Dementia disorders are difficult to detect in the early stages of the disease. Therefore, it is of importance to develop new methods in early diagnostics. The Uppsala Dalarna Dementia and Gait Study has established a new method in diagnosing early stages of cognitive impairments. The new method Timed-Up-and-Go (TUG) dual-task, combines a gait test with a verbal task. This thesis analyses nine TUG variables for healthy controls and discusses differences between two age groups, subjects younger than 72 years and subjects 72 years or older. Reliability of the new method is the primary focus point and is assessed using Intraclass Correlation Coefficients (ICC) and Bland-Altman plots. Normative reference values for the continuous variables are estimated with the help of bootstrap confidence intervals for the 2.5 and 97.5 percentiles. The results show that the three variables measuring the time to complete the test have good to excellent reliability, while variables that measure combinations of gait and verbal tasks show poor to moderate reliability. The lower reliability for these variables could be explained by them being ratios or differences of other variables. Differences in reliability can be seen between the age groups, where younger subjects have lower reliability partly due to homogeneity. Results show that the reference values of healthy controls are different for the two age groups.

Psykisk ohälsa bland barn har ökat i Sverige, men vad psykisk ohälsa är kan ses beroende av vilken bild av psykisk ohälsa som är rådande i en speciell kontext. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares berättelser om psykisk ohälsa bland barn. De frågeställningar som används är följande: På vilka sätt synliggörs psykisk ohälsa bland barn som en social konstruktion? Hur positionerar förskollärare individer som subjekt i diskursen om psykisk ohälsa? Vilka föreställningar blir synliga i diskursen om psykisk ohälsa bland barn? För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra förskollärare där det empiriska materialet sedan har analyserats med hjälp av diskursanalys.Denna studie använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att verkligheten produceras och reproduceras i sociala sammanhang genom språket där begreppen diskurs och positionering av subjekt är centrala för denna studie.Resultaten visar att psykisk ohälsa bland barn är en social konstruktion som sker i förhandling mellan olika aktörer i förskolan där kvantitet av aktörer och kompetens bland aktörerna är faktorer som avgör hur fenomenet definieras. Genom nodalpunkterna ”kvantitet”, ”kontext”, ”handling” och ”teori” blir denna diskurs synligt och avgör hur psykisk ohälsa bland barn förstås. Verksamheten i förskolan konstrueras olika då förskollärarna uttrycker olika föreställningar gällande att psykisk ohälsa är ett avvikande från ett normaltillstånd, orsaker till psykisk ohälsa samt kompetens om psykisk ohälsa. Förskollärarna positioneras ibland i samma grupp som barn med psykisk ohälsa, men barn med psykisk ohälsa positioneras oftast åtskilt från informanterna samt från det generella barnet. Detta trots att informanterna utger sig för att tala för barn med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Endast en låg andel barn i Sverige är tillräckligt fysiskt aktiva trots att fysisk aktivitet bidrar med flertalet goda hälsoeffekter. Skolinterventioner för ökad fysisk aktivitet kan ge förbättrad hälsa dock finns det svårigheter med varaktig implementering. Endast ett fåtal studier har undersökt upplevelser och erfarenheter av dessa skolinterventioner och inga svenska studier har gått att finna. Spring i Benen (SiB) är ett projekt för att främja fysisk aktivitet bland eleverna i Stockholm stads kommunala grundskolor. Det är av vikt att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av projektet för att bidra med kunskap kring hur grundskolan bör och kan arbeta med fysisk aktivitet. Syfte: Studien syftade till att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av deltagande i ett projekt för ökad fysisk aktivitet bland elever i Stockholms stads kommunala grundskolor. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som deltagit i SiB som kontaktpersoner mellan projektledning och sin skola. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Organisatoriska faktorer på lokal och politisk nivå upplevdes som avgörande för arbete med fysisk aktivitet i skolan. Även psykosocial och fysisk miljö påverkade förutsättningarna. Engagerade pedagoger upplevde sig bära ett ensamt ansvar i frågan. SiB gav pedagoger ökad legitimitet och kunskap samt inspiration och motivation. Pedagogerna upplevde att projektet gav elever vinster i form av socialt sammanhang, engagemang och kunskap samt ökad fysisk aktivitet. Slutsats: Projektet SiB gav pedagoger och elever många goda effekter dock kräver arbetet med fysisk aktivitet i skolan fler organisatoriska insatser både på lokal och politisk nivå.

I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.

