Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och ängsmark. Det finns både konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen. Dagens jordbruksproduktion går ut på att använda så få resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta måste växtodlingarna skyddas mot angrepp för att säkerställa produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogräs och sjukdomar är tre komponenter som behöver förebyggas med hjälp av effektiva växtskyddsmedel. Används kemiska bekämpningsmetoder kan det få negativa effekter för miljön men även för jordbrukare såväl som för konsumenten. Icke-kemiska bekämpningsmedel har däremot svårigheter att uppfylla ett fullständigt skydd från skadeinsekter och sjukdomar. Det finns stadgad lagstiftning om användningen av bekämpningsmedel. Förordningen om växtskyddsmedel stöds av miljöbalken och regeringsformen som bland annat behandlar ämnet integrerad bekämpning. Denna ska begränsa en användning av kemiska medel till den grad där inte ekonomiska förluster eller skador orsakas, men där ändå skadliga organismer hålls på en låg nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken medvetenhet det idag finns hos jordbrukare i Östergötland gällande olika bekämpningsmetoder och vilken inställning som finns till kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder. Det finns tidigare forskning gjord inom liknande områden som understödjer den här studien bland annat studier om hur kunskap om och attityd till miljöproblem kan leda till beteendeförändringar samt hur jordbrukares inställning kan se ut gentemot biologisk kontroll. Dessutom finns det många studier om hur kemisk bekämpning kan påverka den mänskliga hälsan och miljön. För att nå syftet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med sex stycken jordbrukare i Östergötland. Under intervjuerna fick jordbrukarna svara på frågor angående medvetenhet, inställning och kunskapsinhämtning. Studiens resultat visar att det finns stor medvetenhet om såväl kemiska bekämpningsmedel som alternativa växtskyddsmetoder hos de intervjuade jordbrukarna i Östergötland. Till mångt och mycket är det de ekonomiska aspekterna som styr valet mellan dessa typer av växtskyddsmedel. Trots att inställningen till alternativa metoder är positiv bland jordbrukarna går åsikterna om dess effekter isär, något som redovisas och analyseras i den här studien. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför jordbrukare väljer att använda olika typer av växtskyddsmetoder.

Det är känt att användning av kemiska bekämpningsmedel är förknippat med problem och risker för människors hälsa och miljön på såväl lokal som global nivå. Resultat från svensk miljöövervakning visar att växtskyddsmedel påträffas i vattendrag och grundvatten trots skärpta lagar och åtgärder för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som definierats och fastslagits av Sveriges riksdag. Livsmedelsverkets stickprover på frukt och grönsaker visar att resthalter påträffas i ungefär hälften av proverna, framförallt i frukt och grönt som importeras från utlandet. Med detta som grund är syftet med denna studie att undersöka vilka miljö- och hälsoeffekter som blir följden av användning av insekticider i svensk äppelodling och om det kan finnas fördelar med att istället använda feromoner. Resultatet av studien visar att det finns åtta insekticider godkända mot skadeinsekter i svenska äppelodlingar vars aktiva substanser är acetamiprid, betacyflutrin, fenpyroximat, flonicamid, indoxakarb, paraffinolja, pyretriner och tiakloprid. Av de aktiva substanserna användes totala mängder i storleksordningen >0,1-6 ton verksamt ämne år 2012 sammanslaget för hela trädgårdsodlingen. Befintligt statistiskt underlag är inte tillräckligt detaljerat för att avgöra användningen specifikt i äppelodling. Beräknad spridning av respektive aktiv substans på den totala arealen äppelodling utifrån rekommenderad dos vid ett respektive tre behandlingstillfällen per säsong uppgår till cirka 25-107 000 kilo per hektar. Verkningsmekanismen hos sex av de aktiva substanserna är riktad mot centrala nervsystemet och två mot respirationssystemet. Sex av substanserna är akut toxiska för däggdjur vid förtäring och tre är akut toxiska vid inandning. Skadliga effekter uppvisas framförallt på lever, njure, lunga och sköldkörtel. Riskerna för ekosystem och miljö är störst för pollinerare och vattenlevande organismer vilket i kombination med hälsoeffekterna bör utgöra skäl för att övergå till alternativa metoder såsom feromonförvirring. Av studien framgår att feromoner bidrar till att minska riskerna avsevärt men att möjligheten att gå ifrån insekticidanvändning begränsas av avsaknad av godkända alternativ. I Sverige finns endast en feromonprodukt godkänd mot äpplevecklare (Cydia