Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 7–9 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 7–9. Jag gjorde också litteraturstudier inom fältet för att kunna jämföra teori och praktik. I teoridelen tar jag upp inre respektive yttre motivation, och även samspelet mellan dessa. Utgångspunkten för uppsatsen är den så kallade Self Determination Theory (SDT) vilken jag redogör för. Det finns ett flertal studier där författarna argumenterar för att motivation har minst lika stor betydelse som intelligens för hur väl elever lyckas i matematik. De resultat jag fann bekräftar att motivation skapas genom att det till exempel finns en förtroendefull relation mellan lärare och elev. Vidare ger undersökningen vid handen att komponenterna i SDT-teorin, det vill säga, kompetens, självbestämmande och social tillhörighet är viktiga delar för elevernas motivation. Elever verkar till exempel bli mer motiverade då de får vara delaktiga och göra egna val.

This empirical study aims to determine whether Linnaeus University's formation in 2010 and subsequent reorganization has affected the employees' perceived motivation and job satisfaction. A combined approach was used in which both quantitative and qualitative questions were asked in the survey form. 101 survey responses is the basis for the analysis and these have been associated with SDT-theory in order to draw further conclusions. The study shows that among the respondents, there is a frustration that is possibly related to the two organizational changes. They feel that they have lost confidence in management as a result of not being part of decision making. The study also conveys a very fragmented picture, members of the organization perceive that they have very different possibilities to peform well, participate and have clear goals to work towards.

The present experimental study aimed to investigate the effect of a controlling leadership style, in contrast to an autonomy supportive leadership style on performance and state anxiety in student football players. The sample consisted of 35 participants, 25 men and 10 women, between 16 to 20 years. The experiment had an interventional effect with pre and post measurements. There were two intervention groups and one control group. The intervention groups consisted of a controlling leadership group and an autonomy supportive leadership group. Pre- and post-test performance was measured by means of four different football skill exercises with binary outcomes. There were four exercises and three measured trials which gave a maximum points total of 12 points in the exercises. State anxiety was measured by means of the Competitive State Anxiety Inventory-2 Revised. CSAI-2R is a self-report scale which aims to explore three dimensions of anxiety: Cognitive anxiety (CA), somatic anxiety (SA), self- confidence (SC). Each participant filled in this scale after they completed the four football exercises. No statistically significant pre- to post-test changes in CA, SA, SC or football performance, as an effect of leadership style, was found. However, players in the controlling leadership condition showed significantly higher levels of SA and lower levels of SC in comparison to the control group at post-test

Bakgrund: Denna studie undersökte motivationen till att fullfölja ett uthållighetslopp trots fysisk trötthet. Specifikt undersökte den upplevelsen vid en Ironmantävling. Syfte: Syfte med denna studie var att söka kunskap och förståelse om vilken form av motivation som är starkast och påverkar idrottare till att fortsätta sin aktivitet när de är fysiskt trötta. Metod: Totalt (n=113) Triathleter som genomfört en Ironmantävling svarade på 18 frågor via en webbenkät om sin upplevda motivation. Resultat: När resultatet sammanställts så visade att det på starka inre motivationsfaktorer som livsstil samt att ha en stark kropp. Starka yttre motivationsfaktorer är status som en ”Ironman” och att få en ryggsäck som kan användas i vardagen för att visa sitt deltagande. Jämförelse gjordes även mellan kön, träningserfarenhet och ålder, vilket resulterade i viss skillnad av motivationsfaktorer. Slutsats: Det är speciella förutsättningar vid en Ironmantävling som till viss del kunde jämföras med elitidrottens mästerskapstävlingar att det är just den dagen det gäller och med ultralöpares livsstil som vältränad atlet. Nyckelord: Ironman, SDT teori, ultralöpare, inre motivationsfaktorer, yttre motivationsfaktorer, fysisk aktivitet / Background: This study focused on the motivation to complete an endurance race despite physical fatigue. Specifically, it explored the experience at an Ironman competition. Purpose: Creating knowledge and understanding of what form of motivation that is the strongest and most influent for athletes to continue their activity when they are exhausted. Method: A total of (n=113) Triathletes who completed an Ironman competition answered 18 questions via an online survey about their perceived motivation. Result: When the results were compiled, it showed strong internal motivational factors such as lifestyle and having a strong body and strong external motivation factors such as the status of an "Ironman" and getting a backpack that can be used in everyday life to show their participation. Comparison was also made between gender, exercise experience and age, which resulted in some difference in motivational factors. Conclusion: It is special conditions at an Ironman competition that could to some extent be compared to the elite sport's championship competitions that it is precisely the day that applies and with ultra-runners’ lifestyle as a well-trained athlete. Keyword: Ironman, SDT theory, ultra-runner, internal motivational factors, external motivational factors, physical activity