgrupper var myopi. Resultatet från studien visade också att prevalensen av myopi från Mellanöstern är lägre än i Sverige. En anledning till det kan vara mindre närarbete. Personerna i Mellanöstern ägnar inte lika mycket tid åt närarbete som i Sverige och det har visats att mycket närarbete och okorrigerade brytningsfel påverkar närsynthetsutvecklingen. Hereditet påverkar också närsynthetsförekomsten då myopi till viss del är ärftligt. Den binokulära och monokulära amplituden av ackommodation överensstämde med den formel som föreslagits av Hofstetter. Ack.amplitud och NOTT  överensstämde med normativa data. Den binokulära och monokulära ackommodativ  faciliteten var signifikant högre jämfört med studier i Sverige men överensstämde med de rekommenderade data. / Purpose: To investigate the occurrence of refractive errors in a sample of Middle East people aged 8-21 who live in Sweden and to evaluate the accommodating functions in this sample and compare it with the normative data. Method: The study was carried out from 1 April  to 30 April  in Norrköping / Sweden. A subjective binocular refraction was performed on the patients where spherical equivalence was applied. Myopia was defined as a spherical equivalent break at least -0.50 D. Prevalence of hyperopia, defined as a spherical equivalent break of at least +0.75 D.When measuring visus, decimal point is used. Accommodative facility was measured using a (+2.00 / -2.00 D) flippers at 40 cm both monocular and binocular. Nott dynamic retinoscopy was used to measure accommodation respons. To measure the amplitude of accommodation in the eyes, the push-up technique was used. A cover-uncover test was performed to confirm the diagnosis if strabismus was detected. Results: As for the types of refractive error, the prevalence as such was: Simple myopia 7 persons (22.58%), compound myopic astigmatism 7 persons (22.58%), simple myopic astigmatism 1 person (3.22%), simple hypermetropic 2 persons (6.45%), compound hypermetropic 1 person (3.221%), Emmetropi 13 people (41.93%). The myopia occurrence was highest in the age group 16-21 years. The refractive errors of the subjects ranged from -0.50 to -7.25 D with a mean refraction of -1.75 D. Minimum amplitude 11.5 D, mean amplitude 14.3 D and maximum amplitude was 19.4 D. The average amplitude of accommodation: OD 11.7 D, OS 11.6 D and OU 12.8 ± 1.33 D. The normal average of  NOTT OD 0.66 D and OS 0.70 D. Distance cover test 19 people were subj. orto and 12 people were subj. exotropy. Near cover test 15 people were subj. orto and 16 people were subj exotropy. When examining obj. distance cover test and obj. near cover tes, 3 persons were exotropic and 28 persons were ortho. The average of accommodative of  facility for OD 10.4 cpm, OS 10.5 cpm and OU were 10.6 cpm. Conclusion: The results of the study showed a higher incidence of myopia than hyperopia in the population between 8-21 years from the Middle East. The most common visual impairment in all occupational groups was myopia. The results of the study also showed that the prevalence of myopia in the Middle East is lower than in Sweden. One reason for this may be less close work. The people in the Middle East do not devote as much time to near work as in Sweden, and it has been shown that much near work and uncorrected refractive errors affect near-sightedness development. Heredity also affects the near-sightedness when myopia is to some extent hereditary. The binocular and monocular amplitude of accommodation was consistent with the formula proposed by Hofstetter. Ack.amplitud and NOTT was consistent with normative data. Den binocular and monocular accommodative of facility was significantly higher compared to studies in Sweden but agree with the recommended data.

<p>This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student’s experience of e-mobbing via the mobile phone’s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail.</p><p>In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age.</p><p>The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things.</p><p>It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing. The mobber feels safe and unreachable, while he or she can reach the victim at any time possible. This is something which is mentioned in the interviews by the young themselves. It is possible to see clearly that an indication of power and control is an important part in this type of mobbing.</p> / <p>Mitt examensarbete handlar om e-mobbning via mobiltelefonens olika kommunikationsmedium. Syftet med min undersökning är att beskriva skolungdomars erfarenheter av e-mobbning via mobiltelefonens olika integrerade funktioner såsom telefonsamtal, sms, mms och email.</p><p>I min enkätundersökning tillfrågades totalt 100 ungdomar i åldern 15-20 år.</p><p>Enkätintervjun har visat att flickorna är mer utsatta för e-mobbning d.v.s. indirekt mobbning.</p><p>I min undersökning kan man se att flickorna utsätts för sms mobbning i form av hot om våld, ryktesspridning och att de blir kallad för olika saker betydlig oftare än pojkarna.</p><p>Något som man även kan utläsa av enkätresultatet är att mobbaren vill känna makt vilket inte i sig något ovanligt beteende vid all typ av mobbning. I mobbning via mobiltelefon känner sig mobbaren säker och inte nåbar men han eller hon kan nå den mobbade när som helst.</p><p>Man kan se ett tydligt tecken på att maktstyrning och kontroll är en viktig ingrediens i denna typ av mobbning.</p>

This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student’s experience of e-mobbing via the mobile phone’s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail. In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age. The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things. It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing. The mobber feels safe and unreachable, while he or she can reach the victim at any time possible. This is something which is mentioned in the interviews by the young themselves. It is possible to see clearly that an indication of power and control is an important part in this type of mobbing. / Mitt examensarbete handlar om e-mobbning via mobiltelefonens olika kommunikationsmedium. Syftet med min undersökning är att beskriva skolungdomars erfarenheter av e-mobbning via mobiltelefonens olika integrerade funktioner såsom telefonsamtal, sms, mms och email. I min enkätundersökning tillfrågades totalt 100 ungdomar i åldern 15-20 år. Enkätintervjun har visat att flickorna är mer utsatta för e-mobbning d.v.s. indirekt mobbning. I min undersökning kan man se att flickorna utsätts för sms mobbning i form av hot om våld, ryktesspridning och att de blir kallad för olika saker betydlig oftare än pojkarna. Något som man även kan utläsa av enkätresultatet är att mobbaren vill känna makt vilket inte i sig något ovanligt beteende vid all typ av mobbning. I mobbning via mobiltelefon känner sig mobbaren säker och inte nåbar men han eller hon kan nå den mobbade när som helst. Man kan se ett tydligt tecken på att maktstyrning och kontroll är en viktig ingrediens i denna typ av mobbning.