When stormwater occurs near human activity the water gets polluted. The purity and composition vary widely depending on the types of activities in the area, the type of surface the water comes in contact with, precipitation and many more parameters. It has long been known that stormwater quality can affect both human health and the environment as stormwater is a major contributor to pollution of receiving waters. A human activity that has an impact on the environment in several different ways is traffic and stormwater is no exception. Airborne gases that react with precipitation, oil leaks and fuel systems that drops down on the ground, metals from brake linings and rubber particles from tire wear are some of the aspects you have to take into account when categorizing the relationship between traffic and polluted stormwater. In this project, stormwater samples from a parking lot in Halmstad, Sweden were collected and analyzed with an atomic spectrophotometer. The presence and relationship between copper, cadmium and zinc with different rainfall parameters have been studied. The results have been compared with similar studies to answer whether the metals pose a threat to the recipient or not. Copper and zinc were found in concentrations that may lead to chronic effects in aquatic organisms depending on the nature of the recipient. There is a need for further studies in this field in order to better carry out risk assessments and plan preventive measures.

No description available.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner. Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen. Befintligt statistiskt underlag är inte tillräckligt detaljerat för att avgöra användningen specifikt i äppelodling. Beräknad spridning av respektive aktiv substans på den totala arealen äppelodling utifrån rekommenderad dos vid ett respektive tre behandlingstillfällen per säsong uppgår till cirka 25-107 000 kilo per hektar. Verkningsmekanismen hos sex av de aktiva substanserna är riktad mot centrala nervsystemet och två mot respirationssystemet. Sex av substanserna är akut toxiska för däggdjur vid förtäring och tre är akut toxiska vid inandning. Skadliga effekter uppvisas framförallt på lever, njure, lunga och sköldkörtel. Riskerna för ekosystem och miljö är störst för pollinerare och vattenlevande organismer vilket i kombination med hälsoeffekterna bör utgöra skäl för att övergå till alternativa metoder såsom feromonförvirring. Av studien framgår att feromoner bidrar till att minska riskerna avsevärt men att möjligheten att gå ifrån insekticidanvändning begränsas av avsaknad av godkända alternativ. I Sverige finns endast en feromonprodukt godkänd mot äpplevecklare (Cydia pomonella). För att öka förutsättningarna att minska riskerna med insekticider behöveriiden rådande EU-lagstiftningen underlätta registreringen av feromoner och andra skonsammare alternativ så att de kan komma ut på marknaden och bli tillgängliga för odlare. / It is widely known that the use of chemical pesticides is associated with problems and risks to human health and the environment at a local and global level. The Swedish environmental monitoring shows that pesticides are found in watercourses as well as groundwater despite stricter laws and actions to achieve the national environmental quality goal “Giftfri Miljö” (Non-toxic Environment). Samples of fruit and vegetables conducted by the Swedish Food Administration (Livsmedelsverket) shows that residues are found in approximately half of the samples, particularly in fruit and vegetables imported from abroad. On this basis, the aim of this study was to investigate the environmental and health impacts caused by the use of insecticides in Swedish apple orchards and if there may be any advantages to pass over to pheromones as an alternative method. The result points out eight insecticides approved against insect pests in Swedish orchards in which the active substances are acetamiprid, betacyfluthrin, fenpyroximate, flonicamid, indoxacarb, paraffin oil, pyrethrins and thiacloprid. Of these active substances was a total amount in the order of> 0.1-6 tons used in 2012 in the entire horticulture. Existing statistical evidence is not sufficiently detailed to determine the use specifically in the apple orchards. The estimated dispearsal of each active ingredient on the total area of Swedish apple orchards based on the recommended dose at one and three treatments per season is approximately 25 to 107 000 kilograms per hectare. The mode of action of six of the active substances is directed to the central nervous system while two of them act against the respiratory system. Six of the substances are acutely toxic to mammals if ingested and three are acutely toxic by inhalation. Harmful effects are primarily presented on the liver, kidney, lung and thyroid. The risks to ecosystems and the environment are greatest for pollinators and aquatic organisms which, combined with health effects should be reason enough to switch to alternative methods such as pheromone mating disruption. This study shows that the use of pheromone mating disruption reduces the risks significantly but the ability to turn from insecticide use to pheromones is limited by lack of approved alternatives. In Sweden there are only one pheromone product approved against the codling moth (Cydia pomonella). In order to enhance the ability to reduce the risks of insecticides the current EU legislation needs to facilitate and promote the registration of pheromones and other low-impact alternatives so that they can enter the market and become available for the growers.

