Syfte: I dagens samhälle har det blivit mer intressant att bygga med en miljö-certifiering, detta leder till att byggentreprenörer ställs inför tekniska svårigheter vid både projektering och produktion för att kraven ska uppfyllas. I denna rapport kommer svårigheterna med solvärmelast och dagsljus behandlas då de kan vara ett problem. Målet med denna rapport är att ”Belysa hur kraven på dagsljus och solvärmelast enligt miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad kan lösas”. Metod: Kvalitativ data samlades in via intervjuer för att få svar på frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes i huvudsak på plats hos respektive persons företag. En hög validitet uppnåddes genom att intervjufrågorna strukturerades och hade koppling till frågeställningar och mål. Reliabiliteten stärktes genom att intervjuerna spelades in och det gick att hitta samband mellan svaren. Resultat: Kravnivåerna i Miljöbyggnad är BBR:s krav i grunden för de flesta indikatorer vilket motsvarar BRONS-nivån i Miljöbyggnad. För indikatorn dagsljus skulle SILVER vara lite bättre än BRONS och för GULD krävs datorsimuleringar samt enkätundersökning eller egendeklaration. För Indikatorn solvärmelast finns inget grundkrav i BBR då det endast står att solvärmetillskottet ska begränsas. När kravnivåerna för solvärmelast togs fram användes persienner för att ta reda på rimliga nivåer. Det kan uppstå problem med att uppfylla kraven för solvärmelast och dagsljus om arkitekten inte har tillräcklig kunskap om Miljöbyggnad. Placering av byggnader och fönster är också problematiskt eftersom byggnader inte bör ligga för nära varandra för att tillräckligt med dagsljus ska komma in i byggnaden. Mycket fönster i söderriktning kan innebära mycket solinstrålning vilket kan ge problem med att klara solvärmelasten. De lösningar som denna rapport har fått fram är att det ska finnas en dialog mellan ansvariga i projekten för att hitta pareto-optimala lösningar. Det går att sänka kravet på en indikator och höja kravet på en annan för att sammanlagt få det byggnadsbetyg som önskas. Solvärmelastens krav kan lösas med hjälp av olika sorters solskydd. Det går även att ändra fönstrets typ, storlek eller antal. Konsekvenser: Den slutsats som går att dra efter att arbetet blivit färdigställt, är att fönster påverkar indikatorerna solvärmelast och dagsljus mest. För att båda de kraven ska bli uppfyllda och få ett högt betyg, är det lämpligt att använda solskydd för att minska solvärmelasten. En rekommendation är också att beställarens arkitekt detaljberäknar indikatorerna innan förfrågningsunderlaget går ut, då det oftast är i början av byggprocessen som de större problemen kan undvikas. Begränsningar: Arbetet begränsas till att behandla indikatorerna solvärmelast och dagsljus i miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Lösningar för kravnivåerna detaljstuderas inte. Undersökningsstrategin begränsas till att bara innehålla en kvalitativ metod. Nyckelord: Dagsljus, Fönster, Miljöbyggnad, Solvärmelast / Purpose: Society has become more interested in building with an environmental certification system, which leads to that building engineers are facing technical difficulties in both planning and production to meet the requirements. This thesis addresses the technical difficulties with solar heat load and daylight in the environmental certification system Miljöbyggnad. The purpose of this thesis is to “Illustrate how the demands of daylight and solar heat load in Miljöbyggnad can be solved”. Method: Qualitative data were collected through interviews to obtain answers concering the issues. The interviews essentially took place at each person’s company. High validity was achieved by the interview questions that were structured and linked to the issues and the purpose of this