Spelling suggestions: "subject:"boverket byggregler""
1 |
Investeringsbedömning av energieffektiva småhus i träUhrbom, Oskar, Jandorff, Jesper January 2013 (has links)
The purpose of this essay is to describe how Boverkets Byggregler has affected the cost ofnewly built houses from 2003 to 2012, to Boverkets Vision 2025. The purpose is also to findagent-principal relations in the construction sector.When investing in an energy efficient house the operating costs are reduced compared to aconventional house. But due to the lower operating costs, the investment cost rises. In thisstudy, we find out if it is economically viable to invest in an energy efficient house comparedto a conventional house from the customer's perspective.The study's approach has been qualitatively where we in collaboration with Derome Hus hadaccess to three conventional reference houses and a passive house and data that was necessaryto conduct viability assessments on houses. We conducted five interviews with people fromDeromekoncernen and Varbergs kommun.The calculation methods we have used in this study are present value method, annuity methodand a sensitivity analysis. In the present value method, we have calculated all future cashflows to year zero for a fair and comparable pricing to occur. Annuity method allocates theentire investment cost in equal annual annuities. In the sensitivity analysis, we test differentoutcomes in profitability as a result of change in the future price of electricity and districtheating. The electricity price changes we have used in the sensitivity analysis are a priceincrease of 1%, 2% and 3%. The same goes for the price of district heating. We have assumeda calculation time of 20 years and 50 years, where 20 years is the average time a person livesin the same house in Sweden and 50 years is estimated to be the approximate economiclifetime for a house.The results of the study indicate that passive house is the most economically viable option at acalculation time of 50 years. But at a calculation time of 20 years the reference house from2003 is the most profitable option. A principal-agent relation was also located whereFinansinspektionen and Boverket makes it more difficult for an individual to buy a house. / Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Boverkets byggregler har påverkat prisbilden förnybyggnation av småhus mellan år 2003 till 2012 och vidare mot Boverkets Vision 2025.Syftet är även att finna de agent-principalsamband som finns inom byggsektorn.Genom att investera i ett mer energieffektivt småhus blir driftskostnaderna mindre jämförtmed ett konventionellt småhus. Men samtidigt som driftskostnaderna blir lägre stigerinvesteringskostnaden. I denna studie tar vi reda på om det är ekonomiskt lönsamt attinvestera i ett energieffektivt småhus jämfört med ett konventionellt småhus utifrån kundensperspektiv.Studiens arbetssätt har varit kvalitativt där vi i samarbete med Derome Hus fått tillgång till 3konventionella referenshus och ett passivhus och de data som var nödvändiga för att utföralönsamhetsbedömningar på husen. Vi har genomfört fem intervjuer med personer frånDeromekoncernen och Varbergs kommun.De beräkningsmetoder vi har använt i studien är nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden ochkänslighetsanalys. I nuvärdesmetoden har vi beräknat tillbaks alla framtida kapitalflöden tillår noll för att en rättvis och jämförelsebar prisbild skall uppstå. Annuitetsmetoden fördelarhela investeringskostnaden i lika stora årliga annuiteter. I känslighetsanalysen provar vi olikautfall i lönsamheten till följd av till exempel en förändring i det framtida elpriset. Deelprisförändringar vi har använt i känslighetsanalysen är en prisökning på 1 %, 2 % och 3 %.Detsamma gäller för fjärrvärmepriset. Vi har räknat med en kalkyltid på 20 år och 50 år, där20 år är den genomsnittliga boendetiden i ett hus i Sverige och 50 år beräknas vara denungefärliga ekonomiska livslängden för ett hus.Resultatet i studien visar att passivhuset är det mest ekonomiskt lönsamma alternativet vid enkalkyltid på 50 år. Men vid en kalkyltid på 20 år är referenshuset från 2003 det mestlönsamma alternativet. Ett agent principal-samband lokaliserades också därFinansinspektionen och Boverket gör det betydligt svårare för en privatperson att investera iett småhus.
