No description available.

Vårdträdet är ett landskapselement som har sitt kulturella ursprung i hedniska tider av träddyrkan. Dessa träd har förts från heliga lundar in till gårdsplanerna där de har planterats för att sedan tjäna som symbol för gårdens lycka eller olycka beroende på trädets hälsa och hur behandlingen av trädet utförts. I moderna tider tenderar vi att istället för en tro på ödet och sökandet efter omen för att sia om framtiden, resonera med hjälp av logik och rationalitet för att tolka vår omgivning. Hur dessa sätt att tänka står i kontrast till varandra har varit utgångspunkten för denna studien. Vårdträdet har tjänat som symbol för detta då landskapselementet fortfarande existerar på den skånska landsbygdens gårdstomter precis som det gjort i hundratals år. Hur kulturen, och resonerandet kring träden i fråga ser ut idag i jämförelse med då är dock den intressanta frågan och syftet med studien har varit att få en djupare förståelse för detta. Genom detta kan ett bidrag ges till diskussionen kring varför platser ser ut som de gör. Frågeställningen för studien har därför blivit "Vilka faktorer i då- och nutid ligger bakom skapandet av landskapselementet vårdträd?" Undersökningsmetoden som valts för detta har till en början varit att studera frågelistor från Lunds universitets Folklivsarkiv. Vidare har djupintervjuer genomförts tillsammans med människor som har ett vårdträd växande i anslutning till gården de bor på. På detta sätt har en historisk inblick skapats om vårdträden som sedan kan ställas i kontrast emot dagens människors tänkande om samma sorts träd. Resultaten visar på att vissa kulturella fenomen lever kvar medan andra har förändrats. Vårdträden anses idag liksom då, som kulturarvsobjekt som "tillhör gården". Träden används också fortfarande som socialiseringsplats samt som solskydd och i viss mån som offerplats av gröt på julen samt att trädet får växa fritt. Hur kulturen dock skiljer sig visar sig i hur rädslan vid trädets behandling ej existerar i samma grad längre. Vårdträden respekteras då liksom nu, men tron om bestraffning och otur vid "illa" behandling av vårdträdet är ej lika starkt manifesterat i de intervjuades tankar som det tenderade att vara enligt frågelistorna. Då vårdträden i traditionell mening ej rördes över huvud taget, gallras träden idag utan större eftertanke. Vad likheterna gällande synen på träden som kulturarvssymbol beror på, kan vara att träden p.g.a. sina höga åldrar genom denna konstant tillskrivs ett historiskt värde genom berättelser som hela tiden tillskrivs trädet desto äldre det blir. Därför har vårdträdet då liksom nu många gånger tjänat som släktklenod för gårdens invånare där minnen från alla livets skeden är knutna. Skiljaktigheterna kan bero på hur dagens rationella och logiska tänkande skiljer sig från folktrons ej ifrågasättande och okritiska synsätt. På grund av detta tenderar personerna att vifta bort de historiska föreställningarna och behandla sina vårdträd som de vill. Dock lever möjligen vårdträdskulturen kvar även som ett "mekaniskt" handlande, dvs att planteringen i sig, att träden ej rörs och att "ta i trä" är handlingar som utförs av automatisk karaktär utan att reflektera över deras historiska innebörd. Oavsett vad, fortsätter i alla fall vårdträdet vara ett inslag på den skånska landsbygden.

The purpose of this thesis is to assess the implications of Information Communication Technologies (ICTs) on the agricultural supply chain in Greece by examining the relationships between farmers and their intermediaries, and their interactions during the buying and selling process. More specifically, the focus of the research takes place in Pouri, a small village in central Greece whose economy centers around Apple Farming, where we can observe the exchange of locally grown goods between farmers and intermediaries. The thesis consists of two parts; the first part examines how Greek farmers perceive the process of buying and selling agricultural products and how they respond to problems within their current structure; through observing processes, conducting interviews and collecting narrative stories to identify the issues, we assess whether it would be advantageous for farmers to implement ICTs as part of the solution. The second part consists of a review of the academic literature to examine the same or similar situations in the agricultural supply chain of other global regions and their economic contexts. Lastly, a thorough thematic analysis of the research data provides a better understanding of the issues facing farmers and their needs as they pertain to ICTs, to improve the agricultural supply chain and the entire rural sector.

Background: Over the last 30 years, Sweden's agricultural industry has changed significantly, with land prices rising and the number of agricultural firms steadily declining as they are replaced by larger farms. In the near future, there will be a considerable increase in the number of ownership transfers initiated in Sweden, this since in 2020 one-third of agricultural entrepreneurs with sole proprietorships were 65 or older. Purpose: The purpose of this study is twofold: (1) to identify factors influencing family farm succession intentions, as well as (2) to address the theoretical deficit within family farm research by establishing the two implicit economic and emotional paradigms with a theoretical foundation, and ultimately contribute towards determining which theoretical approach is best for explaining succession in family farms. Method: The researchers used a positivist research philosophy in conjunction with a deductive research approach. The quantitative technique was utilized to collect data, with the researchers employing a questionnaire. The questionnaire was distributed to Swedish farmers. Pearson correlation and binary logistic regression tests were used to further analyze the data. Conclusion: The findings show that family farm exposure is significant for intra-family succession in Swedish family farms; a factor derived from intergenerational solidarity theory. This implies that a theory from another domain is applicable to family farm research, and that the emotional perspective has a greater influence on farmer succession intentions than the economic perspective.

