WSP building physics in Stockholm has certified the preschool Temmelburken in Bromma with the system of certification Miljöbyggnad. The rating of the building became BRONZE. In this thesis the preschool has been investigated with respect to the three areas: thermal climate, use of energy and improving of the level of certification.   The thermal climate at the preschool has been investigated by a questionnaire survey and by measurements in order to do comparisons between the results from the two investigations as well as with the results of the simulations that WSP has done at the certification of the preschool. The differences between the results from the simulations and the questionnaire survey for winter as well as from the measurement performed with a comfort meter the 19th of March are concidered to be reasonably small since they give rise to the same rating according to Miljöbyggnad.     Operational data for the use of energy for the preschool have been obtained in order to do comparisons with simulations performed by WSP and Svenska Besiktningar AB. The comparison shows that the simulated values for the specific use of energy are lower than what the real specific use of energy would be for the preschool, since just the operational data for the heat energy is higher than the simulated values.   At the investigation of the possibility of improving the level of certification it was found that the rating of the preschool can be raised from BRONZE to SILVER by improving the ratings of the ”thermal climate summer” and the ”daylight”. The simulation program VIP-Energy was used to investigate how the different solar shadings: blind, marquis and fixed screen affected the cooling need of the second floor of the preschool. Possible actions for increasing the inlet of daylight are discussed. Two measures were identified: increasing the glass area and changing to windows with higher transmission of light. If the information about the use of energy which has emerged in this thesis is considered it will not be sufficient to only improve the ”thermal climate summer” and the ”daylight” in order to improve the level of certification.

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste åren och byggnadssektorn är bidragande faktor till den ökningen. Byggnadssektorn står idag för närmare 40% av den totala energianvändningen och för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att minska energianvändningen och påverkan på klimatet finns stora vinster att hämta genom att energieffektivisera de befintliga byggnaderna.   De kulturhistoriska byggnaderna utgör en viktig del av det befintliga byggnadsbeståndet. Vid renovering av dessa byggnader måste hänsyn tas dels till energieffektivisering men även till det kulturhistoriska värdet hos byggnaden. Något som i dag kan vara ett komplext problem. Energiprestandan i en byggnad är väl förknippad med inomhusklimatet. Obehagligt inomhusklimat kan orsakas av flera anledningar. En anledning kan vara från kalla ytor i ett rum, då drag i form av kallras skapas. För att motverka drag i form av kallras krävs mer energi för att värma upp luften. Målet med studien är att kartlägga energianvändningen och dess förluster i en kulturhistoriskt värdefull byggnad belägen i Växjö. Samt att beräkna det kallras som uppstår i byggnadens djupa fönsternischer. Kartläggning av byggnaden görs i datorsimuleringsprogrammet VIP+ utifrån uppmätta värden från byggnadens ritningar. I programmet byggs även tvådimensionella konstruktionsdelar av fönsteranslutning i yttervägg upp som sedan används till beräkning av kallras. Kallraset beräknas med hjälp av ekvationer som Per Heiselberg har tagit fram tillsammans med de värden som kan avläsas i VIP+. Resultat av energisimuleringen visar att de största energiförlusterna sker genom transmission i klimatskalet, dvs 76 %. Resultatet visar även att kallraset som skapas i fönsterdörrarnas nisch inte uppfyller kraven från Folkhälsomyndigheten på luftrörelse under 0,15 m/s inom vistelsezonen när temperaturen understiger ca 0 oC.