thesis. To increase the reliability, interviews were recorded and it was possible to find correlations between the answers. Findings: The BRONZE level in Miljöbyggnad is basically BBR:s requirements for most of the indicators. The SILVER level for the indicator daylight were supposed to be better than BRONZE and GOLD requires simulations and pleased residents. It is not possible to find requirements for solar heat load in BBR. When the requirements for this indicator in Miljöbyggnad was set, sun-blinds were used. There may be problems in meeting the requirements for solar heat load and daylight if the architects do not have the sufficient knowledge of Miljöbyggnad. The placement of buildings and windows are also problematic because the distance between the buildings can affect daylight problems. If there are a lot of windows in the south direction, the solar gain may cause difficulty to solve the requirements for solar heat load. The solutions this thesis submits are, to have a dialogue between the involving people in the projects to find pareto-optimal solutions. It is possible to reduce the require-ments for one indicator and raise the requirements for another to get the total building-rating as required. The requirements for solar heat load can be solved by using different kinds of shading devices. It is possible to change the type of windows, size of the windows and the amounts of windows. Implications: The conclusions are that the windows affect the indicators solar heat load and daylight very much. To solve the requirements and get a high rating on both indicators, it is appropriate to use any kind of shading devices. We also recommend that the architect calculates the indicators in detail before the tender document is ready, to avoid major problems. Limitations: To limit the extensive work it was necessary to focus on the indicators solar heat load and daylight in the environmental certification system Miljöbyggnad. The solutions for the indicators levels were not studied in details. The investigation method was limited to only use qualitative interviews. Keywords: Daylight, Miljöbyggnad, Solar heat load, Windows

Inom EU ska alla nyproducerade byggnader ha en energiförbrukning nära noll senast den sista december 2020. Region Kalmar Län genomför omfattande byggnationer av lokaler för psykiatrisk vård. Genom att ta fram en optimal fönsterstorlek för två typrum, ett undersökningsrum och en expedition, kan energiförbrukningen under lokalernas drift minimeras. Målet är att tafram en optimal fönsterstorlek och konstruktion så att målen för solvärmelast och dagsljus uppnås i rummen enligt Miljöbyggnad 3.0. Ett fönsters g-värde anger hur stor del av solinstrålningen som transmitteras genom glaset, ett lågt g-värde ger en lägre solvärmelast i ett rum. Ett fönsters LT-värde anger hur stor del av det synliga ljuset som transmitteras genom glaset, ett högt LT-värde ger ett större dagsljusinsläpp. Den största möjliga glasarean för uppfyllande av kraven för solvärmelast räknasut för flera g-värden. Den minsta möjliga glasarean för uppfyllande av kraven för dagsljus simuleras för flera olika LT-värden i Velux Daylight Visualizer. De g-värden och LT-värden som är möjliga att kombinera ur ett areaperspektiv tas fram genom att jämföra största och minsta möjliga glasarea. De alternativ som har ett motsvarande verkligt fönsterglas som ger låg solvärmelast och stort dagsljusinsläpp väljs. För undersökningsrummet väljs ett 1,40 m2 stort glas med g-värde 0,41 och LT-värde 0,66. För expeditionen väljs ett 1,04 m2 stort glas med g-värde 0,33 och LT-värde 0,62. Energiförbrukningen under ett år och effekten för ett kyl- och värmesystem i de två rummen tas fram genom en energisimulering i VIP Energy.

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.