I Dalarna finns en komplicerad ägostruktur med många ägare och smala skiften i både odlings- och skogsmarker. Bakgrunden till det är att marken i Dalarna historiskt inte gått i arv till den äldste sonen utan har delats mellan alla arvingarna, inklusive döttrarna. I dessa områden har det inte genomförts något laga skifte. Sedan 1972 har man genomfört omarronderingar i Dalarna. En omarrondering är en övergripande fastighetsförändring av fastighetsstrukturen, vilket ska skapa möjlighet till ett mer rationellt jord- och i form av större brukningsbara ytor. Omarronderingar pågår i dag i ett flertal länder både i Norden, resterande Europa och Asien. Omarronderingen används framför allt som ett landsbygdsutvecklande verktyg. På uppdrag av regeringen år 2010, genomförde Länsstyrelsen i Dalarna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund och Lantmäteriet ett projekt för att ta fram en långsiktig strategisk plan för omarronderingen i Dalarnas län. I den här rapporten läggs en långsiktig plan fram med målsättningar att snabba på processen med omarronderingarna, att samverkan med jord- och skogsbrukets intressenter ska stärkas, ansvarsfördelning mellan berörda myndigheters ska förtydligas och stärkas genom att en ny och effektiv omarronderingsprocess ska genomföras. En omarrondering ska enligt den här långsiktiga planen generera en årlig ökning i skogsproduktionen. Ökningen ska på sikt leda till sysselsättning, högre produktion inom skogsindustrin samt ökade skatteintäkter. I de ägosplittrade områdena visar statistik att det finns ett större antal skyddsvärda områden men att det är betydligt lägre andel formellt skyddad mark på grund av att ägosplittringen komplicerar natur- och kulturvård. Eftersom omarronderingen drivs med knappa resurser finns det därför små marginaler att lösa natur- och kulturvårdslösningar. Detta leder i sin tur att miljökvalitetsmålen som regeringen har tagit fram inte kan uppnås. Den långsiktiga planen jag precis nämnde lyfter främst fram det perspektiv som anses grynna den samhällsekonomiska nyttan och tar inte upp de konsekvenser som en omarrondering medför på natur- och kulturvärden. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka vilken attityd olika aktörer har till omarronderingsprocessen samt hur de resonerar kring omarronderingens framtida konsekvenser. Vilka direkta och indirekta effekter och konsekvenser omarronderingen kan ha, då främst för natur- och kulturmiljöer på grund av att dessa får stå tillbaka för den samhällsekonomiska nyttan i Leksands kommun. Detta har gjorts genom att intervjua berörda aktörer och brukare i omarronderingsprocessen samt att jag har använt analysverktyg såsom ett orsak- och verkandiagram samt illustrationer i form av kartor. Leksand har en rik kulturhistoria och har varit befolkat sedan stenåldern. Det som har varit mest markant för Leksands kulturlandskap är fäbodsystemen. Det har gjort att det har varit ett extensivt bete i väldigt stora delar av Leksand. Dessutom leder skogsbete till en stor flora fauna i dessa skogar, i alla fall under hävd. Ett problem idag är att det inte finns tillräckligt med pengar att skydda de skyddsvärda områden som finns i de ägosplittrade områdena. Detta gör att det är upp till markägarens vilja att se till att kultur- och naturlandskapet bibehålls till stor del. En annan aspekt i denna uppsats är att det är tydligt att de problem som finns i natur- och kulturmiljövården i omarronderingen speglar de problem som finns i natur- och kulturvården i stort. Det är den klyftan som idag finns mellan den ekonomiska och ekologiska aspekten. Problematiken ligger i stort att när en omarronderingsprocess är avslutad sker avverkningar inom omarronderingsområdena för att markägaren ska kunna finansiera omarronderingen. Detta medför att de områden som under inventeringen identifierades hamnar i en riskzon. Omarronderingsprocessen skapar bättre ägoförhållande för en enskild individ, den förändrar de direkta värdena i natur- och kulturmiljöer såsom att man förändrar förutsättningarna för fäbodar, jord- och skogsbruk. Däremot förändrar den i sig inte förutsättningarna för natur- och kulturvården men den skapar sårbarhet i landskapet som samhället inte är redo för, vilket gör att vi förändrar landskapet mer än vad det är tänkt. Omarronderingen gör att områden som har varit skyddade genom komplicerade ägostrukturer öppnas upp för ett rationellt brukande, vilket både ger en direkt och en indirekt effekt på kultur- och naturvärden.