Tallbacksgårdens ekonomiska förening avser att bygga ett seniorboende på Tallbacken utanför Kalix. På Tallbacken finns ett äldre norrbottenshus som benämns som Vita Huset och föreningen avser att renovera och anpassa Vita Huset till att bli ett seniorboende. Ytterligare ett äldre norrbottenshus som finns i närheten till Tallbacken och benämns som Sandbergshuset är tänkt att flyttas till Tallbacken och väl där renoveras samt anpassas för att även det bli ett seniorboende. Syftet med detta examensarbete har således varit att dimensionera seniorboendet utifrån ett energiperspektiv för att säkerställa att de krav som finns för en byggnad samt ett seniorboende uppfylls. Syftet ska uppnås genom att implementera energieffektiva och klimatsmarta åtgärder i en digital modell av byggnaderna. Seniorboendets värmesystem i form av bergvärme samt solvärme ska dimensioneras. Det termiska klimatet i lägenheterna i respektive byggnad ska undersökas. Potentiell elproduktion från solpaneler ska kartläggas. Därefter ska en tekno-ekonomisk analys av de implementerade åtgärderna genomföras, med en tillhörande känslighetsanalys för elpriset samt att en analys av byggnadernas klimatpåverkan ska genomföras. Efter genomförda simuleringar i IDA ICE, som är ett simuleringsprogram för skapande och simulering av digitala modeller av byggnader, kunde byggnadernas värmebehov med självdragsventilation konstateras vara 23 800 kWh för Vita Huset och 17 600 kWh för Sandbergshuset. Golvvärmesystemet i Vita Huset skulle då använda 5600 kWh el och golvvärmesystemet i Sandbergshuset skulle använda 4400 kWh el under ett år. Båda byggnaderna kunde konstateras uppnå kraven från Boverket gällande byggnadernas primärenergital, genomsnittlig värmegenomgångskoeffcient samt installerad eleffekt, både innan och efter investering. Efter implementering av FTX-ventilation samt bergvärmesystem minskades båda byggnadernas värmebehov samt elanvändning. Vita Husets värmebehov respektive elanvändning minskades till 12 600 kWh värme respektive 2800 kWh el. Sandbergshuset värmebehov respektive elanvändning minskades till 7600 kWh värme respektive 2700 kWh el. Från genomförda simuleringar i Polysun, som är ett simuleringsprogram för genomförande av teoretiska beräkningar kopplat till olika energisystem, kunde det konstateras att nio solpaneler behövde installeras på respektive byggnads tak för att täcka respektive byggnads elanvändning, efter installation av FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Efter genomförda simuleringar i EED, som är ett simuleringsprogram för att beräkna bergvärmesystems totaldjup, kunde det konstateras att bergvärmesystemet skulle behöva ett totaldjup på 234 m för att täcka båda byggnadernas värmebehov med FTX-ventilation. Tillräckligt med värme kunde inte erhållas från åtta solfångare för att minska bergvärmesystemets totaldjup nämnvärt eftersom nästintill ingen värme kunde erhållas under vintermånaderna då byggnadernas värmebehov är som störst. Den tekno-ekonomiska analysen visade att investeringens återbetalningstid varierade mellan 139 och 46 år, beroende på om elpriset minskade respektive ökade med 50% jämfört med erhållet elpris för respektive månad. Att återbetalningstiden var relativt lång oavsett elpris indikerar att investeringen är mindre ekonomiskt fördelaktig. Analysen för byggnadernas klimatpåverkan visade att totalt sett har Vita Huset lägre klimatpåverkan efter 13 år och Sandbergshuset efter 17 år, efter investering i sammanlagt 18 solpaneler, FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Detta medför att de investerade åtgärderna behöver ha en livslängd på minst 17 år för att investeringen ska kunna anses vara fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Av de investerade komponenterna kan bergvärmepumpar anses ha kortast livslängd, som brukar anses vara minst 15 år. Att genomföra investeringen trots att den är mindre ekonomisk fördelaktig skulle då kunna motiveras med att investeringen är mer fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Från resultatet som presenteras rekommenderas föreningen att investera i ett bergvärmesystem, FTX-ventilation samt solpaneler trots att den tekno-ekonomiska analysen indikerar att investeringen skulle kunna anses vara mindre fördelaktig. / Tallbacksgårdens’s economic association intends to build a senior citizens’ home at Tallbacken, outside Kalix. On Tallbacken there is a old Norrbotten house known as Vita Huset and the association intends to renovate and adapt Vita Huset to become a senior citizens’ home. Another old Norrbotten house located in the vicinity of Tallbacken and is referred to as Sandbergshuset is inteded to be moved to Tallbacken and once there renovated and adapted to also become a senior citizens’ home. The purpose of this thesis has been to design the senior citizens’ home from an energy perspective to ensure that the requirements for a building and a senior citizens’ home are met. The purpose