För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i ämnet är stort, men även att tidsgeografi är något varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att ställa sig inför valet att arbetspendla någon gång i livet. Syftet med undersökning är att få fördjupad kunskap om människans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har påverkat arbetspendlingen mellan Växjö och Kalmar. Undersökningens syftar också till att få en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har påverkat Växjös region. För att besvara frågeställningarna användes intervjuer där fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har påverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid. Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och Växjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivå skulle uppnås. Det gav även fler möjligheter till att konkurrera med andra universitet. I och med denna sammanslagning blir Linnéuniversitet Sveriges nyaste universitet. Regionförstoring sker vid en sammanslagning av universitet, där en ökning av humankapital förekommer i regionen. Växande kompetens kan öka regionens tillväxt och etablering av infrastruktur har effekten blivit att pendlingen har ökat och lett till att rörelseströmmen både har ökat och förflyttats. Det finns tre olika restriktioner som styr människans möjlighet att förflytta sig i tid och rum. För det första har individen biologiska restriktioner som påverkar dess prestationsförmåga att nå sin destination vilket heter kapacitetsrestriktion. Den andra kallas kopplingsrestriktion och innebär att individen blir beroende av att befinna sig på en plats vid en viss tid genom ett beroende av andra individer. Den tredje restriktionen innefattar den tidsgeografiska aspekten på maktutövning. Detta innebär att en individ kan stöta på enheter som begränsar deras tid. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av sammanslagningen mellan Kalmar högskola och Växjö universitet. De behöver förflytta sig mer mellan de två olika lärosätena. Genom sammanslagningen har deras arbetstjänster utökat och gjort att deras ansvarsområde utökats.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv. Resultat av studien pekar på att det i planeringsprocesser dels är komplext, och dels är många aspekter att ta hänsyn till. Trots det här finns det på kommunal nivå ett stort intresse i samverkan, då det både blir resurs- och kostnadseffektivt, samt ökar kommunens attraktivitet. Det kan vidare utläsas att konkurrens mellan kommuner upplevs som något positivt, då de sporrar varandra till ett effektivare arbete, och på så sätt ses det snarare som en rivalitet i deras arbete. Gällande infrastruktur är det vanligen frågan som kommuner väljer att samarbeta inom, samtidigt som det i näringslivsfrågor både finns samverkansfrågor och konkurrenssituationer.

Vi lever under urbaniseringens tid och allt fler väljer att bosätta sig i storstäder.Detta har medfört bostadsbrist i många av landets städer, däriblandUppsala. Studenter är en av de grupper som drabbas hårdast avbostadsbristen på grund av långa bostadsköer och höga priser på bostadsrätter.Tillväxten väntas fortsätta och för att Uppsala ska klara av atthantera detta på ett långsiktigt hållbart sätt krävs stora insatser i stadsplaneringen.Detta examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknikvid Uppsala universitet har genomförts på uppdrag av och i samarbetemed Sveriges Byggindustrier. Genom arkivstudier samt intervjuer medaktörer som representerar olika delar av samhällsplaneringen utrederdetta arbete möjligheterna för Uppsala att växa till en storstadsregion ochhur detta påverkar studenters bostadssituation. För att skapa en ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbar storstadsregion krävs fungerandeinfrastruktur. Detta arbete utreder därför även vilket transportinfrastrukturnätsom skulle gynna en regionförstoring och skapa goda förutsättningarför studenter att bosätta sig i någon av Uppsalas kransorter.Arbetets resultat visar en struktur av bostadsområden och transportnät iett framtida Uppsala som skulle kunna förbättra bostadssituationen förstudenter. Strukturen visas i en kartbild som bygger på välfungerandeinfrastruktur som tillfredsställer en students behov och visar den potentialsom finns i regionen. För att Uppsala ska växa till en storstadsregionenligt förslaget krävs stora insatser. De inblandade måste vara villigaatt satsa på Uppsalaregionen i ett gediget samarbete med kommunöverskridandefrågor. / We are living during the time of urbanization which means that more peoplechoose to settle in big cities. This has resulted in a housing shortage in many ofSweden’s big cities, including Uppsala. Due to long waiting lists and highprices for condominiums students are among the ones hardest hit by thehousing crisis. Growth is expected to proceed and if Uppsala is to be able tohandle this in a sustainable way it requires great efforts in city planning.Through archive studies and interviews this degree project examines thepossibilities for Uppsala to become a conurbation and how this affects thestudents housing situation.The result shows a vision of a future Uppsala with a structure of residentialareas and transport networks that could improve the housing situation forstudents.

No description available.

<p>Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.</p>

<p>The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs.</p><p>The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market.</p><p>When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other.</p><p>The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.</p>

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären. De huvudsakliga skälen för att studiependla är; närhet till familj/vänner. Huvudsakliga behov och krav är; tillgänglig och samstämmig information, pålitlighet och förutsägbarhet, högre studentrabatter eller avdragsgilla studiependlingsresor mm.

The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs. The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market. When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other. The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.

Denna uppsats visar vilken påverkan infrastrukturprojekt vars mål är regionförstoring har på olika aspekter så som befolkningsmängd, utbildningsnivå, pendling samt inkomstfördelning. Detta genom studerande teorier som Human Capital Theory, Central Place Theory med flera. Men också genom genomförda intervjuer och insamlad statistik. Uppsatsen består av två huvudfrågeställningar, dels vad syftet är med Ostlänken och vad detta bygge kan innebära för Norrköping utifrån faktorer som befolkningsmängd, pendling, utbildningsnivå samt inkomstfördelning? Men också om det blev större inkomstskillnader i Strängnäs efter bygget av Svealandsbanan? Resultaten visar att större infrastrukturprojekt har en påverkan på vissa aspekter, speciellt utbildningsnivån, pendlingen samt inkomstfördelningen. Efter bygget av Svealandsbanan har majoriteten av de som flyttar in till Strängnäs varit högutbildade familjer som är höginkomsttagare. Detta i kombination med att antalet låginkomsttagare har minskat i kommunen gör att inkomstskillnaderna har ökat sedan Svealandsbanan byggdes.

Orter som har tillgång till kommunikationer har goda förutsättningar till ekonomisk tillväxt (Andersson m. fl. 2008). Mot bakgrund av ”Oslo-Stockholm 2:55”, som är ett infrastrukturprojekt för att förbättra järnvägsförbindelsen mellan huvudstäderna Oslo och Stockholm, syftar denna undersökning till att förstå kommunikationers betydelse för orters utveckling. Exemplet utgörs av två orter i Värmland, Arvika och Årjäng. Studiens frågeställningar inriktas på att förstå vilka fördelar som förbättrade kommunikationer medför, utifrån lokala och regionala perspektiv samt vilka effekter som sedermera kan identifieras.   Den teoretiska utgångspunkten och tidigare forskning utgår från rörlighet och vilka effekter som den för med sig. Undersökningen utgår från kvalitativa metoder, där vi genomför intervjuer och dokumentanalyser. Tre kvalitativa intervjuer utförs tillsammans med tjänstemän från Region Värmland, Årjängs kommun och Arvikas kommun. En genomgående dokumentanalys av Värmlandsstrategin är presenterad. De frågor som vi ställer till samtliga respondenter speglar våra teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning och ställs mot Värmlandstrategins visioner.   Undersökningens slutsatser är att goda kommunikationer är eftertraktade. Det finns uppfattningar om att förbättrade kommunikationer leder till en ökad tillgång till flera arbetsmarknadsregioner vilket således innebär större flexibilitet vad gäller sysselsättning och bostadsort. För näringslivet innebär det dessutom ökade möjligheter att anställa rätt kompetens.