Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med största precision för att på bästa sätt ta tillvara på dess kvalitéer, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag påverkat vårt sätt att behandla dagsljus. Syftet med studien är att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av ett rum. Målet är att klargöra hur dagsljusinsläppets proportioner och placering påverkar hur det infallande ljuset uppträder i rummet och hur det inverkar på hur rummet upplevs. Studien är tänkt att kunna användas av planerare för att i trivsamhetssyfte skapa ett så bra dagsljusinsläpp som möjligt. Följande frågeställningar formulerades: Hur påverkar placeringen av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum? Hur påverkar proportionerna av dagsljusinsläppen upplevelsen av ett rum? Hur mycket ljus kommer in i rummet med hänsyn till proportioner och placering av dagsljusinsläppen? Undersökningen inleddes med ett förexperiment där fönsterutformningar observerades i en modell för att sedan testas i ett fullskaleexperiment. Under experimentet gjordes enkätundersökningar på en urvalsgrupp om 20 personer som fick svara på frågor om rumsupplevelse, och därefter gjordes ljusmätningar i samtliga fyra experimentrum. Resultatet visar att stora dagsljusinsläpp ger en hög ljusnivå men bidrar till låg rumslighet, försämrade kontrastförhållanden och ökad risk för bländning. Mindre, lågt placerade horisontella dagsljusinsläpp ger i princip samma ljusnivå men skapar en bättre rumslighet och minskar risken för bländning. Med högt placerade horisontella dagsljusinsläpp visar resultatet en försämring av rumsupplevelsen då rummet upplevs slutet och instängt. Det har visat sig att fönsterytans area påverkar, men inte varit avgörande för hur dagsljusinsläppet påverkar upplevelsen av rummet, det ser ut som att placeringen istället haft mycket större påverkan på rumsupplevelsen. Det visar också att de mörkare rummen har högre rumslighet än de ljusare. Studien visar att testpersonerna trivdes bäst i rummet med lågt horisontellt placerade dagsljusinsläpp. / The background to this report is based on how architectural art through times been treating daylight with greatest precision to take advantage of its good quality, and how the technical revolution with artificial lighting affects our way of working with daylighting today. The purpose of the study is to contribute to the knowledge how the daylight opening affects the perception of a room. The aim is to clarify how proportions and placement affects how the incident light occurs in the room and how that affects on how the room is perceived. The study is meant to be used by lighting planners, and in terms of pleasantness, be able to create the best possible daylight environment. The following questions were formulated: How do the positions of daylight openings affect the perception of a room? How do the proportions of daylight openings affect the perception of a room? How much light enters the room as a result of proportions and placements of daylight openings? The investigation began with a pre-experiment where window configurations were observed in a scale model and then tested in a full-scale experiment. During the experiment surveys were made in a sample group of twenty people who had to answer questions about spatial experience, followed by lighting calculations that were made in all four experimental settings. The result shows that large daylight openings provide a high level of light but contribute to low spatiality, deterioration of contrasts and increased risk of glare. Smaller, low-set horizontal daylight openings tend to give the same levels of light but create a better sense of space and reduce glare. With high positioned horizontal daylight openings the result shows a deterioration of spatial experience and the room is perceived closed and stuffy. A vertical daylight opening is shown to make the room feel small and high, and the level of light is low, the contrast ratio and the completeness experienced worsening. The result shows that the window surface area affects the experience but is not essential how the daylight openings affect the perception of the room, it looks like the matter of placement have greatest impact on the room experience. It also shows that the darker rooms have higher spatiality than the lighter ones. The study shows that the test group liked the room with low-set horizontal daylight openings better.

The background to this report is based on how architectural art through times been treating daylight with greatest precision to take advantage of its good quality, and how the technical revolution with artificial lighting affects our way of working with daylighting today. The purpose of the study is to contribute to the knowledge how the daylight opening affects the perception of a room. The aim is to clarify how proportions and placement affects how the incident light occurs in the room and how that affects on how the room is perceived. The study is meant to be used by lighting planners, and in terms of pleasantness, be able to create the best possible daylight environment.

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.

Byggbranschen har ett ansvar för att skapa hållbara bostäder på individnivå med även ur ett helhetsperspektiv. Vi påverkas alla indirekt av den arkitektur vi möter i bostaden vilket inverkar på vår upplevda boendekvalitet. Målet med denna rapport är att undersöka boendekvalitet med hjälp av en fallstudie av det nybyggda bostadskomplexet Kv. Rosteriet 7. Genom enkät-undersökning, intervjuer med förbipasserande och djupintervjuer med boende i huset har denna studie undersökt om kvarteret uppfyller Ola Nylanders åtta egenskapsfält; material och detaljer, axialitet, omslutenhet, rörelse, generalitet och flexibilitet, dagsljus, rumsorganisation samt hus och stadsrum. Boende-enkäten och djupintervjuerna har även fungerat som ett underlag för att finna ytterligare faktorer som är betydelsefulla för boendekvaliteten. Studien har resulterat i att delar av egenskapsfälten har uppfyllts, däribland lägenheternas rika dagsljusinsläpp och tydliga omslutenhet. De boende anser att kvaliteter som trygghet, gemenskap, gemensamma utrymmen och kvaliteter i lägenheten som teknisk utrustning och fast inredning är av stort värde. Dessa kvaliteter tillsammans med Nylanders åtta egenskapsfält bidrar till en god boendekvalitet och uppmuntras att användas vid projektering av bostadskomplex. / The construction industry is responsible for creating sustainable housing at an individual level, even from an overall perspective. We are all affected indirectly by the architecture we meet in our homes, which affects our perceived quality of accommodation. The aim of this report is to investigate quality of housing by means of a case study of the newly built residential complex Kv. Rosteriet 7. Through surveys, interviews with people in the surroundings and deep interviews with inhabitants, this study has investigated whether the block meets Ola Nylanders eight property fields; Material and details, axiality, enclosure, motion, generality and flexibility, daylight, space organization and also house and city space. The accommodation surveys and deep interviews have also served as a basis for finding additional factors that are important for the quality of accommodation. The study has resulted in the completion of parts of the properties fields, including the rich daylight emissivity of the apartments and clear enclosure. The residents consider that qualities such as safety, community, common spaces and qualities in the apartment as technical equipment and permanent furnishings are of great value. These qualities together with Nylanders eight property fields contribute to a good quality of living and are encouraged to be used in the design of residential complex.