Detta examensarbete beskriver optimeringsprocessen för ett fönster utifrån relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 med avseende på energi och inomhusmiljö. Miljöbyggnad 3.0 är ett miljöcertifieringsystem som bygger på Boverkets Byggregler och Arbetsmiljöverkets regler om arbetsmiljö. De parametrar som fönsterstorleken optimerats utifrån är solvärmelasten, värmeeffektbehovet, den specifika energianvändningen, dagsljuset samt det termiska inneklimatet sommar- och vinter. För betyget i Miljöbyggnad 3.0 på dessa parametrar har fönstrets storlek i förhållande till rummets storlek en avgörande betydelse. Objekten för studien bestod av två typrum, ett behandlingsrum och ett kontorsrum, som kommer att ligga i en framtida byggnad vid Kalmars Länssjukhus. Med hjälp av utredningar och jämförelser mellan teoretiska utgångspunkter och praktiska simuleringar på relevanta parametrar som tillämpas i Miljöbyggnad 3.0 har endast två fönstermått valts för att uppnå minst betygen SILVER i Miljöbyggnad 3.0. Påverkan av invändiga solskydd har även studerats i arbetet.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

The office building Vråken located in Västerås, Sweden, is soon to be renovated and improved solar shading is considered. In this project, five types of solar shading (zip screens, awnings, window film, built-in venetian blinds and roller blinds) were studied to find out their impact on the building's solar gain, cooling load and thermal comfort. The results were analysed to propose sufficient solar shading. In the early stages of the project a questionnaire was distributed to workers in Vråken with the purpose of finding out their opinions about the thermal comfort in the building. A model of 24 selected rooms in the building was also created in IDA ICE to simulate the five different types of solar shading and compare them to a scenario without any solar shading. The questionnaire was used to calculate PPD, showing that 39,3% of the workers were dissatisfied with the thermal comfort during the summer. The simulations in IDA ICE revealed that, overall, zip screens produced the best results. This was followed by awnings, built-in venetian blinds, window film and roller blinds in that order. Awnings resulted in the smallest solar gain, 62% smaller than without solar shading, while roller blinds resulted in the biggest solar gain, 31% smaller than without solar shading. The cooling load was reduced the most with zip screens (-43%) and the least with roller blinds (-14%) compared to the scenario without solar shading. Operative temperatures were also simulated. Once again zip screens produced the best results and roller blinds the worst. By analysing the results from the questionnaire and the simulations, different solar shading applications were proposed for different parts of the building. For the façade facing south, zip screens combined with a new window film was suggested. For the façade facing north the recommendation was built-in venetian blinds, and facing east and west, zip screens combined with either roller blinds or built-in venetian blinds was suggested. / Energieffektivisering av byggnader är ett tidsenligt och angeläget område. Solen utgör här en viktig roll som naturlig energikälla genom instrålning i byggnader. Under eldningssäsongen är detta välkommet, men under sommaren kan inverkan vara kontraproduktiv med övertemperaturer och ökade kylbehov som resultat. I ett försök att minimera de oönskade konsekvenserna sommartid har i detta arbete fem solavskärmningar (markis, zip screen, persienner, rullgardin och solfilm) undersökts för kontorshuset Vråken i Västerås. Fokusområdet omfattar parametrarna solvärmelast, kyleffektbehov och termisk komfort och har legat till grund för förslag på tillämpning av förbättrad solavskärmning för byggnaden. Arbetet inleddes med en enkätundersökning som delades ut till arbetare i Vråken. Denna syftade till att undersöka den aktuella upplevelsen av inomhusklimatet relaterat till solstrålning och solavskärmning i byggnaden. Huvudmetoden i arbetet var annars modellering och simulering av byggnaden i IDA ICE. 24 utvalda kontorsrum i Vråken byggdes upp med programvaran och utrustades med de beaktade solavskärmningarna i olika fall. Fallen simulerades därpå för att erhålla resultat för de studerade parametrarna. Enkätundersökningen användes för beräkningar av verkligt PPD, ett mått på missnöje beträffande inomhusklimatet. Resultatet visade att 39,3% av arbetarna var missnöjda sommartid. Enkätsvaren indikerade problem med övertemperaturer och värme från solstrålningen, i synnerhet i byggnadens söderläge. Simuleringsresultaten visade att solavskärmning i hög grad minskar såväl solvärmelasten och kyleffektbehovet som den operativa temperaturen i Vråken. Av de beaktade solavskärmningarna var solvärmelasten för byggnaden lägst med markiser (62% lägre än utan solavskärmning) och högst med rullgardiner (- 31%). Solvärmelasten jämfördes mot Miljöbyggnads betygssystem Brons, Silver och Guld. Kyleffekten minskade mest med zip screens (-43%) och minst med rullgardiner (-14%) i jämförelse med fallet utan solavskärmning. För den operativa temperaturen undersöktes både den maximala operativa temperaturen under året och antalet timmar då den överstiger 24°C. Återigen visades på bäst resultat för zip screens och sämst för rullgardiner. Överlag presterade zip screens bäst, följt av markiser, persienner, solfilm och rullgardiner i den ordningen. Vissa variationer fanns mellan byggnadens olika delar (syd-, öst-, väst- och norrläge). Utifrån arbetets simuleringsresultat och enkätundersökning gavs förslag på ny tillämpning av solavskärmning för Vråken. För sydsidan föreslogs zip screens och ny solfilm. På norrsidan var behovet av solavskärmning inte lika stort, men persienner är här en bra lösning. Öst-och västsidan skulle precis som sydsidan nå fördelar genom utvändig solavskärmning. Även här föreslogs zip screens och antingen rullgardiner eller persienner. Alternativa ekonomialternativ presenterades också där det var relevant.