pomonella). För att öka förutsättningarna att minska riskerna med insekticider behöveriiden rådande EU-lagstiftningen underlätta registreringen av feromoner och andra skonsammare alternativ så att de kan komma ut på marknaden och bli tillgängliga för odlare. / It is widely known that the use of chemical pesticides is associated with problems and risks to human health and the environment at a local and global level. The Swedish environmental monitoring shows that pesticides are found in watercourses as well as groundwater despite stricter laws and actions to achieve the national environmental quality goal “Giftfri Miljö” (Non-toxic Environment). Samples of fruit and vegetables conducted by the Swedish Food Administration (Livsmedelsverket) shows that residues are found in approximately half of the samples, particularly in fruit and vegetables imported from abroad. On this basis, the aim of this study was to investigate the environmental and health impacts caused by the use of insecticides in Swedish apple orchards and if there may be any advantages to pass over to pheromones as an alternative method. The result points out eight insecticides approved against insect pests in Swedish orchards in which the active substances are acetamiprid, betacyfluthrin, fenpyroximate, flonicamid, indoxacarb, paraffin oil, pyrethrins and thiacloprid. Of these active substances was a total amount in the order of> 0.1-6 tons used in 2012 in the entire horticulture. Existing statistical evidence is not sufficiently detailed to determine the use specifically in the apple orchards. The estimated dispearsal of each active ingredient on the total area of Swedish apple orchards based on the recommended dose at one and three treatments per season is approximately 25 to 107 000 kilograms per hectare. The mode of action of six of the active substances is directed to the central nervous system while two of them act against the respiratory system. Six of the substances are acutely toxic to mammals if ingested and three are acutely toxic by inhalation. Harmful effects are primarily presented on the liver, kidney, lung and thyroid. The risks to ecosystems and the environment are greatest for pollinators and aquatic organisms which, combined with health effects should be reason enough to switch to alternative methods such as pheromone mating disruption. This study shows that the use of pheromone mating disruption reduces the risks significantly but the ability to turn from insecticide use to pheromones is limited by lack of approved alternatives. In Sweden there are only one pheromone product approved against the codling moth (Cydia pomonella). In order to enhance the ability to reduce the risks of insecticides the current EU legislation needs to facilitate and promote the registration of pheromones and other low-impact alternatives so that they can enter the market and become available for the growers.

Målet med den här studien var att undersöka kiselalger och dess eventuella missbildningar i tre vattendrag i södra Sverige - Höje å, Skivarpsån och M42. Kiselalger används som bioindikator för vattenkvalitet i hela Europa, men de befintliga kiselalgsindexen visar inte eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen. Det har dock visats att en förekomst > 1 % av missbildade kiselalger indikerar påverkan av miljöfarliga ämnen, såsom pesticider och tungmetaller. Denna studie är en av få som har undersökt kiselalgers missbildningar i vattendrag som är mer eller mindre påverkade av herbicider. Sex prov från varje vattendrag analyserades - kiselalger räknades och identifierades till artnivå och missbildningar dokumenterades och kategoriserades. Vattendragen delades in efter PTI (Pesticide Toxicity Index), där Höje å hade lägst PTI och ansågs minst påverkad av herbicider. Skivarpsån och M42 hade högre PTI, och ansågs därför ha en högre herbicidpåverkan. Det fanns en signifikant skillnad i missbildningsfrekvens vattendragen emellan, den kunde dock inte kopplas till PTI. Både Höje å och M42 hade > 1 % missbildningar. Skivarpsåns missbildningsfrekvens var < 1 % trots vattendragets relativt höga PTI. Det är möjligt att missbildningsfrekvensen bättre hade reflekterat PTI om herbicidprovtagningen skett någon månad tidigare, då herbicidhalter kan variera och kiselalger har visat sig kunna spegla ett vattendrags mående upp till tre månader bakåt i tiden. En annan förklaring till en varierande missbildningsfrekvens kan vara en lika varierande artsammansättning. Vissa arter är mindre “benägna” att missbildas än andra - ett prov som domineras av sådana skulle därför kunna innehålla få missbildningar trots eventuell miljögiftspåverkan. Det krävs dock ytterligare studier för att bättre förstå kiselalgers missbildningar i förhållande till herbicider.