In cities today, vast amounts of nutrients are being wasted. Improvement in nutrient management within agriculture can contribute to a more sustainable society. Reusing nutrients in agriculture could aid in creating a more circular system, where organic fertilizers can be used instead of chemical fertilizers. Urine is a liquid which has a high nutrient content. According to the Swedish environmental protection agency, human urine can replace mineral fertilizers, by using methods such as source separation, where urine is divided from faeces. This is a cheap, effective and sustainable fertilizer management system that can be easily achieved. In this study, urine fertilizers were compared with ecological and conventional fertilizers (NPK and cow manure). The study examined the effect of different urine fertilizers compared with organic and inorganic ones on plant growth, nutrient content, pH value and microbial growth. The plant growth experiment was carried out in the greenhouse facilities in Alnarp, Sweden. The results from the experiment show that cow manure has a better outcome when it comes to plant growth, but Aurin, one of the urine fertilizers, had the highest uptake of nitrate. Non-diluted urine had a stable result in all analyses. According to this study human urine is a fertilizer which can be used in crop cultivation systems, and can deliver good agricultural results.

Trots teknologisk utveckling och effektivisering inom lantbruksbranschen finns ett behov av arbetskraft. Samtidigt har det visat sig att nyanlända flyktingar har kompetens och erfarenhet inom lantbruk som inte tas tillvara men att de har svårt att få tillträde till branschen. Vårt syfte var att undersöka och förstå de förutsättningar som finns för att Sveriges lantbruksföretag ska kunna arbeta med kompetensförsörjning genom att rikta sig mot nyanlända flyktingar. Vi intervjuade därför fem nyanlända flyktingar, tre lantbrukare, tre projektledare och två representanter från Arbetsförmedlingen. Resultatet visar att det finns flera parter som har betydelse för att kunna möjliggöra att kompetensförsörjning inom lantbruksföretag kan ske genom att tillvarata kompetens hos nyanlända flyktingar. Dessa parter har utifrån sin situation olika förutsättningar och syften att förhålla sig till vid en sådan strategisk utformning. Resultatet visar på ett antal olika hinder och möjligheter på såväl individ- organisations som samhällsnivå som är viktiga att ta i beaktande vid utformandet av en sådan kompetensförsörjningsstrategi. / Despite technological progress and efficiency in the agricultural sector there is a need for labor. Meanwhile it has been shown that newly arrived refugees have skills and experience in agriculture that are not taken advantage of but they have difficulty accessing the farming industry. Our purpose was to examine and understand the conditions existing in the Swedish Agricultural business and to be able to develop an employment strategy involving newly arrived refugees. In order to achieve that purpose we interviewed five newly arrived refugees, three farmers, three project managers and two representatives from the Employment Service. The result shows that there are several parts involved that are significant to enable an employment strategy in acricultural business by utilizing the skills of newly arrived refugees. Due to the different situations, conditions and purposes of these parts it is found to be a comlex process. The result shows a number of different obstacles and opportunities on both an individual, organizational and societal level which are important and should be considered in the design of such an employment strategy.

Med dagens klimatförändringar där extrem torka och extrema översvämningar kommer allt oftare, behöver vi anpassa oss till nya förutsättningar. Matproduktion är något som påverkas men som kanske kommer lite i skymundan i Sverige, då vi är vana att allt alltid finns i affären. Till Sverige importeras stora mängder livsmedel, mycket av detta är sådant vi egentligen har resurser att odla själva. När förutsättningarna förändras i de länder vi idag importerar mat från, kan vi inte längre förlita oss på att det landet längre kommer kunna producera så mycket mat så att det räcker för export. När dessutom befolkningen i världen ökar lavinartat krävs mer mat. Förutom mat krävs också bostäder. Detta är två livsviktiga förnödenheter för människor i Sverige och just därför kanske den egna produktionen av livsmedel behöver öka. Framförallt i Skåne finns många hektar jordbruksmark, dessutom av högsta klass. Men ska det byggas bostäder eller produceras mat som är hållbart på lång sikt? I studien har personer från Malmö kommun, Länsstyrelsen Skåne och byggföretagen Skanska och Peab intervjuats för att undersöka hur skyddet ser ut för den Skånska jordbruksmarken men framför allt hur de värderar den och arbetar i praktiken för att bevara den. De slutsatser som har framkommit av studien är följande: Det finns en variation av intresse och värderingar om jordbruksmarken bör bebyggas eller bevaras för framtida brukande. Det finns en viss lagstiftning men delar av den kan däremot tolkas utifrån aktörens egna intresse vilket kan bli problematiskt. Detta gör dessutom att skyddet inte är så pass starkt som det behöver vara om det ska kunna bevaras för framtida generationer. För att uppnå detta behövs en starkare samordning mellan aktörer men också någon typ av plan eller strategi som tagits fram gemensamt av Länsstyrelsen och kommunen.