En teknisk undersökning har gjorts i syfte att diskutera konflikten mellan dagsljus ochsolvärmelast i byggnader. I detta arbete studeras konflikten i samarbete med Metod arkitekterför projektet Blå Korset och dess val av solavskärmning som lösning till problemet.Ljusets påverkan har haft en stor betydelse i utvecklingen från hur vi använt ljuset för attbelysa och värma upp våra bostäder till att utveckla solceller och generera förnyelsebarenergi. Den tekniska undersökningen utreder problemet med hjälp av ett metodiskt diagrammed sex olika kategorier som kan tänkas ligga bakom problemet mellan solinstrålning ochsolvärmelast. Studien tar upp ljusets påverkan inom områden som hållbar utveckling,människa och miljö samt hur projektet Blå Korset skapar förutsättningar till att nå betygetGULD inom certifieringssystemet Miljöbyggnad.För att hitta en lösning till problemet krävs det att vi strävar efter hög kvalitativ utformning avljusets påverkan så att vi kan minska miljöbelastningen och effektivisera både byggnaden somprodukt men också byggnadens ändamål med rätt funktionalitet och planering. I resultatetredovisas behovet av att förbättra byggekologin i samverkan med att förbättra hållbartbyggande i större perspektiv än att enbart miljöcertifiera byggnader. Ett lösningsförslagpresenteras senare i kapitlet om Fortsatt arbete. Idén presenteras i syfte att inspirera ochskapa en efterfrågan på marknaden av förnyelsebar energi och produktutveckling inomenergiteknik. / A technical survey has been conducted to discuss the conflict between daylight and solar heatgain in buildings. In this thesis, the conflict is studied in collaboration with Metod arkitekterfor the Blue Cross project and its choice of solar shielding as a solution to the problem.The effect of light has had a significant impact on the development of how we used the lightto illuminate and warm up our buildings to developing solar cells and generate renewableenergy. The technical investigation investigates the problem using a methodological diagramof six different categories that might be behind the problem between solar radiation and solarheat gain. The study addresses the impact of light in areas that affect sustainable development,human beings and the environment as well as how the Blue Cross project creates theprerequisites for achieving the GOLDEN grade within certification system of Miljöbyggnad.To find a solution, we need to strive for high quality design of the light's impact so that wecan reduce the environmental impact and streamline both the building as a product, but alsothe purpose of the building with the right functionality and planning. The result shows theneed to improve building technology in cooperation to improve sustainable construction in abroader perspective than just environmental certification of buildings. A proposal of asoloution will be presented later in chapter “Continued Work”. The idea is presented in orderto inspire and create a demand for the market of renewable energy and product developmentin energy technology.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas. Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades. Under arbetets gång har datorprogrammen Velux, ParaSol och Thermal Comfort Calculator använts. Parameterstudier utfördes för att åskådliggöra samband mellan dagsljusfaktor, fönsterarea samt rummets form och storlek, vilket resulterade i att två diagram upprättades. För att kontrollera att parameterstudiens resultat kan tillämpas för verkliga objekt och rum utfördes en fallstudie på byggnaden Ängsbacken i Sandviken. Denna fallstudie validerade att diagrammen som upprättats kan uppskatta en dagsljusfaktor, DF, för ett rum som sedan kan erhålla ett preliminärt betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Diagrammen som upprättats kan användas som ett grovt förprojekteringsverktyg som kan tillämpas när konsult, arkitekt m.fl känner till rumsdjup samt fasadväggens area (bredden och höjden i rummet) men vill veta hur stort fönster som krävs för att uppnå BRONS eller SILVER för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Vidare kan vara intressant att studera om det även finns ett samband mellan de tre