Utifrån ett handelsrättsligt perspektiv har skiljeförfarandet som tvistelösningsmetod alltjämt varit att föredra. Kommersiella aktörers speciella krav på handläggningen upprätthålls med hjälp av en stark partsautonomi som möjliggör en insynsfri, snabb, effektiv och ändamålsenlig handläggning. Effektiviteten aktualiseras inte minst på grund av uppbyggnaden som ett eninstansförfarande. Ett förfarande utan en generell överprövningsmöjlighet medför vissa inskränkningar i parternas rättssäkerhet. Den inskränkta rättssäkerheten i ett skiljeförfarande anses dock kompenseras av att parterna är medvetna om förfarandets uppbyggnad och av att det står dem fritt att välja varsin skiljeman de har förtroende för. Förtroendet för såväl skiljemän som allmänna domare är en fundamental beståndsdel för respektive verksamhets fortskridande. För att bibehålla allmänhetens förtroende för domstolsverksamheten ansågs det viktigt att gemene man fick insikt i domares förhållningssätt i etiska dilemman. Det ansågs därför nödvändigt att domarkårens yrkesetik, den goda domarseden, analyserades och tydligare definierades. Trots motargumentet att det redan existerade en god etisk standard inom domarkåren, ansågs det viktigt att arbeta för att ytterligare förstärka allmänhetens förtroende. Att etik är något man har och inte något man skaffar sig med hjälp av ett regelverk ansåg inte heller eliminera behovet av att försöka definiera en överenskommen standard. Skiljeförfarandets uppbyggnad som ett insynsfritt eninstansförfarande tillsammans med en otydlig innebörd av de krav som ställs på skiljemäns etiska ansvar torde tala för ett införande av en överenskommen etisk standard även för skiljemän. Hitintills finns dock ingen synlig diskussion om yrkesetiken för skiljedomsverksamheten likt den som ansågs behövlig för domare. Det finns ingen känd etisk kravbeskrivning för skiljemän i Sverige. En kodifiering av god skiljemannased saknas, trots en befarad ökning av skiljeförfaranden och trots en svårdefinierad yrkesgrupp och avsaknaden av kompetenskrav för den. Det hade möjligtvis varit rimligt om en vägledning till innebörden av den goda skiljemannaseden funnits i svensk gällande rätt men de svenska rättskällorna ger inget tydligt svar vad gäller innebörden av en sådan sed. När rättvisa ska skipas i ett eninstansförfarande är det viktigt att på alla tänkbara sätt försöka säkra att etiska värden upprätthålls innan en slutgiltig dom meddelas. Det måste anses finnas ett allmänt intresse i att på alla sätt försöka förstärka parters rättssäkerhet oavsett val av förfarande. En kodifierad god skiljemannased skulle utgöra ett starkare preventivt skydd för ett rättvist förfarande. En etisk kod är således viktig för att bibehålla förtroendet för skiljedomsverksamheten i stort.

<p>I dagens samhälle blir det allt vanligare att umgås genom datorn. Chatter, bloggar, forum och spelsajter växer lavinartat. Hur stor är utbredningen av detta bland skolungdomar och påverkar det det vanliga kamratumgänget IRL (In Real Life)? Hur ser lärare på chatt? Kan man dra nytta av det i undervisningen? Dessa frågor, bland annat, har tagits upp i detta arbete för att försöka koppla skolan till ett växande chattintresse.</p>

Relationsvåld är svårt att upptäcka då det sker i det tysta, vilket gör det till ett stort samhällsproblem. Ett flertal studier föreskriver att det finns en brist på forskning om våld i nära relation bland unga. På grund av denna brist bemöts ungdomar på samma sätt som vuxna. Syftet med studien är att studera hur våld i nära relation bland ungdomar framställs i domar och jämföra det med hur våld i nära relation bland vuxna framställs, för att se eventuella likheter och skillnader i beskrivningen av de olika parterna. Studien är en dokumentstudie som bygger på tio domar om våld i nära relation som inhämtats från en tingsrätt. Fem av domarna berör parter som är vuxna och fem berör parter som är ungdomar. I resultatet framkommer att de främsta likheterna mellan vuxna och ungdomar är förhållandets längd samt att offren är rädda för förövaren, dock på grund av olika saker. De främsta skillnaderna som framkommer är om parterna är gifta, sammanboende eller i ett förhållande samt hur detta påverkar tingsrättens bedömning om paret är närstående eller inte. Vidare finns det skillnader och likheter i vilken typ av våld som används samt tingsrättens bedömning av om parterna är trovärdiga. Slutsatsen är att om ungdomar inte är gifta berörs de inte av lagrummet om våld i nära relation. Ungdomar är trots detta mer trovärdiga än vuxna. Resultatet bekräftar till viss del tidigare forskning. Det finns dock ingen tidigare forskning som specifikt behandlar det berörda ämnet om lagrum och domar, vilket gör att flera slutsatser inte kan jämföras med tidigare forskning.