will be achieved by implementing energy-efficient and climate-smart measures in a digital model of the buildings. The senior housing’s heating system in the form of geothermal heating and solar heating will be determined from the digital model. The indoor thermal environment in the apartments in each building will be investigated. Potential electricity production from solar panels will be mapped. Finally, a techno-economic analysis of the implemented measures will be carried out, with an associated sensitivity analysis for the price of electricity and an analysis of the climate impact of the buildings. After completing simulations in IDA ICE, which is a simulation program for creating and simulating digital models of buildings, the heat demand of the buildings with self-draught ventilation was found to be 23 800 kWh for Vita Huset and 17 600 kWh for Sandbergshuset. The floor-heating system in Vita Huset would use 5600 kWh electricity and the floor-heating system in Sandbergshuset would use 4400 kWh electricity annualy. Both buildings were found to meet the requirements from Boverket regarding the buildings’ primary energy, average heat transfer coefficient and installed electric power, both before and after investment. After implementation of FTX ventilation and geothermal heating systems, both buildings’ heat demand and electricity consumption were reduced. Vita Husets heat and electricity consumption were reduced to 12 600 kWh heat and 2800 kWh electricity respectively. Sandbergshusets heat demand and electricity consumption were reduced to 7600 kWh heat and 2700 kWh electricity respectively. From simulations made in Polysun, which is a simulation program for carrying out theoretical calculations linked to various energy systems, it was found that nine solar panels needed to be installed on the roof of each building in order to cover each building’s electricity consumption, after installing FTX-ventilation and geothermal heating systems. After carrying out simulations in EED, which is a simulation program for calculating the total depth of geothermal systems, it was found that the geothermal heating system would need a total depth of 234 m to cover the heat demand of both buildings with FTX ventilation. Sufficient heat could not be obtained from eight solar collectors to significantly reduce the total depth of the geothermal heating system, since almost no heat could be obtained during the winter months when the heat demand of the buildings is the highest. The techno-economic analysis showed that the payback time of the investment varied between 139 and 46 years, depending on whether the electricity price decreased or increased by 50%, compared to the electricity price given for each month. The fact that the payback time was relatively long regardless of electricity price indicates that the investment is less economically advantageous. The analysis of the climate impact of the buildings showed that Vita Huset has a total lower climate impact after 13 years and Sandbergshuset after 17 years, after investment in a total of 18 solar panels, FTX-ventilation and geothermal heating systems. This means that the investments need to have a lifetime of at least 17 years to be considered beneficial from a climate perspective. Of the invested components are ground source heat pumps considered to have the shortest lifetime, which is usually considered to be at least 15 years. Carrying out the investment despite the fact that it is less economically advantageous could then be justified by the fact that the investment is more beneficial from a climate perspective. From the results presented, the association is recommended to invest in a geothermal system, FTX-ventilationb and solar panels even though that the techno-economic analysis indicates that the investment could be considered less advantageous.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning av solvärmelasten, vilket ger en siffra på hur mycket solvärme som strålar in i byggnaden, som sedan kan behövas ventileras eller kylas bort under sommarhalvåret. I processen beräknas även dagsljusfaktorn, vilket ger en siffra på hur mycket dagsljus kommer in i byggnaden. Då dessa två aspekter påverkar negativt på varandra har olika tester gjorts med hjälp av olika datasimuleringar för att finna vilken fönsterarea skulle kunna vara lämplig för att få ett bra betyg i Miljöbyggnad. Här har även tester gjorts för det termiska klimatet, som är ytterligare en aspekt Miljöbyggnad ser på, och som fönstret kan påverka. För arbetet har en blivande kontorsbyggnad, Svalan i Uppsala, varit som mall för dessa tester. Då det finns väldigt många olika parametrar som behövs för att kunna göra alla simuleringar och uträkningar är det svårt att göra en guide som fungerar för alla projekt. I detta arbete finns två lika stora kontor som har fönster åt olika väderstreck och med olika g-värden, för att se skillnader på dessa har simuleringar gjorts