Idag försöker många regioner att konstruera kluster då det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lösa regionala tillväxtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ då det tas för givet att interaktion mellan aktörer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett självändamål. På liknande sätt som kluster ses som ett verktyg för regional tillväxt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling. Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fårösund 2014-2016, vilket utgör studieobjektet i denna fallstudie. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom Region Gotlands satsning av ett filmkluster samt hur filmklustrets innebörd tolkas av olika aktörer i projektet. Olika uppfattningar om vad filmklustret ska syfta till kan leda till olika handling, med risk för att filmklustrets önskade effekter inte nås, då framgångsrika kluster kräver samordning. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på djupintervjuer samt dokument. Den teoretiska referensramen utgörs av översättningsteorin som ett sätt att förstå drivkrafter och tolkning bakom organisatoriska förändringar. Studien har visat att drivkraften bakom filmklustret handlar om att skapa ett meningsinnehåll som sträcker sig bortom effektiv problemlösning. Filmklustersatsningen är influerad av andra moderna regioner och rådande trender i samhället och drivs av en vilja att förändra sin gamla identitet. Filmklustret består i nuläget av multipla identiteter som är ett resultat av aktörernas något skilda tolkningar av vad kluster ska innebära med risk för att de förväntade effekterna inte nås.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden. Studien baserades på två befintliga modeller för traditionell attraktion av investerare. De befintliga modellerna förändrades utifrån empiri samt litteratur kring varumärkesbyggande och kulturella och kreativa näringar. Resultatet blev en modell som vi tagit fram för att attrahera internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar.

This thesis examines the relationship between place and creative people and industries. The shift from industrial economies to knowledge-driven economies has ushered in what some scholars refer to as the Creative Economy. At the heart of this new economy are the Creative Industries, which consist of people, creativity, skill and talent. These industries, which are creating more jobs and adding increased value to products and services, represent one of the largest and fastest growing sectors. In Sweden, the Creative Industries are increasingly being recognized as an important asset for global competitiveness and research reveals that 35% of Sweden’s employed are considered part of the so-called ‘Creative Class’: artists, researchers, managers and other related professionals. The research also reveals, however, that there is an uneven distribution of this talent pool throughout the country. As regional growth is of continual concern in Sweden, there has been an increased focus on the potential of the Creative Industries to stimulate development on the local and regional level. The municipality of Kalmar recognizes that its strong cultural institutions are among its greatest assets and they are working to integrate culture and cultural values into the city planning process in order to create an attractive environment. In addition, their recent establishment as a university town is considered to be of the utmost significance in their struggle to attract creative people and industries, and Linnaeus University is recognized as an important motor for regional development as well as a seedbed for innovation, research and new companies. / Uppsatsen undersöker relationen mellan plats och kreativa människor och industrier. Övergången från industriella ekonomier till kunskapsdrivna ekonomier har inlett vad vissa forskare hänvisar till som den kreativa ekonomin. I hjärtat av denna nya kreativa ekonomi finns de kreativa näringarna som består av människor, kreativitet, skicklighet och talang. Dessa industrier, som skapar fler arbetstillfällen och lägger ökat värde till produkter och tjänster, utgör en av de största och snabbast växande branscherna. I Sverige ses de kreativa näringarna mer och mer som en viktig tillgång för den globala konkurrenskraften, och forskning visar att 35% av Sveriges anställda anses vara en del av den så kallade "kreativa klassen": konstnärer, forskare, företagsledare och andra relaterade yrkesgrupper. Forskningen visar dock att det finns en ojämn fördelning av denna talangpool. Eftersom den regionala tillväxten fortsätter att vara ett orosmoln i Sverige, har det skett en ökad fokusering på de möjligheter som de kreativa branscherna har för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå. Kommunen Kalmar erkänner att dess starka kulturella institutioner är bland dess viktigaste tillgångar och arbetar för att integrera kultur och kulturella värden i stadens planering för att skapa en attraktiv miljö. Dessutom anses dess etablering som universitetsstad vara av största betydelse i kampen för att locka kreativa människor och industrier, och Linnéuniversitetet är erkänt som en viktig motor för regional utveckling samt en grogrund för innovation, forskning och nya företag.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet kulturellt entreprenörskap och vilka betydelser och innebörder kulturentreprenörer inom fältet opera som del av de kulturella och kreativa näringarna själva lägger i begreppet. Studien undersöker vilka organisationsformer operaentreprenörerna väljer i olika faser av verksamhetens utveckling och hur man hanterar dubbla identiteter som konstnär och entreprenör samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs för detta. Med en utgångspunkt i grundad teori görs en kvalitativ studie på fyra olika svenska operaverksamheter där det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med verksamheternas grundare och ledare. Utgående från nyinstitutionell teori om institutionella logiker och Bourdieus ”Theory of Practice” inom entreprenörskapsforskning visar resultaten att kulturentreprenörer inom fältet opera delvis motsätter sig begreppet kulturentreprenör och särskilt de ekonomiska aspekterna av begreppet. Istället för ekonomiskt kapital används alternativa former av kapital som kulturella, sociala och symboliska för att skaffa sig goda positioner på fältet. Studien visar att kulturellt entreprenörskap kräver främst ekonomisk-praktiska kunskaper i att skriva bidragsansökningar, pr och marknadsföring samt förmåga att skapa sociala kontakter.