Norra Djurgårdsstaden is the largest ongoing construction project in Sweden and is planned to be completed in 2030. The city district is situated in north-eastern Stockholm, in a former industrial area where approximately 12 000 new homes and 35 000 workplaces are planned. The city district focuses strongly on reducing energy consumption and the negative impacts on the environment. One idea for realizing this goal is to implement coordinated freight logistics. This can be accomplished by building a consolidation centre where goods from different logistics companies and freight carriers can be loaded together on the same delivery vehicles and then be delivered in the same area in Norra Djurgårdsstaden.   The purpose of this master thesis is to evaluate five earlier evaluation reports on consolidation centres. Based on these evaluation reports and other relevant literature, it is recommended how a coordinated freight logistic project should be organized in Norra Djurgårdsstaden and how the impact on the environment and energy consumption should be calculated. The evaluation reports are from the logistic centre in the Old Town of Stockholm, the pilot project Samlic in Linköping, the urban consolidation centre in Norwich, the micro-consolidation centre in London and several urban logistic practices in Utrecht. A thorough comparative analysis of the five different evaluation reports has looked at the initiators and the stakeholders, the delivery situation before and after the implementation of the consolidation centre as well as done a deeper evaluation analysis of all the evaluation reports. The comparative analysis showed that the consolidation centres have had a positive effect on decreasing the number of delivery vehicles in the city district and thereby reducing the emissions and the energy consumption from the delivery vehicles.   Based on the comparative analysis and other literature it is suggested that the initiative to build a consolidation centre in Norra Djurgårdsstaden has to come from the City of Stockholm. The stakeholders should be the City of Stockholm, logistics companies, freight companies, the different businesses in the area and the Ports of Stockholm. To encourage even more businesses to have deliveries from the consolidation centre and get more environmentally friendly delivery vehicles in the city district it might be necessary to use several management control instruments. Examples of control instruments are environmental zones, time windows and implement different restrictions on the delivery vehicles. It is essential to gather information about the delivery vehicles in the city district to estimate emissions and the energy consumption. The collection of data from the delivery vehicles can be gathered from consignment notes, driver notes, invoice data or statistics of the number of vehicles that have delivered goods in the city centre from freight and logistics companies. Then the delivery vehicles impact on energy consumption and the environment can be estimated with the computer tool Network of transports and environment (NTM-method). / Norra Djurgårdsstaden är det största pågående byggprojektet i Sverige och är planerat att slutföras under 2030. Stadsdelen ligger i nordöstra Stockholm, i ett före detta industriområde där cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser är planerade att byggas. Stadsdelen har ett starkt fokus på att minska miljöeffekterna och påverkan av energianvändningen. En av idéerna för att uppfylla detta är att införa samordnad varulogistik. Detta kan göras genom att bygga ett logistikcenter där gods från olika logistikföretag och godstransportörer kan lastas på samma leveransfordon och sedan levereras inom samma område i Norra Djurgårdsstaden.   Syftet med detta examensarbete är att utvärdera fem tidigare utvärderingsrapporter om logistikcenter. Med hjälp av dessa utvärderingsrapporter och annan litteratur ges det förslag på hur ett projekt inom samordnad varulogistik kan organiseras i Norra Djurgårdsstaden och hur miljöpåverkan och energiförbrukning från leveransfordonen kan beräknas. Utvärderingsrapporterna kommer från logistikcentret i Gamla Stan i Stockholm, pilotprojektet Samlic i Linköping, logistikcentret i Norwich, mikro-logistikcentret i London och olika logistikmetoder i Utrecht. En noggrann jämförande analys av de fem olika utvärderingsrapporterna har undersökt initiativtagare och intressenter, leveranssituationerna före och efter uppförandet av logistikcentren samt gjort en fördjupad utvärderingsanalys av samtliga utvärderingsrapporter. Den jämförande analysen visar att införandet av logistikcenter har haft en positiv effekt för att minska antalet leveransfordon i stadsdelen och därmed inneburit minskade utsläpp och lägre energianvändning för leveransfordonen.   Baserad på den komparativa analysen och annan litteratur föreslås det att initiativet i Norra Djurgårdsstaden måste komma från Stockholms stad. Intressenterna bör vara Stockholms Stad, logistikföretag, godstransportörer, de olika företagen i området och Stockholms Hamnar. För att få fler företag att använda logistikcentret samt att få miljövänligare leveransfordon i stadsdelen kan det vara nödvändigt att använda flera styrmedel. Exempel på styrmedel är miljözoner, tidsfönster och att införa olika begränsningar på leveransfordon. Det är väsentligt att samla information om leveransfordonen i stadsdelen för att beräkna utsläpp och energianvändning. Insamlingen av data från leveransfordon kan hämtas från fraktsedlar, fakturaunderlag eller statistik över antalet fordon som har levererat varor i stadsdelen från frakt-och logistikföretag. Då kan miljö- och energieffekterna från leveransfordonen beräknas med dataverktyget Nätverket för transporter och miljö (NTM-metoden).

Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.

This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream. In this research I used the M42-method and BQI- index in order to evaluate the results. The effects on the dredging were weaker than expected, with only minor changes occurring within the benthic fauna (BQI-value before dredging: 3.35, BQI-value after dredging: 3.51).

Arbetet har syftat till att undersöka och problematisera flaggstatens och klassificeringssällskapens roller såsom kontrollfunktion avseende sjösäkerhet. Frågor har ställts angående vilka skyldigheter flaggstater å ena sidan, och klassificeringssällskap å andra sidan, har vad gäller fartygskonstruktion och fartygssäkerhet. Vidare har arbetet även behandlat frågan vilka sjösäkerhetsrelaterade effekter som kan uppkomma av att flaggstaten delegerar skyldigheter avseende konstruktion till klassificeringssällskap. För att besvara frågorna har en kvalitativ dokumentstudie gjorts, med vissa inslag av rättsdogmatik i de delar som avsett finna gällande rätt på området. Materialet för dokumentstudiens del har till stor del valts ut genom en bred sökning i litteratur och avhandlingar på området. På så vis har det använda materialet redan genomgått en urvalsprocess och därmed ansetts vara relevant för arbetet. Resultatet visar att det finns en viss överlappning i kontrollfunktionsrollen för både flaggstaten och klassificeringssällskapen. Att delegering av skyldigheter sker från flaggstaten till klassificeringssällskapen är inte nödvändigtvis problematiskt. Dock kan en delegering få negativa effekter på sjösäkerheten i de fall klassificeringssällskapen inte är i paritet med flaggstaten eller båda parter saknar en effektiv kontrollfunktion med högt ställda krav. Skulle delegering ske till ett klassificeringssällskap som har en god kontrollfunktion med höga krav kan brister som finns inom flaggstaten, såsom bristande resurser och kompetens, avhjälpas. Trots att systemet till stor del verkar fungera tillfredsställande finns anledning att fortsätta forska inom området för att undersöka hur de problem som belysts i detta arbete kan åtgärdas eller förhindras i framtiden. / The aim of this paper has been to investigate and problematize the roles of the flag state and the classification societies in regard to their maritime safety control function. Questions have been raised regarding what obligations flag states on one hand, and classification societies on the other hand, have regarding ship construction and ship safety. Furthermore, the paper has also addressed the question of what maritime safety-related effects may arise from the flag state delegating their duties to classification societies. To answer the questions, a qualitative document study has been conducted, with some elements of legal dogmatics in certain parts in order to find the current legal situation. The material for the document study has been selected by thorough research into literature and dissertations in the area. Therefore, the chosen material has been previously reviewed and gone through a selection process and was thus considered relevant for this paper. The result has shown that there is some overlap in the control function for both the flag state and the classification societies. Delegating obligations from the flag state to the classification societies is not necessarily problematic. However, delegation of the said duties can have negative effects on maritime safety in cases where the classification societies are not on par with the flag state or both parties lack an effective control apparatus to enforce high standards. Should delegation occur to a classification society that has a good control apparatus with high requirements, possible shortcomings that exist within the flag state, such as lack of resources and skills, can be remedied by the high standard performance of the classification society. Even though the system might seem satisfactorily at first glance, there is room for further research in the area in order to investigate how the existing problems can be managed and prevented in the future.

