Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få en inblick i hur omfattande smartphoneanvändning var bland människor och hur denna användning samvarierade med den mentala hälsan. En annan del av syftet var att se om ett beteendemönster kunde ändras hos smartphoneanvändarna och på så vis ändra den mentala hälsan. För att uppnå syftet ställdes två frågeställningar: (1) Finns det något samband mellan grad av smartphoneberoende och upplevd psykisk hälsa? (2) Kan en kortare tids intervention där man begränsar användandet av smartphone hos deltagarna påverka deras subjektiva psykiska välmående? Metod För att få en inblick i hur utbrett smartphoneberoendet är i dagsläget och om det påverkar den subjektiva psykiska hälsan valdes enkät som metod eftersom det var tidseffektivt och gav ett brett urval. För att kunna skapa en beteendeförändring så behövdes en aktiv interaktion med respondenterna, därför kom beslutet att utföra en intervention. Interventionen gick ut på att deltagarna under sex dagar skulle reducera sitt mobilanvändande i största mån möjligt för att se om deras mentala hälsa kunde påverkas. Urvalet bestod av 76 kvinnor och 56 män med en medelålder på 25 år. Resultat Enligt korrelationsanalysen fanns ett svagt samband r = - 0,218 mellan mental hälsa och smartphoneberoende som var statistiskt signifikant (p = 0.013). Analys av enkätdata visade en stor grupp som klassades som smartphoneberoende = 48.2% och 51.8% som ej smartphoneberoende. Detta visade att fler personer är mobilberoende i detta urval än vad andra studier hittat. Interventionen bortgick på grund av ett stort bortfall. Slutsats Resultatet visade på ett svagt negativt samband mellan mental hälsa och smartphoneberoende. Kausalitetssamband klargjordes inte och vidare forskning krävs på ämnet för att i framtiden kunna urskilja om en mental ohälsa leder till mer smartphoneanvändande eller om mycket smartphoneanvändning leder till mental ohälsa i sig. / Abstract Purpose and objective The purpose of this study was to survey the use of mobile phones amongst people and how it coincides with mental health. We also wanted to investigate whether or not we could create a behavioral change amongst the mobile phone users and thereby see if it affected their mental health. To achieve this objective we emanated from two questions: (1) Is there a relationship between Smartphone addiction and subjective mental health? (2) Can a short intervention, where you decrease the time spent on smartphones amongst users improve their subjective well-being? Method To get an insight in how widespread the use of mobile phones is and if it affects subjective well-being we chose to collect data through surveys because it was time effective and gave a wide group of people. To be able to create a behavioral change we concluded we had to actively interact with the respondents, so we chose to perform an intervention. During the intervention the participants would reduce their mobile phone usage to the greatest extent possible to see if their mental health could be improved. Result According to the correlation analysis, there is a weak relationship r = - 0,218 between mental health and smartphone addiction which is statistically significant (p=0.013). Analysis of survey data showed a large group classified as smartphone addicted = 48.2% and 51.8% as non-smartphone addicted. This shows that more people are smartphone addicted in this study than other studies have found. The intervention failed due to many dropouts. Conclusions The result showed a weak negative correlation between mental health and smartphone addiction. Causal correlation was not clarified and further research is required on the subject in order to determine whether mental health issues leads to more smartphone usage or if a lot of smartphone usage leads to mental health issues by itself.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Elevers grupparbeten utgör en betydande del av HKK-undervisningen. Tidigare forskning kring elevers grupparbeten i allmänhet är omfattande, men forskning gällande elevers grupparbeten inom HKK är ytterst begränsad. Som utpräglat processämne är det av största vikt att eleverna ges möjlighet att träna på praktiska moment inom hem- och konsumentkunskap (HKK), för att eleverna ska kunna utveckla kunskap i handling vilket sedermera ska bedömas av undervisande lärare. Syfte Syftet med studien var att utforska lärares uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av grupparbete i HKK. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio HKK-lärare runtom i Sverige. Intervjuerna analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det mest framträdande resultatet i studien var att arbetsformen grupparbete var dominerande i såväl praktiskt som teoretiskt arbete inom HKK. Ramfaktorer påverkade, styrde och begränsade undervisningen. Samarbete, kamratlärande, trygghet och praktisk träning var främsta syften med grupparbeten inom HKK. Det sociala klimatet, elevernaskunskapsnivå och särskilda behov var de faktorer som främst togs i beaktning vid sammansättning av elevgrupper. Lärarnas arbete kring elevgruppernas varaktighet skilde sig åt. Observationer var den vanligaste bedömningsformen när elever arbetade i grupp. Bedömning av elever som arbetade i grupp upplevdes vara svårt och utmanande bland lärarna i studien. Slutsats Grupparbete som undervisningsmetod framstår som rådande kutym inom ämnet. Studien påvisade brister med denna undervisningsmetod, främst utifrån bedömningsaspekten. Med mer noggrant uttänkta strategier för varför, hur och när det vore lämpligt att använda grupparbete som undervisningsmetod anser vi att HKK-läraren har möjlighet att höja kvaliteten på såväl undervisning som bedömning. / ABSTRACT  Background Students' group work constitutes a significant part of the teaching in Home and Consumer Studies (HCS). Previous research on students 'group work in general is extensive, but research on students' group work within HCS is extremely limited. As a distinct process subject, it is of the utmost importance that students are given the opportunity to practice practical elements in HCS, so that students can develop ”knowledge in action”, which will be assessed by the teacher.  Objective The aim of the study was to explore the teachers’ perceptions and experiences regarding group work in HCS.  Method Qualitative interviews were conducted with ten teachers in HCS within Sweden. The interviews were analyzed on the basis of content analysis.  Results The most prominent result in the study was that group work was dominant in both practical and theoretical work within HCS. Framework factors influenced, controlled and limited teaching. Cooperation, peer learning, safety and practical training were the main purposes of group work within HCS. The social climate, the students' level of knowledge and special needs were the factors that were mainly taken into account when composing student groups. The teachers' work on the duration of the student groups differed. Observations were the most common form of assessment when students worked in groups. Assessment of students who worked in groups was perceived as difficult and challenging among the teachers in the study.  Conclusion Group work as a teaching method appears to be the prevailing custom within the subject. The study demonstrated shortcomings with this teaching method, mainly based on the assessment aspect. With more carefully thought out strategies for why, how and when it would be appropriate to use group work as a teaching method, we believe that the HCS teacher has the opportunity to raise the quality of both teaching and assessment.

The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied. / Syftet med den här studien är att synliggöra hur utbildade förskollärare förhåller sig till och arbetar utifrån målet i den senaste läroplanen (Lpfö18) angående högläsning och samtal kring det lästa för att utveckla språklig medvetenhet  och ordkunskap hos de äldre barnen. Åtta observationer och fyra kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor har genomförts. Studien tar teoretisk utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande som beskrivs av Vygotskij. Resultaten visar att förskollärarna har liknande uppfattningar angående högläsning och samtal kring det lästa avseende värdet för barnens utveckling av språklig medvetenhet. Dock har arbetssättet för att nå detta mål varierat bland de olika förskolorna.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.

No description available.