Studien syftade till att undersöka tidig specialisering (TS) inom estetiska idrotter. Inom denna ram utforskades motivationsaspekter utifrån de tre grundläggande behoven inom self determination theory: autonomi, kompetens och tillhörighet, samt om graden av TS var direkt relaterat till specifika orsaker till avhopp. Syftet delades in och besvarades utifrån följande frågeställningar: (1) Är graden av tidig specialisering relaterad till specifika skäl för avhopp? (2) Hur ser före detta aktiva på sina erfarenheter inom idrotten i relation till motivationsaspekter? (3) Vad anser idrottarna vara den huvudsakliga orsaken/orsakerna till avhopp? Metod: Studien baserades på erfarenheter från före detta estetiska idrottare som under minst tre år deltagit i träning på intensiv/hög nivå, minst tre dagar i veckan och var i åldrarna 15 till 20. Enkäten som besvarades var indelad i tre delar: (1) tidig specialisering (2) motivationsaspekter och (3) avhopp. Majoriteten av deltagarna, med undantag för fem män, var kvinnliga idrottare och före detta aktiva inom truppgymnastik (n=61), cheerleading (n=11), artistisk gymnastik (n=6), simhopp (n=3), rytmisk gymnastik (n=2), konståkning (n=2), konstsim (n=1) och trampolin (n=1). Ett index användes för att beräkna graden av TS. Datan behandlades sedan i Excel och SPSS samt redovisades i deskriptiv data samt genom korrelationer via Pearson korrelationskoefficient. Resultat: Signifikanta samband påvisades mellan samtliga kategorier av TS-relaterade orsaker och lägre tillfredsställelse av samtliga behov. Resultaten visade vidare att grad av TS var relaterat till högre tillfredsställelse av behovet kompetens. Slutligen rapporterade flertalet deltagare att det var tränaren och mental ohälsa som var de huvudsakliga orsakerna till deras avhopp. Slutsats: Estetiska idrottare som rapporterade en generellt låg behovstillfredsställelse av autonomi och kompetens, samtidigt som lågt behovsstöd från tränaren, visade på högre sannolikhet att hoppa av på grund av TS-relaterade orsaker. Grad av TS hörde däremot samman med en högre upplevelse av kompetens. Därmed konstaterades att avhoppen var mer relaterade till motivationsaspekter än grad av TS, vilket för oss till slutsatsen att ytterligare empirisk forskning kring TS bör utgå ifrån ett motivationsperspektiv. Utöver detta har tränaren visat sig spela en betydande roll för idrottarens fortsatta deltagande och motivation inom idrotten samt en eventuell del av förklaringen till den rådande negativa synen av TS. Ett större fokus bör läggas på att utbilda tränare i syfte att bedriva träning som främjar de grundläggande psykologiska behoven. / <p>Pernilla Sörensen är student på Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p><p>Emelie Johansson är student på Tränarprogrammet.</p><p></p><p></p><p></p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en fördjupad förståelse för anhörigkonsulenters arbete genom att undersöka hur de resonerade gällande situationer som innebär våld i nära relation bland äldre. Detta gjordes genom en kombinerad vinjett-och intervjustudie där sju anhörigkonsulenter fick ta del av två vinjetter med tillhörande följdfrågor. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade tre övergripande teman som var: Våld bland äldre, Alliansen med den anhöriga och Yrkesrollen. Resultatet analyserades genom en teoretisk referensram som placerade anhörigkonsulenternas yrkesroll i en välfärdskontext samt med hjälp av teorin om arbetsalliansen. En slutsats var att arbetsalliansen framkom som ett viktigt redskap för anhörigkonsulenterna och de hade olika metoder för att skapa en allians. Samtidigt behövde de ständigt balansera mellan den anhörigas autonomi och säkerställa de äldres säkerhet. Utmärkande för deras yrkesroll var bland annat att de saknade myndighetsutövning vilket fick inverkan på deras handlingsutrymme. Resultatet diskuterades i förhållande till den alltmer restriktiva utvecklingen av äldreomsorgen och vilka konsekvenser detta har fått för anhöriga. / The purpose of this qualitative study was to gain an in-depth understanding of the work of relative consultants by examining how they reason about situations that involve domestic violence among the elderly. This was done through a combined vignette and interview study where seven relative consultants were given two vignettes with follow-up questions. The empirics have been analyzed using thematic analysis. The results showed three main themes which were: Violence among the elderly, The alliance with the relative and The professional role. The results were analyzed through a theoretical frame of reference that placed the professional role of the relative consultants in a welfare context and with the help of the theory of the working alliance. One conclusion was that the working alliance emerged as an important tool for the relative consultants and they had different methods for creating an alliance. At the same time, they needed to constantly balance between the relative's autonomy and ensure the safety of the elderly. Characteristic of their professional role were i.e. that they lacked the exercise of authority, which had an impact on their room for maneuver. In addition, the results were discussed in relation to the increasingly restrictive development of elderly care and what consequences this has had for relatives.

This project is about how we can create architecture that hold the same atmospheric qualities as a tale. By using different media like film, dioramas and technology the tales have been analysed for qualities that have been carried through into architecture. The blend of the real and the unreal is central to any tale and so also to my project; this mixed expression is carried through into the resulting structure. The final product becomes a bath house full of expression, impressions and varying realities.