<p><p>Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete. Trots detta gör aktörer initiativ till att samarbeta. Företagsekonomiskt är inte det inte försvarbart. Därför är detta område intressant att belysa.</p></p><p>Syftet med vår uppsats är att analysera, studera och beskriva de olika aktörernas syn på värden, intäkter och kostnader i kreativa näringar genom två jämförande fallstudier av två glasbruksmiljöer.</p><p>Vi valde att göra två fallstudier av två kreativa miljöer. Vi angrep problemet med ett hermeneutiskt synsätt och en abduktiv ansats. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har fått en djupare förståelse för aktörernas uppfattning kring intäkter, kostnader och värde som uppstår i samarbete. Data har främst samlats in genom intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar.</p><p>Det visade sig vara diffust om vilka intäkter, kostnader samt vilka värden samarbete skapar och för vem. Samarbetet i ena fallet är ett relativt nytt koncept där framtiden får utvisa följderna. Intäkter kunde skapas på lång sikt och kostnader var främst pga. resursutnyttjande samt provisionskostnader. I Pukeberg framkom det att lönsamhet hade uppnåtts genom att flera samverkade vilket skapade värde för alla i samarbetet. Resultatet visade att de ekonomiska fördelarna inte alltid lockar till samarbete utan det kan vara andra inre värden. På längre sikt kunde även samhällsnytta skapas. Det framkom även av båda fall att skal och breddfördelar kunde uppnås genom samverkan.</p> / <p>It´s becoming more and more important for companies to work together. By cooperating, activities become more flexible. Activities need to use their resources more effectively to generate value for companies that cooperate. More innovative ideas are needed in today's recession. In Maleras Glassworks and Pukeberg property have new creative strategies been created. They introduce different types of cooperation when they involve the actors at the same location. The problem is that it is not entirely clear what revenues, costs and values that are generated in the cooperation. Despite this, are the players the one who initializing to cooperate. At an economically point of view is this not justifiable. That is why this area is interesting to highlight.</p><p>The aim of our thesis is to analyze, describe and study how different stakeholders look at the different values, income and expenses in the creative industries by comparative case studies of two glassworks environments.</p><p>We chose to make two case studies of two creative environments. We attacked the problem with a hermeneutic approach and an abductive reasoning. We used a qualitative research method and have gain a deeper understanding of operators' perception on revenues, costs and value created in cooperation. Data was mainly collected through interviews, literature and scientific articles.</p><p>It turned out to be vague about the revenue, expenses, and which values cooperation creates and to whom. Cooperation in one case is a relatively new concept in which the future will tell the consequences. Revenues could be created in the long term, and costs were mainly because of resources and commission costs. The other case revealed that profitability had been achieved by several combined, creating value for all of the cooperation. The results showed that the economic benefits do not always attract the cooperation it can be other internal values. In the long term could social benefits been created. In both cases could economies of scale and economies of scope been achieved with collaboration.</p>

