Bakgrund: Vårdnadshavare till barn som har anorektal missbildning (ARM) och Hirschsprungs sjukdom (HD) uttrycker ett behov av stöd från barnsjukvården. Studier visar att kommunikation mellan hemmet och barnsjukvården via digital teknik ökar vårdnadshavares trygghet. Kommunikation via digital teknik, såsom en applikation kan vara en lösning till ökat stöd även för vårdnadshavare till barn som har ARM och/eller HD. Syfte: Syftet var att belysa hur vårdnadshavare till barn som har ARM och/eller HD upplever kommunikation med barnsjukvården via en applikation. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Via ändamålsenligt urval inkluderades tio vårdnadshavare till barn som har ARM och/eller HD. Datainsamlingen utfördes genom uppföljande semistrukturerade intervjuer efter intervention av en applikation. Intervjuerna genomfördes efter en respektive två veckors användning av applikationen. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Fem slutgiltiga kategorier framkom i dataanalysen: Periodvis användbar, Kompletterande kommunikationssätt, Tillgänglighet till barnsjukvården, Underlättar planeringen av tid och Stöd i bedömningar. Vårdnadshavarna upplevde att applikationen som användes i studien var användbar i perioder såsom vid permission och utskrivning till hemmet. Däremot upplevdes den omotiverad i perioder då barnet mådde bra. Samtliga vårdnadshavare upplevde att kommunikationssättet var enkelt och kände en närmare kontakt med barnsjukvården. De kände också att kommunikationssättet gav dem möjlighet att styra sin egen tid. Via applikationen fick vårdnadshavarna stöd i bedömningar kring barnets behandlingar och upplevde en ökad trygghet i hemmet. Vårdnadshavarna kände att applikationen var ett bra komplement för kommunikation med barnsjukvården men det kunde inte ersätta det fysiska mötet. Slutsats: Vårdnadshavare till ARM och/eller HD upplever att kommunikation med barnsjukvården via en applikation kan ge dem återkoppling och på så sätt bidra till det stöd de tidigare uttryckt sig sakna i hemmet. / Background: Legal guardians of children with Anorectal Malformation (ARM) and Hirschsprung’s Disease (HD) express a need of support from pediatric healthcare. Studies demonstrate how communication between home and pediatric care through digital technology increase the legal guardians comfort. Communication through digital technology, such as an application, could be a solution to increase the support for legal guardians of children with ARM and/or HD. Aim: The aim was to illustrate how legal guardians of children with ARM and/or HD experience communication with pediatric care through an application. Method: Qualitative method with an inductive approach. Ten legal guardians of children with ARM and/or HD participated through purposive sampling. Datacollection through follow-up semi-structured interviews after intervention of an application. The interviews were performed after one and two weeks of use of the application. The interview material was analyzed through content analysis. Results: Five final categories emerged from the data analysis: Useful in periods, Complementary mean of communication, Accessibility to pediatric healthcare, To facilitate time management and Support in assessments. Legal guardians experienced the application that was used in this study as useful in periods of leave or discharge to home. On the other hand they experienced that the application was unjustified in periods when the child was feeling well. All of the legal guardians experienced the mean of communication as easy and felt a closer connection to pediatric care. They also felt that the mean of communication gave them the possibility to master their own time. The legal guardians received support in assessments in regards of their child’s treatment through the application and experienced increased comfort in their home.  The legal guardians felt that the application was a good complement for communication with pediatric care but that it could not substitute de physical meeting. Conclusion: Legal guardians of children with ARM and/or HD experience that communication with pediatric care through an application can give them feedback and thus contribute to the support that they previously have been missing in their home.

Alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds idag ett rutinultraljud kring gestationsvecka 15-20. Trots att teknik inom fosterdiagnostik har utvecklats upptäcks inte alla missbildningar. Cirka 20 % av alla missbildningar upptäcks först i samband med förlossningen. Forskning kring barnmorskors erfarenhet av att möta föräldrar vars barn fötts med synlig oväntad missbildning är knapphändig. Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenhet av vårdmöten med föräldrar vid förlossningen, när deras barn fötts med synlig oväntad missbildning. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer gjordes med barnmorskor på en förlossningsavdelning i västra Sverige. Textmaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna är; Olika strategier hjälper barnmorskor att hantera en oväntad förlossningssituation, Föräldrar är oförberedda på att resultat från fosterdiagnostik inte stämmer och Barnmorskor har insikt om begränsningar i sin egen roll och att föräldrars feedback är utvecklande för dem. Barnmorskor använder sig av olika strategier för att bemöta olika människor och dess olika behov. De upplever att föräldrarna blir invaggade i falsk trygghet på grund av fosterdiagnostik och övriga kontroller. Föräldrars livserfarenhet har betydelse för hur de hanterar förlossningssituationen. Barnmorskor uttrycker en osäkerhet kring hanteringen av förlossningssituationerna då de inte vet om de agerat rätt eller fel. De önskar feedback och professionell handledning för att utvecklas inför kommande oväntade händelser. Erfarenhet ger dem insikter om sin profession som barnmorska. / Program: Barnmorskeutbildning

Målet med den här studien var att undersöka kiselalger och dess eventuella missbildningar i tre vattendrag i södra Sverige - Höje å, Skivarpsån och M42. Kiselalger används som bioindikator för vattenkvalitet i hela Europa, men de befintliga kiselalgsindexen visar inte eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen. Det har dock visats att en förekomst > 1 % av missbildade kiselalger indikerar påverkan av miljöfarliga ämnen, såsom pesticider och tungmetaller. Denna studie är en av få som har undersökt kiselalgers missbildningar i vattendrag som är mer eller mindre påverkade av herbicider. Sex prov från varje vattendrag analyserades - kiselalger räknades och identifierades till artnivå och missbildningar dokumenterades och kategoriserades. Vattendragen delades in efter PTI (Pesticide Toxicity Index), där Höje å hade lägst PTI och ansågs minst påverkad av herbicider. Skivarpsån och M42 hade högre PTI, och ansågs därför ha en högre herbicidpåverkan. Det fanns en signifikant skillnad i missbildningsfrekvens vattendragen emellan, den kunde dock inte kopplas till PTI. Både Höje å och M42 hade > 1 % missbildningar. Skivarpsåns missbildningsfrekvens var < 1 % trots vattendragets relativt höga PTI. Det är möjligt att missbildningsfrekvensen bättre hade reflekterat PTI om herbicidprovtagningen skett någon månad tidigare, då herbicidhalter kan variera och kiselalger har visat sig kunna spegla ett vattendrags mående upp till tre månader bakåt i tiden. En annan förklaring till en varierande missbildningsfrekvens kan vara en lika varierande artsammansättning. Vissa arter är mindre “benägna” att missbildas än andra - ett prov som domineras av sådana skulle därför kunna innehålla få missbildningar trots eventuell miljögiftspåverkan. Det krävs dock ytterligare studier för att bättre förstå kiselalgers missbildningar i förhållande till herbicider.