indikatorerna Dagsljus, Solvärmelast och Termiskt klimat och vilken påverkan fönsterglas, solavskärmningar m.m kan ha på dagsljusfaktorn. För samtliga testrum som modellerats och tillämpats i studien har betyget GULD erhållits för Solvärmelasten. För det Termiska klimatet fick samtliga testrum betyget SILVER. Dessa indikatorer verkar inte påverkas av rummets geometri i lika stor utsträckning som dagsljusfaktorn, som tar mer hänsyn till både rummets och fönstrets storlek samt utformning. Därför bör vid bedömning enligt Miljöbyggnad största vikt ligga på att uppfylla ett tillfredsställande dagsljusinsläpp genom att kontrollera att dagsljusfaktorn uppfylls i rummet, vilket enkelt kan utföras med hjälp av studiens förprojekteringsverktyg. Det effektiva förprojekteringsverktyget kan användas för att förenkla och påskynda bedömningsprocessen samt uppskatta ett betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Genom att använda sig av verktyget i ett tidigt projekteringsskede, där användningen av tidskrävande datorprogram undviks, kan både kostnader och tid minimeras. / Daylight in buildings is important for both physical and mental health. Daylighting in buildings is transferred through windows, but the windows are also the building component that causes the greatest energy loss in a building. Therefore, there is a problem in creating a good balance between design, energy efficiency and thermal comfort while maintaining a sufficient daylight to be applied in buildings where people are staying. This thesis comprising 15 hp aims to efficiency and simplify the assessment of satisfying daylight, to achieve the requirements of the environmental certification method Miljöbyggnad, where neighboring factors such as energy and the thermal environment is studied. The goal was to establish a pre-planning tool for the indicator Daylight that can be used in the future by consultants and similar when a building is assessed by environmental certification according to the method Miljöbyggnad. The tool is based on computer models of experimental room with different conditions where the daylight factor, DF, was controlled. The computer programs Velux, ParaSol and Thermal Comfort Calculator where applied during the study. Parametric studies were performed to illustrate the connection between daylight factor, window area and the shape and size of the room, resulting in the establishment of two charts. To check that the parameter results of the study can be applied to real-world objects and rooms a case study was performed on the building Ängsbacken in Sandviken. This case study validated that the diagrams drawn can appreciate a daylight factor, DF, for a room that can then obtain a preliminary rating for the indicator Daylight in Miljöbyggnad. The diagrams can be used as a rough pre-planning tool that can be applied when the consultant, architect or similar knows the room depth and facadewall area (width and height of the room) but want to know how big window needed to achieve BRONZE or SILVER for indicator Daylight in Miljöbyggnad. In the future it might be interesting to study if there is also a correlation between the three indicators Daylight, Solar Thermal Load and Thermal environment and the impact of windows, sun screens etc. which can affect the daylight factor. For all test room modeled and applied in the study, grade GOLD were obtained for the Solarheating. For the Thermal environment all the test room obtained the grade SILVER. These indicators seem unaffected by the geometry just as much as the daylight factor, which takes more into account both the room and the window size and design. Therefore the assessment according to Miljöbyggnad paramount lie on meeting a satisfying daylight by checking that the daylight factor is fulfilled in the room, which can easily be performed with the help of this studies pre-planning tool. The effective pre-planning tool can be used to simplify and speed up the evaluation process and appreciate a score for indicator Daylight in Miljöbyggnad. By making use of the tool in an early planning stage, where the use of time-consuming computer programs is avoided, both the cost and time can be minimized.