Det finns många olika typer av landsbygder och därmed olika förutsättningar för den kommunala planeringen och utvecklingsarbetet. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur två landsbygdskommuner med olika förutsättningar – med och utan dominerande besöksnäring – planerar och utvecklar sin landsbygd. Uppsatsen baseras på två fallstudier. Den ena är en fallstudie av Vetlanda kommun och den andra av Rättviks kommun, där Vetlanda är en industrikommun och Rättviks kommun har dominerande besöksnäring. / There are different kinds of rural areas and by that there are also different conditions for the municipal planning and development. This essay aims to investigate how two rural municipalities with different conditions, in this case with or without tourism as its largest industry, plan and develop their rural areas. The essay is based on two case studies. One case study of the municipality of Vetlanda and one case study of the municipality of Rättviks, where Vetlanda is an industrial municipality and Rättvik is the municipality with tourism as its dominating industry.

I Sverige finns idag inom jordbruket runt 30 000 markavvattningsföretag och det räknas med att 1,3 miljoner hektar av jordbruksmarken är dikad. Tidigare undersökningar har visat att flera av dessa dräneringssystem som byggdes för 60–100 år sedan inte längre är anpassade för det nuvarande klimatet och att dagens riktvärde på 1,2 m djup för dräneringsledningarna bör ses över. Detta, i samband med att klimatförändringarna väntas leda till bland annat en ökad årlig nederbörd, ställer Sverige inför stora utmaningar att anpassa dräneringssystemen därefter. En väldränerad jordbruksmark är en förutsättning för att minimera kväveläckage och säkra den nuvarande samt i framtiden ökade matproduktionen som krävs för att underhålla en växande befolkning. Syftet har varit att med hjälp av hydrologimodellen DRAINMOD dimensionera dräneringssystem för två fält med olika markfysikaliska egenskaper som är anpassade för dagens samt framtidens klimat. DRAINMOD simulerar grundvattennivån mellan två dräneringsrör och kan med hjälp av grödparametrar såsom rotdjup och längd på odlingssäsonger uppskatta den relativa avkastningen för en specifik gröda med hjälp av ett stressindex. Detta stressindex beräknas av DRAINMOD baserat på över- eller underskott av vatten i markprofilen. DRAINMOD beräknar även vattenförluster i form av dränering, ytavrinning samt evapotranspiration. Efter att modellen validerats mot historiska klimatdata testades varje fält mot genererad framtida klimatdata. Flera olika dräneringsdjup och avstånd analyserades med avseende på dränering, ytavrinning och relativ avkastning. Det ena fältet beläget i Östergötland, med ett dräneringsdjup på riktvärdet 1,2 m och ett dräneringsavstånd på 25–50 m ger en minimerad dränerad volym samt en relativ avkastning på 80–100 % i ett framtida klimat. Det andra fältet beläget i Skåne uppnådde en minimerad dränerad volym och en relativ avkastning på 100 % vid dräneringsdjup på 0,9 m och ett avstånd mellan ledningarna på 20–50 m. / About half of Sweden’s cultivated lands are estimated to be using artificial subsurface drainage. Earlier studies have shown that several of these drainage systems are obsolete and ill-equipped to handle the present climate conditions. Sweden has used a drain depth of 1.2 meters for the drainage systems as a guideline value, although studies have suggested it is necessary to be re-evaluated. Poorly dimensioned drainage systems in combination with an expected increase in precipitation due to climate change puts Sweden into challenges to adapt current drainage systems for the future. A well-drained soil is a crucial fundament to minimize nitrogen-losses and maximize crop yields to sustain a growing population. The aim was to model two different types of soils’ drainage systems with the hydrology model DRAINMOD and adapt these for today’s and the future’s climate. DRAINMOD simulates the hydrology of a soil for long periods of climatological records. The model predicts water table, soil water regime, drainage, run-off and crop yields associated with a certain drainage system design. Several different drainage depths and spaces for each of the two soils were analysed and evaluated. For the field located in the county of Östergötland, a drainage depth of 1.2 m and spacing of 25–50 m were sufficient to minimize drainage losses and maximize crop yield. Furthermore, a depth of 0.9 m and spacings of 20–50 m would be sufficient for the second field located in the county of Skåne.

This study explores the question of how soil-less agriculture through hydroponics, aeroponics, and aquaponics can empower smallholder farmers to achieve food sovereignty as portrayed in documentaries. It addresses the power imbalance between large corporations and smallholder farmers in the traditional agriculture industry. Documentary research approach is used to understand the various applications and research aspects of soil-less agriculture from around the world. Real-life examples from different countries where these methods have been successfully implemented in the agriculture industry, ranging from large industrial settings to smallholder farmers in disadvantaged communities, are analyzed. Further, content analysis is done on these documents by constructing a matrix that combines the process of empowerment and the six pillars of food sovereignty to analyze the different forms of empowerment. The study also investigates how the use of soil-less agriculture can build capabilities through enhanced “well-being freedom” and “agency freedom” and empower smallholder farmers to achieve food sovereignty.