Since 1750, human emissions of greenhouse gases have created a temperature increase, affecting the whole world. Diatoms, single-celled microscopic algae that lives in waters all over the world, have different environmental preferences such as the water depth at which the thrive, salinity, nutrients, pH-values and more. Diatoms also responds quickly to changing circumstances, which makes the suitable as environmental indicators. The purpose of the study is to investigate how the abundance and composition of diatoms has changed during the last 200 years in lake Ensjön, located just south of Norrköping, and to relate those changes both to climate change and known events and environmental factors in the area.  The survey is conducted by subsampling sediment cores from which each diatom sample was prepared in accordance with the scheme of Battarbee (1984). The diatoms in the samples were counted under a microscope and the results were analyzed and related to the Cyclotella-Aulacoseira-Fragilaria-theory (CAF) and documented historical events in the local environment. The result of the analysis shows that the composition and abundance of diatoms has changed during the last 200 years, and that this change is due to both climate change (temperature and precipitation increase) and the land-use history of Ensjön. The cahnges in composition of Aulacoseira spp. and Cyclotella spp., where Aulacoseira spp. is expected to decrease, and Cyclotella spp. is expected to increase with a rising temperature, match the CAF-theory for the most part. The change in composition also coincides with several documented environmental factors in the area, especially the change in use of fertilizers and herbicides in agriculture. / Människans utsläpp av växthusgaser har sedan år 1750 skapat en temperaturökning som går allt snabbare, och påverkar hela världen. Kiselalger, encelliga mikroskopiska alger som lever i vatten över hela världen, har olika miljöpreferenser såsom bland annat på vilket vattendjup de trivs, optimal halt av salt, näringsvärden, pH-värden, samt reagerar snabbt på förändrade omständigheter, vilket gör dem lämpliga som miljöindikatorer. Syftet med studien är att studera förändringar i kiselalgernas sammansättning under de senaste 200 åren i den lilla sjön Ensjön belägen något söder om Norrköping och att relatera dessa förändringar till dokumenterade händelser och miljöfaktorer i sjöns avrinningsområde samt till de pågående klimatförändringarna.  Undersökningen är utförd genom provtagning av sedimentkärnor från vilka prover preparerades enligt Battarbees (1984) flödesschema. Proverna av kiselalger räknades under mikroskop och sammansättningen analyserades utifrån teorin Cyclotella-Aulacoseira-Fragilaria (CAF) och kända historiska händelser i närmiljön. Analysresultatet visade att kiselalgssammansättningen har förändrats under de senaste 200 åren, och att denna förändring sannolikt kan kopplas både till klimatförändringar (en ökad temperatur) och Ensjöns markanvändningshistoria. Förändringen hos Aulacoseira spp. och Cyclotella spp. följer till stor del CAF-teorin om att det första släktet skulle minska och det andra skulle öka vid en temperaturökning. Vid flera tillfällen sammanfaller förändringar i kiselalgssammansättningen med kända miljöfaktorer i närmiljön, främst i samband med utvecklingen i användningen av mineralgödsel och växtskyddsmedel.