för olika fönsterareor, och olika fönsterplaceringar. För simuleringarna har IDA 4 och Velux Daylight Visualizer använts. Arbetet resulterade i att fönstrets placering i rummet ger stor skillnad på dagljusfaktorn, och även för fönstrets utformning, dock ingen för solvärmelasten. För att påverka solvärmelasten kan glasarean i fönstret ändras, g-värdet, eller golvarean för rummet. När dessa parametrar verkar positivt för solvärmelasten, påverkar de negativt för dagsljusfaktorn, därför måste projektören hitta en bra nivå som fungerar för både solvärmelasten och dagsljusfaktorn. För projektet med två kontor i Svalan gav resultatet att få GULD i både solvärmelast och dagsljusfaktorn fungerar inte utan solavskärmning. Som bäst når den ena GULD och den andra SILVER, vilket kan i slutbetyget ändå räcka för att nå bästa betyget GULD med Miljöbyggnad, så länge de andra indikatorerna som Miljöbyggnad ser på är tillräckligt bra i projektet. / This report of 15 credits has had the goal to find a guide for planning window for buildings to be certified with Miljöbyggnad. The certification process includes calculation of solar heat load, giving a figure of how much sun heat is coming into the building, which may needs to be ventilated or cooled off during the summer. The certification process also demands the daylight factor, which gives a figure of how much natural light enters the building. These two aspects affects each other in a negative way, why various tests have been done using a variety of computer simulations to find what kind of window area would be appropriate to get a good rating in Miljöbyggnad. It has also been tested for the thermal climate, which is another aspect Miljöbyggnad investigates, and that windows can influence. The work uses an upcoming office building, Svalan in Uppsala, as a model for these tests. As there are many different parameters that are needed to make all the simulations and calculations it is difficult to make a guide that works for all projects. In this work there are two equally sized offices that have windows facing different directions and with different g-values, to see the differences in these simulations have been made for various window areas and different window placements. For the simulations, the IDA-ICE 4 and Velux Daylight Visualizer have been used. The work resulted in that the window's placement in the room has a big difference for daylight factor, and also for the window form, however none of the solar load. To affect solar heat load, the glass area of the window can be changed, the g-value, or the floor area of the room. When these parameters seem positive for the solar heat load, are they affecting negatively the daylight factor, therefore the building planner have to find a good level found that works for both solar heat load and the daylight factor. For the project with two offices in Svalan gave the result; to get GOLD in both solar heat load and daylight factor will not work without sun screening. As best reach one of them GOLD and the other SILVER, which can be in the final grade yet sufficient to reach the best grade GOLD with Miljöbyggnad, as long as this projects other Miljöbyggnad factors gives results which is good enough.

I genomsnitt tillbringar människan större delen av sitt liv inomhus och därför är det viktigt med ett bra inomhusklimat. I Swecos kontor i Uppsala finns det ett missnöje med det termiska klimatet vilket är en del av inomhusklimatet. Kontoret är utformat som ett kontorslandskap med stora fönster. Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om termiskt klimat vid stora fönster och glasfasader. Målet är att identifiera orsakerna till missnöjet med det termiska klimatet och att ge kunskapsåterkoppling till kommande projekteringar. I arbetet görs en litteraturstudie för att skapa en teoretisk referensram. Efter det så görs en förstudie för att förstå nuläget och få en bild av missnöjet. Beräkningar, simuleringar och mätningar görs för att utesluta och identifiera orsaker till missnöjet. I arbetet gjordes effektberäkningar på värmebalans vilket visade att effektbehovet var tillgodosett i de två zonerna som studerats. Klimatsimuleringar i de två zonerna utfördes i simuleringsprogrammet IDA Klimat och Energi, där resultaten från simuleringarna höll sig inom kravgränser. Något som däremot inte kan simuleras är lufthastigheter. Mätningar på lufttemperatur och yttemperatur utfördes i de två zonerna. I den ena zonen stämde inte mätvärden överens med börvärdet från rumsenheten. I den andra zonen uppskattades fönsterglasets värmegenomgångskoefficient till 1,3 W/(m2K) vilket kan jämföras med den projekterade värmegenomgångskoefficienten för hela fönstret som är 0,8 W/(m2K). Vid beräkning av lufthastighet från kallras i vistelsezonen användes formler från en studie gjord av Heiselberg. Vid en dimensionerande vinterutetemperatur på -19 °C, en innetemperatur på 22 °C och en fönsterhöjd på 2,4 meter låg