<p> </p><p>Abstract</p><p>This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with.</p> / Utfärdat betyg: VG

Abstract This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with. / Utfärdat betyg: VG

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande

No description available.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden. Dock har lantbrukarna infunnit sig i en passivitet och väljer att inte anpassa sig till ett förändrat klimat förrän de ser ett konkret behov. För att avhjälpa denna passivitet anser vi att det krävs ett utökat samspel mellan lantbrukare, politiker och forskare. Det krävs också att lantbrukare samspelar mellan varandra för att på ett effektivt sätt sprida den kunskap som finns, och påskynda en förändring inom lantbruket.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman. Det är tydligt att lönsamhet är viktigt för att lantbrukare skall ställa om sin produktion men även andra faktorer påverkar valet och behöver beaktas om en ökad konvertering är önskvärd. / This study aims to identify motivations and barriers for farmers in Östergötland regarding conversion to organic farming and if the identified factors of influence differ between the conventional and the organic farmers. We used semi-structured interviews with three conventional farmers and four organic farmers to examine their personal experience regarding organic farming. The experiences from the respondents are presented in six identified themes: Farm specific conditions, Economy, Politics, Administration and regulations, Environment and health and Production techniques. This is followed by a comparison between the groups, and the empirical material is linked to scientific sources on the subject. The result of the study indicates that differences between identified motivations and barriers exists between the two groups, but not within every theme. It is clear that profitability is an important factor for farmers to convert their production, but other factors may influence the choice as well. It is necessary to consider these factors if an additional increase in organic farming is desired.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala. Mina resultat kunde visa en konflikt mellan jägare och lantbrukare som även verkar förvärras på organisationsnivå, d.v.s. Jägareförbundet respektive Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vildsvin anses som oönskade av flera respondenter och samtliga tycker att jakt är viktigt. Det finns olika sätt att öka lantbrukares toleransnivå för vildsvin i lantbruk vilket i sin tur kan minska konflikten mellan lantbrukare och vildsvin. Icke-dödliga förvaltningsmetoder bör vara anpassade för vildsvinens fysiska förutsättningar för att minska skador på lantbruk. Dödliga förvaltningsmetoder som jakt bör innefatta en snabb död för vildsvinet, vilket kräver god kommunikation mellan jägare samt tränade hundar i syfte att leta reda på det skjutna vildsvinet ifall det första skottet inte var dödligt. / Wild boar population has increased rapidly in the south and central parts of Sweden since some individuals escaped from captivity in the 1970s. Wild boars have an appetite for agricultural crops resulting in a competition for these crops between the species man and wild boar, in a so-called interspecific competition. This in turn represents a conflict between farmers and wild boar. Management practices by hunters seem to enlarge the conflict, according to farmers there is a lack of hunting pressure and too much feeding. My results could show a conflict between hunters and farmers, which seems to worsen at an organizational level, Association of Hunters and the Federation of Farmers. Wild boar is considered as undesirable by several respondents and all of them agree that hunting is important. There are various ways to increase farmers' tolerance for wild boar in agriculture, which in turn can reduce the conflict between farmers and wild boar. To have an effect, nonlethal control should be appropriate for the physical conditions of wild boar. Lethal control should include a quick death for the wild boar, which requires good communication between hunters and trained dogs in order to locate the shot wild boar in case the first shot was not fatal.