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete. Trots detta gör aktörer initiativ till att samarbeta. Företagsekonomiskt är inte det inte försvarbart. Därför är detta område intressant att belysa. Syftet med vår uppsats är att analysera, studera och beskriva de olika aktörernas syn på värden, intäkter och kostnader i kreativa näringar genom två jämförande fallstudier av två glasbruksmiljöer. Vi valde att göra två fallstudier av två kreativa miljöer. Vi angrep problemet med ett hermeneutiskt synsätt och en abduktiv ansats. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har fått en djupare förståelse för aktörernas uppfattning kring intäkter, kostnader och värde som uppstår i samarbete. Data har främst samlats in genom intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar. Det visade sig vara diffust om vilka intäkter, kostnader samt vilka värden samarbete skapar och för vem. Samarbetet i ena fallet är ett relativt nytt koncept där framtiden får utvisa följderna. Intäkter kunde skapas på lång sikt och kostnader var främst pga. resursutnyttjande samt provisionskostnader. I Pukeberg framkom det att lönsamhet hade uppnåtts genom att flera samverkade vilket skapade värde för alla i samarbetet. Resultatet visade att de ekonomiska fördelarna inte alltid lockar till samarbete utan det kan vara andra inre värden. På längre sikt kunde även samhällsnytta skapas. Det framkom även av båda fall att skal och breddfördelar kunde uppnås genom samverkan. / It´s becoming more and more important for companies to work together. By cooperating, activities become more flexible. Activities need to use their resources more effectively to generate value for companies that cooperate. More innovative ideas are needed in today's recession. In Maleras Glassworks and Pukeberg property have new creative strategies been created. They introduce different types of cooperation when they involve the actors at the same location. The problem is that it is not entirely clear what revenues, costs and values that are generated in the cooperation. Despite this, are the players the one who initializing to cooperate. At an economically point of view is this not justifiable. That is why this area is interesting to highlight. The aim of our thesis is to analyze, describe and study how different stakeholders look at the different values, income and expenses in the creative industries by comparative case studies of two glassworks environments. We chose to make two case studies of two creative environments. We attacked the problem with a hermeneutic approach and an abductive reasoning. We used a qualitative research method and have gain a deeper understanding of operators' perception on revenues, costs and value created in cooperation. Data was mainly collected through interviews, literature and scientific articles. It turned out to be vague about the revenue, expenses, and which values cooperation creates and to whom. Cooperation in one case is a relatively new concept in which the future will tell the consequences. Revenues could be created in the long term, and costs were mainly because of resources and commission costs. The other case revealed that profitability had been achieved by several combined, creating value for all of the cooperation. The results showed that the economic benefits do not always attract the cooperation it can be other internal values. In the long term could social benefits been created. In both cases could economies of scale and economies of scope been achieved with collaboration.

I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken. / In this essay, we examine how culture is legitimized in municipal cultural policy by studying which values are highlighted as important as well as what view on the role of culture in society that the municipalities present in their cultural policy governing documents. Cultural policy, with the national cultural policy goals at the forefront, has historically been characterized by ideas about the intrinsic value of art and culture. In recent years, however, the role of culture in increasing growth and its ability to contribute to a country's attractiveness has become increasingly important. The change can be partly linked to the market and management reforms in the public sector that are usually called New Public Management. This study has an institutional perspective and is based on the five institutional logics in the Swedish cultural policy field, which are the cultural professional, democratic and bureaucratic logic as well as the market and management logic. The study is carried out as a directed comparative content analysis. Our selection consists of Stockholm, Uppsala, Gothenburg and Malmö city / municipality's cultural policy governing documents. The result of the study show that all five institutional logics are represented in the municipal cultural policy field. Democratic logic dominates, which is consistent with how culture has traditionally been legitimized in this field. The fact that management logic is represented to a relatively high degree is understood based on reforms linked to the concept of New Public Management. That the role of culture for the city is particularly emphasized is recurring in all the policy documents and can be linked to the concept of culturally creative industries and its ideas about the role of culture for growth and competition. The study concludes that Stockholm's cultural policy document differ from the others in that the management and market logic dominate instead of the democratic logic.

No description available.

The aim of this paper is to investigate dominant beliefs and approaches to the "cultural entrepreneur" both within a public context, and also among business owners within the cultural field. What happens when ideas and attitudes in the public sector towards culture driven businesses meets the perspective of individual cultural entrepreneurs? This study is based on analysis of political documents about the cultural and creative industries (CCI) from the European union, national level and regional level. Interviews with six business owners in the field of culture and one representative of the Swedish region with the fictive name “Alma” has been conducted. The research is also based on participant observation in public seminars and conferences about the creative industries in Sweden. The paper mainly uses Queer phenomenological theory (Sara Ahmed) to analyze the informants life worlds and how they are oriented in the same. The study is also based on poststructuralist discourse analysis and the logics approach, developed by Jason Glynos and David Howarth when analyzing political documents. This research shows there is a complex and contradictory approach towards the CCI and the cultural entrepreneur based on idealized images about the artist and the businessman, idealized images thats been existing in the discourses over a long time and which created deep structures. The cultural entrepreneurs are being described as the hope and future of the economy and welfare in Europe and its regions and at the same time as something very costly which no one really have faith in. This dual approach is a contributing factor to change being prevented.