lufthastigheten på kravgränsen 0,15 m/s med en värmegenomgångskoefficient på 0,8 W/(m2K) och över kravgränsen med en värmegenomgångskoefficient på 1,3 W/(m2K). Slutligen visade resultaten från arbetet att i den första zonen identifierades orsaken till missnöjet med att styrningen av de klimatstyrande installationerna inte fungerade som tänkt. I den andra zonen identifierades orsaken till missnöjet med att ingen värmekälla användes under fönster för att motverka kallras. Värmekälla under fönster skulle behövas enligt beräkningar från arbetet och enligt litteraturstudien som gjordes i arbetet. Med material från arbetet skapas ett dokument om kallras som kunskapsåterföring till Sweco. Nyckelord: Termiskt klimat, Klimatsimulering, Värmebalans, Kallras, Stora fönster / On average, humans spend most of their life indoors and that is why it is so important to have a good indoor climate. At Sweco ́s office in Uppsala there is a dissatisfaction with the thermal climate, which is a part of the indoor climate. The office is designed with an office landscapes and large windows. The purpose with this project is to get more knowledge about thermal climate within large windows and glass facades. The goal with this project is to identify the reasons for the dissatisfaction with thermal climate and to provide knowledge feedback to the company’s future projects. In the project, a literature study is being conducted to create a theoretical framework. After that, a preliminary study is made to understand the current situation and to get a picture of the dissatisfaction. Calculations, simulations and measurements are made to exclude and identify reasons for the dissatisfaction. In the project calculations on heat balances were made and the calculations showed the power requirement was met in the two zones studied. Climatic simulations in the two zones were conducted in the simulation software IDA Indoor Climate and Energy, where the results from the simulations were within limits. However, something that cannot be simulated is air velocities. Measurements of air temperature and surface temperature were performed in the two zones. In one zone, the measured values did not match the set point from the room unit. In the other, the window glass heat transfer coefficient was estimated to be 1,3 W/(m^2)K, which is comparable to the projected heat transfer value for the entire window, which is 0,8 W/(m^2)K. When calculating air velocity from cold downdraught in the residential zone, Heiselberg formulas were used. At an outdoor design temperature for winter of -19 degrees Celsius, an indoor temperature of 22 degrees Celsius and a window height of 2,4 meters, the air velocity result at the 0,15 m/s limit when the heat transfer value was 0,8 W/(m^2)K and resulting in a value above the limit when the heat transfer value was 1,3 W/(m^2)K. Finally, the results showed that in the first zone, the reason for the dissatisfaction was identified with the fact that the control of the climate control installations did not work as intended. In the second zone, the reason for the dissatisfaction was identified that no heat source was used under windows to prevent cold downdraught. Heat source under windows would be needed according to calculations from work and according to the literature study that was done in this work. With material from the work, a document is created about cold downdraught as knowledge feedback to Sweco. Keywords: Thermal climate, Climate simulation, Heat balance, Cold downdraught, Cold downdraft, Large windows

The starting point for this master thesis was the product of the company "Humlegården", which allows its tenants in office buildings to follow their electricity consumption in real time, through their Smartphone's. The idea that resulted from that application is to investigate if it is possible to direct the tenants in office buildings to reduce their energy consumptions, but also to be satisfied with the indoor environment. This work addresses the factors which are the main energy consumers in office buildings. It addresses legal requirements and standards which are important to follow in order to achieve good thermal comfort in buildings. Some of them are physical climate factors like thermal environment, air quality and lightning. Investigation has also been made on psychological, physiological and social factors which are important for human’s thermal perception. Even monitoring methods for energy and comfort have been discussed as well as methods that are used to ensure the thermal perception of human beings. Through literature studies that have been carried out in the past, especially those who determine the connection between physical and psycho-social elements, a simple suggestion has been made. The suggestion is based on indoor and outdoor temperature, that should direct the tenant to allow in some cases lower indoor temperature which will lead to minimized energy consumption.