Pickling is a unit operation within stainless steel production, which means treating the steel with hydrofluoric acid (HF) and nitric acid (HNO3), also called mixed acid. The whole process generates waste water streams which have to be treated before released to recipient. The aim of this degree thesis was to make an evaluation of different possibilities for reduction of emissions from the pickling process with China as a possible future market. The work consisted of two different parts; the first was to describe and evaluate different treatment methods for waste pickling acid, with emphasis on denitrification technologies. The second and main part was to make a fundamental description of the neutralisation process and outline important parameters. The work was performed by gathering information from literature but also from industry in both Sweden and China. The work has been a collaboration between the Royal Institute of Technology (KTH), the Swedish Environmental Institute (IVL) and the company Scanacon. A review of the different acid recovery methods; ionic exchange, diffusion dialysis and extraction was made. The study showed that ionic exchange is a robust method with relatively low cost and therefore it has been largely implemented both in Swedish and Chinese industry. The outflow however still requires neutralisation. Nitrate reduction can be performed as “end of pipe”, those methods investigated in this study were; biological treatment, reverse osmosis and nanofiltration. Meanwhile, internal solutions such as evaporation and electro-dialysis are two interesting technologies which reduce nitrates in combination with acid recovery. It was found that slaked lime (Ca(OH)2) is the most suitable neutralisation agent for pickling waste and, besides the choice of chemicals, many important parameters influence the process, such as the optimal pH, mixing and conditions during lime slaking. Based on information from one of the visited sites in Sweden a mass balance of the neutralisation facility was made and from that the required amount of Ca(OH)2 was calculated. The calculations were verified by an experimental part performed by IVL, using pickling acids from the same site. The amount of metals in the outgoing water was calculated using software “Medusa” but also by equilibrium equations. However, the results differed somewhat; this is probably due to the fact that Medusa takes other complexes and their interaction, besides the formed metal hydroxides, into consideration. Within the mining industry research has been made on different methods for neutralisation and some have been tested in field. An example is the High Density Sludge process (HDS), were an amount of sludge is recycled back to the neutralisation tank. It was shown that this gave improved sludge properties and decreased lime consumption. This could perhaps also be implemented for waste water in the stainless steel industry, and the method was also tested during the experimental part of this project. The dry content increased after a number of cycles but further investigation is required before any conclusion can be drawn. / Betning är en enhetsprocess inom tillverkningen av rostfritt stål då godset behandlas med fluorväte syra (HF) och salpetersyra (HNO3), också kallad blandsyra. Betningen ger upphov till vatten strömmar som måste behandlas innan de släpps ut till recipienten. Syftet med det här examensarbetet var att göra en utvärdering av olika tekniker för att reducera utsläpp till vatten från betningen med Kina som potentiell framtida marknad. Arbetet bestod av två delar; den första delen var att beskriva och utvärdera olika behandlingsmetoder av förbrukade betbad med betoning på denitrifikationstekniker. Den andra och största delen var att göra en grundläggande beskrivning av neutralisationsprocessen. Studien utfördes genom att inhämta information från litteratur samt från industrin i både Sverige och Kina. Arbetet har varit ett samarbetsprojekt mellan Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Svenska miljöinstitutet (IVL) och företaget Scanacon.    Arbetet behandlar syraåtervinningsystemen; jonbytare, diffusions dialys samt extraktion. Nitrat reduktion kan ske internt eller externt där de externa åtgärder som behandlas i denna rapport är biologisk rening, omvänd osmos och nanofiltrering. De interna metoderna avdunstning och elektrodialys är intressanta eftersom de återvinner syran samtidigt som de reducerar nitraterna avsevärt. Studien visade att jonbyte, på grund av dess robusthet och relativt låga kostnad är den mest implementerade metoden för syraåtervinning i både svensk och kinesisk industri idag. Restprodukten från jonbytaren kräver dock fortsatt behandling, där det traditionella valet är neutralisation. Studien visade att släckt kalk (Ca(OH)2) är det mest passande kemikalien för neutralisation av betsyror. Förutom kemikalieval så finns det många parametrar som påverkar effektiviteten hos processen så som pH, omrörning och förhållanden under kalksläckningen. Baserat på information ifrån ett av de besökta stålverken i Sverige, gjordes en massbalans över dess neutralisationanläggning. Utifrån de flöden som denna gav kunde den teoretiska mängden kalk som krävdes för utfällning räknas ut. Beräkningarna verifierades med en experimentell del som utfördes av IVL på betsyror från samma verk. Resthalterna av metall i utgående vatten beräknades med programmet ”Medusa” men också med jämviktsekvationer. Resultaten mellan de två skiljde sig, detta beror förmodligen på att Medusa förutom hydroxidutfällning tar hänsyn till andra utfällningskomplex och dess interaktioner. Inom gruvvatten industrin har det forskats en del kring olika neutralisationsmetoder, en i litteraturen föreslagen sådan är ”High Density Sludge process (HDS)”. Här återförs en del av slammet tillbaka till neutralisationssteget, vilket visade sig ge förbättrade slamegenskaper och minskad kalkåtgång. Det var intressant att undersöka om denna metod också gick att implementera på förbrukade betbad och därför prövades metoden i den experimentella delen av detta projekt. Detta gav efter ett antal återföringscykler högre torrhalt på slammet, dock krävs fortsatta undersökningar innan någon slutsats kan dras.