För att kunna sträva efter en hållbar utveckling och lämna över en god miljö till nästa generation krävs ett samordnat arbete kring de källor som utgör påverkan på naturen och miljön. Jordbruket är en sektor som påverkar naturen och miljön genom dess näringsläckage till mark och vatten.  För att minska näringsläckaget krävs styrmedel som har till syfte att effektivisera för ett mer hållbart jordbruk. Greppa Näringen är ett tyrmedel i Sverige som startades som ett projekt för att stoppa framförallt utlakning av kväve från svenska åkermarker. En bättre förståelse av vad som ligger bakom lantbrukares val att inte ansluta sig till Greppa Näringen är avgörande för att kunna designa ett optimalt program anpassat för lantbrukarna. Denna studie har genomförts utifrån kvalitativa intervjuer för att identifiera faktorer och bakomliggande aspekter som ligger till grund för att lantbrukare inte väljer att ansluta sig till Greppa Näringen. Fem lantbrukare har intervjuats och de faktorer som har identifierats är kunskap, engagemang, tid, förtroende, påverkan utifrån och ekonomi. De mest betydande aspekterna som lantbrukarna nämnde var att verksamheten inte är relevant för Greppa Näringen (kunskap), att lantbrukarna har prioriterat annat inom verksamheten (engagemang och tid) samt att lantbrukarna inte tar till sig den informationen som Greppa Näringen ger ut (engagemang). Faktorerna ekonomi och påverkan utifrån har endast nämnts av en lantbrukare. / n order to strive for a sustainable development and hand over a good environment to the next generation, a coordinated work requires on the point- sources that has great impact on nature and the environment. The agriculture is a sector which has great impact on nature and the environment through its leaching of nutrients to soil and water. To reduce the leakage of nutrients, a set of instruments is required. Instruments, which aim to improve the efficiency of a more sustainable agriculture. Greppa Näringen is an instrument in Sweden that started as a project to mainly stop the leaching of nitrogen from Swedish arable land. A better understanding of what is behind farmers' decision not to participate in Greppa Näringen is crucial to be able to design the most ideal program adapted for the farmers. This study has been conducted from qualitative interviews to identify the factors and underlying aspects that explain why farmers choose not to participate in Greppa Näringen. Five farmers were interviewed and the factors that have been identified are, knowledge, commitment, time, trust, influence from the society and economy. The most commonly mentioned aspects were; that the farm is not of relevance for Greppa Näringen (knowledge), that farmers have prioritized other things within the farm (commitment and time) and also that farmers do not adopt information from Greppa Näringen, even though it is presented to them (commitment). The factors economy and influence from the society has only been mentioned by one of the farmers.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Inledning: Lantbrukare står för flest dödsfall till följd av stress och mental sjukdom, jämfört med andra yrkesgrupper. Socialt stöd blir därför extra viktigt eftersom det tycks fungera som en stötdämpare mot den stress, oro och ångest som många lantbrukare drabbas av i sitt yrkesliv. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva lantbrukares erfarenheter av socialt stöd. Metod: Semistrukturerade intervjuer baserade på frågor som speglade studiefrågan hölls med svenska lantbrukare. Materialet analyserades och sammanställdes genom en kvalitativ innehållsanalys, där både det latenta och manifesta innehållet tolkades. Resultat: Lantbrukares erfarenhet av socialt stöd präglas mycket av familj och vänner. När stödet från dessa inte räcker till säger sig de flesta vara beredda att vända sig till olika typer av professionella aktörer, men helst vänder man sig till ett välbekant stöd. Familjen bidrar både till socialt stöd och en upplevelse av höga krav. Summering: Lantbrukare har flera olika källor till socialt stöd och överlag positiva erfarenheter av dessa. Det som ibland håller tillbaka lantbrukare från att söka socialt stöd är de gamla traditionella attityderna och yrkets starka band till familjen, vilket gör att de inte vill oroa familjen och därmed väntar med att öppna upp sig om bekymmer. / Introduction: Compared to other occupational groups, farmers account for the most deaths due to stress and mental illness. Therefore, social support is becoming extremely important, as it seems to act as a health buffer against the stress and anxiety that many farmers suffer in their professional lives. Aim: The purpose of this study is to examine and describe farmers' experiences in social support. Method: Semi-structured interviews based on questions that reflected the study issue were held with Swedish farmers. The material was analysed and compiled through a qualitative content analysis, in which both the latent and manifest content were interpreted. Result: Farmers' experiences of social support is characterized by family and friends. When their support is not sufficient, most farmers say they are prepared to turn to professional actors, but ideally they turn to a familiar support. The family contributes both to social support and an experience of high demands. Summary: Farmers have several different sources of social support and generally positive experiences of these. What sometimes holds farmers back from seeking social support is the old traditional attitudes and the profession's strong ties to the family. Farmers do not want to worry their family and therefore they wait to tell them about worries.