Samtidigt som debatten kring jordens klimatförändring är i full gång har intresset för att miljöcertifiera byggnader vuxit oerhört. För fastighetsägare är det en möjlighet att bevisa för sina hyresgäster och köpare att byggnaden är hållbar. Är en byggnad miljöcertifierad har en oberoende part intygat att den uppfyller en nivå av hållbarhet som bestäms utifrån standardiserade kriterier. Fastighetsägaren kan alltså använda certifikatet i marknadsföringssyfte. Den här studien undersökte om en byggnad som är byggnadsminnesförklarad kan miljöcertifieras med Miljöbyggnad. Målet var att hitta kostnadseffektiva lösningar för att uppfylla de miljöcertifieringskriterier som eventuellt inte uppfylls idag. Miljöbyggnad har i dagsläget inga specifika kriterier för kulturhistoriskt värdefulla byggnader, så bedömningen har skett mot de allmänna kriterierna. Vid certifiering med Miljöbyggnad sker en granskning utifrån energi-, inomhusmiljö- och materialrelaterade kriterier. Verktyget mäter alltså inte bara byggnadens hållbarhet i fråga om växthusgasutsläpp utan även i hänseende till hälsan och välbefinnandet hos personerna som vistas i byggnaden. Byggnaden som har utvärderats är Kungliga Tekniska Högskolans studenters kårhus. Den byggnadsminnesförklarades 2012 på grund av sin utpräglade och välbevarade funktionalistiska utformning. Byggd 1930 uppfördes den mitt under en brytningstid när funktionalismen var på intåg i Sverige. I studien har alla kriterier som krävs för en miljöcertifiering gåtts igenom och stämts av mot hur byggnaden ligger till idag. Särskild fokus har lagts på Miljöbyggnads energirelaterade kriterier. För att minska energianvändningen har energieffektiviseringsåtgärder tagits fram som ger en besparing på hundratusentals kronor per år. Energieffektiviseringsåtgärderna består av bättre drift av ventilationen samt byte till effektivare belysning. Energiberäkningsprogrammet DesignBuilder har använts för att utvärdera energieffektiviseringsåtgärderna samt för att simulera termisk komfort och dagsljusinsläpp. Energikällornas hållbarhet vid olika miljöval på elhandelsavtalet och om det finns möjlighet att installera solskydd för fönstren har också undersökts. Hindret för en certifiering är att byggnaden åtminstone behöver uppfylla myndighetskrav på tillgång till dagsljus. Det finns också osäkerheter som har att göra med om energieffektiviseringsåtgärderna minskar energianvändningen så mycket som krävs för en certifiering. För övrigt finns goda förutsättningar för en miljöcertifiering. / Climate change is widely discussed these days, and the interest in environmental assessment for buildings has increased enormously. For landlords and house-owners, it brings the possibility to prove to their tenants and customers that their buildings are sustainable. A building with an environmental assessment certificate is assured by an independent inspector to fulfill a certain level of sustainability that is specified by standardized criteria. The landlords can subsequently use the certificate for advertising. This study investigated if a listed historic building can be certified according to the Swedish environmental assessment method Miljöbyggnad. The objective was to find cost effective ways to meet those criteria for environmental assessment that are not fulfilled today. Miljöbyggnad has no specific set of criteria for historical buildings today, so the investigation has been performed using the general criteria. For a certification with Miljöbyggnad, an audit from energy, indoor environment and material point of view is performed. Thus, the assessment method does not only measure sustainability regarding greenhouse gas emissions, but also concerning well-being of the occupants of the building. The examined building is the student union house of the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The building was listed in 2012 due to its pronounced and well preserved functionalistic design. Built 1930, it was raised during the time when the functionalism was introduced in Sweden. In the study, all criteria for the environmental assessment have been evaluated for the current situation of the building. The energy related criteria has been emphasized. In order to decrease the energy use, measures for improving the energy efficiency has been found, that will save several hundred thousand SEK per year. The measures consist of improved operation of the ventilation system and retrofitted lighting for better efficacy. The energy calculation program DesignBuilder has been used to evaluate the energy efficiency measures and to simulate thermal comfort and daylighting. The sustainability of the energy sources for different environmental options for the electricity contract and the possibility of installing shadings for the windows have been investigated as well. The main difficulty for a certification is that the building has to fulfill building codes for daylighting. There are also uncertainties regarding the energy efficiency measures being able to decrease the energy use sufficiently for a certification. Other than that, the prospects are good for a certification.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas. Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades. Under arbetets gång har datorprogrammen Velux, ParaSol och Thermal Comfort Calculator använts. Parameterstudier utfördes för att åskådliggöra samband mellan dagsljusfaktor, fönsterarea samt rummets form och storlek, vilket resulterade i att två diagram upprättades. För att kontrollera att parameterstudiens resultat kan tillämpas för verkliga objekt och rum utfördes en fallstudie på byggnaden Ängsbacken i Sandviken. Denna fallstudie validerade att diagrammen som upprättats kan uppskatta en dagsljusfaktor, DF, för ett rum som sedan kan erhålla ett preliminärt betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Diagrammen som upprättats kan användas som ett grovt förprojekteringsverktyg som kan tillämpas när konsult, arkitekt m.fl känner till rumsdjup samt fasadväggens area (bredden och höjden i rummet) men vill veta hur stort fönster som krävs för att uppnå BRONS eller SILVER för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Vidare kan vara intressant att studera om det även finns ett samband mellan de tre indikatorerna Dagsljus, Solvärmelast och Termiskt klimat och vilken påverkan fönsterglas, solavskärmningar m.m kan ha på dagsljusfaktorn. För samtliga testrum som modellerats och tillämpats i studien har betyget GULD erhållits för Solvärmelasten. För det Termiska klimatet fick samtliga testrum betyget SILVER. Dessa indikatorer verkar inte påverkas av rummets geometri i lika stor utsträckning som dagsljusfaktorn, som tar mer hänsyn till både rummets och fönstrets storlek samt utformning. Därför bör vid bedömning enligt Miljöbyggnad största vikt ligga på att uppfylla ett tillfredsställande dagsljusinsläpp genom att kontrollera att dagsljusfaktorn uppfylls i rummet, vilket enkelt kan utföras med hjälp av studiens förprojekteringsverktyg. Det effektiva förprojekteringsverktyget kan användas för att förenkla och påskynda bedömningsprocessen samt uppskatta ett betyg för indikatorn Dagsljus inom Miljöbyggnad. Genom att använda sig av verktyget i ett tidigt projekteringsskede, där användningen av tidskrävande datorprogram undviks, kan både kostnader och tid minimeras. / Daylight in buildings is important for both physical and mental health. Daylighting in buildings is transferred through windows, but the windows are also the building component that causes the greatest energy loss in a building. Therefore, there is a problem in creating a good balance between design, energy efficiency and thermal comfort while maintaining a sufficient daylight to be applied in buildings where people are staying. This thesis comprising 15 hp aims to efficiency and simplify the assessment of satisfying daylight, to achieve the requirements of the environmental certification method Miljöbyggnad, where neighboring factors such as energy and the thermal environment is studied. The goal was to establish a pre-planning tool for the indicator Daylight that can be used in the future by consultants and similar when a building is assessed by environmental certification according to the method Miljöbyggnad. The tool is based on computer models of experimental room with different conditions where the daylight factor, DF, was controlled. The computer programs Velux, ParaSol and Thermal Comfort Calculator where applied during the study. Parametric studies were performed to illustrate the connection between daylight factor, window area and the shape and size of the room, resulting in the establishment of two charts. To check that the parameter results of the study can be applied to real-world objects and rooms a case study was performed on the building Ängsbacken in Sandviken. This case study validated that the diagrams drawn can appreciate a daylight factor, DF, for a room that can then obtain a preliminary rating for the indicator Daylight in Miljöbyggnad. The diagrams can be used as a rough pre-planning tool that can be applied when the consultant, architect or similar knows the room depth and facadewall area (width and height of the room) but want to know how big window needed to achieve BRONZE or SILVER for indicator Daylight in Miljöbyggnad. In the future it might be interesting to study if there is also a correlation between the three indicators Daylight, Solar Thermal Load and Thermal environment and the impact of windows, sun screens etc. which can affect the daylight factor. For all test room modeled and applied in the study, grade GOLD were obtained for the Solarheating. For the Thermal environment all the test room obtained the grade SILVER. These indicators seem unaffected by the geometry just as much as the daylight factor, which takes more into account both the room and the window size and design. Therefore the assessment according to Miljöbyggnad paramount lie on meeting a satisfying daylight by checking that the daylight factor is fulfilled in the room, which can easily be performed with the help of this studies pre-planning tool. The effective pre-planning tool can be used to simplify and speed up the evaluation process and appreciate a score for indicator Daylight in Miljöbyggnad. By making use of the tool in an early planning stage, where the use of time-consuming computer programs is avoided, both the cost and time can be minimized.

När byggnader projekteras används klimatfiler från 1981-2010 för att dimensionera konstruktionen och energisystemet. Detta leder till att byggnader dimensioneras för ett klimat som varit och inte ett framtida klimat. SMHI har tagit fram olika klimatscenarier för framtiden som beskriver möjliga utvecklingar klimatet kan ta beroende på fortsatt utsläpp av växthusgaser. Dessa scenarier kallas för RCP (Representative Concentration Pathways). I denna studie används två olika klimatscenarier, RCP4,5 och RCP8,5. Siffran i namnet står för den strålningsdriving som förväntas uppnås år 2100. I RCP4,5 kommer medelårstemperaturen öka med 3 °C fram till år 2100 jämfört med referensperioden 1961-1990.  För samma tidsperiod sker en ökning på 5 °C enligt RCP8,5.  Ett flerbostadshus certifierad enligt Miljöbyggnad 2.2 nivå silver placerat i Vallentuna i Stockholms län används i denna studie som referensbyggnad. Byggnaden simuleras i programmet IDA ICE där den utsätts för RCP4,5 och RCP8,5. Resultatet visar att byggnaden inte skulle klara av kraven för Miljöbyggnad 2.2 gällande termiskt klimat sommar i något av de två klimatscenarierna. De operativa temperaturerna blir för höga i byggnaden utan att tillsätta komfortkyla.  Byggnaden ändras för att se vilka faktorer som kan förbättra resultatet gällande det termiska klimatet. Resultatet visar att värmelagringsförmåga hos byggmaterial och solavskärmning har störst påverkan på det termiska klimatet.  I studien gjordes flertal olika kombinationer av byggnadsutformningar. Enbart kombinationen av en tung stomme av betong tillsammans med fönster med lägre g-värde klarar kraven för Miljöbyggnad 2.2 i RCP4,5 och RCP8,5 utan komfortkyla. Kombinationen får lägst energianvändning i RCP8,5 av de olika kombinationerna som testats i studien.  En kombination av tung stomme av KL-trä med lågt U-värde, fönster med lägre g-värde och komfortkyla får lägst energianvändning i grundklimatet och RCP4,5 av de olika kombinationerna som testats i studien trots användningen av komfortkyla.  Frågan om vilket alternativ som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv är svårt att svara på. Det finns många aspekter som behöver tas i hänsyn till som byggnadens totala klimatavtryck både i tillverkning och användning. Oavsett val av konstruktion är det viktigt att projektera för att komfortkyla och solavskärmning skall kunna appliceras när ett varmare klimat råder. / When buildings are designed climate files from 1981 to 2010 are used to construct the building and its energy system. This leads to building being designed to a climate that has been and not to a future warmer climate that will come. SMHI has developed different climate scenarios for the future that describe different paths the climate can take depending on continued emissions of greenhouse gas. This climate scenarios are called RCP (Representative Concentration Pathways) In this study two of the climate scenarios, RCP4,5 and RCP8,5 are used. The number in the name stands for the radiation forcing that is expected in the year 2100.  In RCP4,5 the mean average air temperature will increase with 3 °C until year 2100 compared to the reference period 1961-1990. In the same time period RCP8,5 will increase with 5 °C.  An apartment building certified according to Miljöbyggnad 2.2 level silver placed in Vallentuna, Stockholms län is used as a reference building. The building is simulated through the simulation software program IDA ICE where it´s exposed to RCP4,5 and RCP8,5. The results demonstrate that the reference building would not meet Miljöbyggnad 2.2 requirement in the indicator about thermal comfort during summer. The operative temperature in the building is too high unless comfort cooling is used.  The design of the building changes to see what factors can improve the results regarding the thermal comfort. The results demonstrate that thermal conductivity and solar shading has the greatest impact on thermal comfort.  In this study several combinations of different building designs were made. Only the combination of a concrete frame with windows with low g-value met the requirement of Miljöbyggnad 2.2 regarding the thermal comfort during summer without using comfort cooling in RCP4,5 and RCP8,5. The combination had the lowest energy demand in RCP8,5 of all the combinations tested in the study.  A combination of cross laminated wood frame with low U-value, windows with low g-value and comfort cooling had the lowest energy demand in the original climate file and RCP4,5 despite the use of comfort cooling.  The questing about which building construction is the best from a sustainable perspective is difficult to answer. To answer that question the building´s total climate footprint in both production and use must be calculated. Regardless of the choice of building construction it is important to have in mind when designing a building that comfort cooling and solar shading should be easily applied when a warmer climate will prevail.