|
2 |
Hur byggs permanentbostäder i solitt timmer för att klara BBR:s krav? : En studie om dagens timmerhusbyggande ur ett perspektiv med ständigt striktare krav på energihushållning.Johansson, Martina, Sjölander Bengtson, Sofie January 2023 (has links)
Klimatåtgärder är idag ett högaktuellt ämne. Att minska koldioxidutsläppen genom att ställa om till ett mer cirkulärt samhälle med ökat återbruk, bättre utnyttjande av resurser samt minimera gifter är några viktiga aspekter som det läggs stort fokus på. Klimatförändringens konsekvenser är en annan faktor att beakta i dagens byggande av bostäder, då vi behöver rusta oss för mer extremväder. Utifrån dessa aspekter avser denna studie utreda timmerhus med rena timmerstockar både på in- och utsida i väggkonstruktionen. Timmerhustraditionen är en gammal och välbeprövad teknik. Att husen kan stå välbevarade i flera hundra år finns det många exempel på. Gedigna, naturliga material som ger en sund, behaglig, giftfri inomhusmiljö utan farligt avfall är andra fördelar. Men med dagens energihushållningskrav på nybyggnationer får timmerhustillverkarna svårigheter att klara nivån i den konsoliderade versionen från Boverket, - BBR 29. Att kraven på energihushållning ständigt sänks hotar den gamla timmerhustraditionen, vilket gör att timmerhus som permanentbostäder i vissa utformningar inte kan levereras i dess rena form och därmed äventyras helhetsnyttan med husen. Syftet med denna studie är att utreda hur timmerhusföretagen gör och vilka anpassningar som krävs för att klara Boverkets nuvarande krav, samt utreda hur timmerhusen står sig ur ett cirkulärt perspektiv. Genom detta arbete är målsättningen att belysa helhetsnyttan med timmerhusen ur det större perspektivet, men att kravställningen gör det svårt att leverera de rena stommar som är det ultimata ur ett cirkulärt perspektiv. För att få de svar som behövs sammanställs ett resultat som baseras på litteraturstudier, ett studiebesök på ett timmerföretag, semistrukturerade intervjuer med timmerhustillverkare och ett möte med en beräkningskonsult som gjort flertalet beräkningar åt svenska timmerhusföreningen .Det sammanställda resultatet visar att det finns tekniker för att bygga med rena stommar i vissa enklare utföranden som klarar nuvarande kraven, men vill kunden ha ett mer exklusivt utförande behövs det oftast anpassningar i form av exempelvis tilläggsisolering eller andra lösningar för att klara de kravnivån. Detta arbete visar att timmerhusen står sig otroligt väl ur ett helhetsperspektiv där miljö, hälsa och hållbarhet står i centrum, - men indikerar att Boverkets krav inte är helt i linje med de cirkulära målen som återfinns inom Agenda 2030 och de svenska klimatmålen, då det sätts samma kravnivå gällande alla nyproduktioner, oavsett konstruktion eller utförande. / Climate action is a highly topical topic today. Reducing carbon dioxide emissions by changing to a more circular society with increased recycling, better utilization of resources and minimizing toxins are some important aspects on which great focus is placed. The consequences of climate change are another factor to consider in today's construction of homes, as we need to prepare for more extreme weather. Based on these aspects, this study aims to investigate log houses with clean logsboth on the inside and outside of the wall construction.The log house tradition is an old and well-proven technique. There are many examples of the houses being well-preserved for several hundred years. Sturdy, natural materials that provide a healthy, pleasant, non-toxic indoor environment without hazardous waste are other benefits. But with today's energy management requirements for new constructions, loghouse manufacturers have difficulty meeting the level in the consolidated version from the Housing Authority, - BBR 29. The fact that the requirements for energy management are constantly being lowered threatens the old log house tradition, which means that log houses as permanent residences in certain designs cannot be delivered in their pure form, thus jeopardizing the overall benefit of the houses. The purpose of this study is to investigate how the log house companies are doing and what adaptations are required to meet the Housing Authority's current requirements, as well as to investigate how the log houses are doing from a circular perspective. Through this work, the goal is to highlight the overall benefit of the log houses from the larger perspective, but that the requirements make it difficult to deliver the clean frames that are the ultimate from a circular perspective. In order to get the answers needed, a result is compiled based on literature studies, a study visit to a timber company, semi-structured interviews with timber house manufacturers and a meeting with a calculation consultant who made the majority of calculations for the Swedish Timber House Association. The compiled results show that there are techniques for building with clean frames in some simpler designs that meet the current requirements, but if the customer wants a more exclusive design, adaptations are usually needed in the form of additional insulation or other solutions to meet the level of requirements. This study shows that the log houses do incredibly well from an overall perspective where the environment, health and sustainability are at the center, - but indicates that the Housing Authority's requirements are not completely in line with the circular goals found within Agenda 2030 and the Swedish climate goals, as the same level of requirements is set for all new productions, regardless of design or execution.
|
3 |
Påbyggnad av bostäder på parkeringshus : Är det möjligt att bygga bostäder på parkeringshus? / Extension of residential buildings on a car park. : Is it possible to construct residential buildings on a car park?Haque, Mustasin, Youssef, Ranin January 2015 (has links)
Bostadsbristen är en högaktuell fråga i Stockholm där det råder stor efterfrågan på bostäder. De obebyggda tomterna i Stockholm city är parker, grönstråk och torg vilket redan fyller en viktig funktion och bör inte bebyggas. Det finns flera lösningar på hur bostadsarea kan tillföras för att mätta samhällets behov. Att bygga på befintliga byggnader är ett av flera alternativ som finns i dagsläget och bidrar till en lösning som tillför bostadsarea på exploaterad mark. Examensarbetet kommer att behandla en påbyggnad av bostäder på parkeringshus samt undersöka hur påbyggnaden påverkar omgivningen. Kärnan i examensarbetet är resultatet av en undersökning kring brand, akustik, solljus, konstruktion, installation och omgivningspåverkan för att sedan ge ett förslag på ett gestaltningsarbete. Med dessa undersökningar har en slutsats dragits att det är möjligt med en påbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta kommer att leda till hög produktionskostnad men också ge en lönsamhet. / The housing shortage is a highly topical issue in Stockholm with a large demand for housing. The undeveloped plots in Stockholm city is parks, green streets and squares which already plays an important role and should not be developed. There are several solutions to how residential area can be added to saturate the needs of society. Building on existing buildings is one of several options available in the current situation and contribute to a solution that adds residential area to developed land. This thesis will address the extension of housing on a car park. The core of the thesis is the result of an investigation of fire, acoustics, sunlight, construction, installation and ambient influences to then provide a proposal on the architectural design. With these studies, a conclusion drawn that it is possible with an extension of homes on the car park. This will lead to high production cost but also giving viability.
|
4 |
Är KL-trä kombinerat med fårullsisolering ett alternativ för en yttervägg utifrån dagens byggnadsstandard?Raihle, Ann, Lindberget, Christoffer January 2024 (has links)
The background to the study is the construction industry's global environmental impact. In this study, it is investigated whether CLT (cross laminated timber) and sheep wool insulation is a building technology alternative in an exterior wall based on today’s building standards. To find out if CLT and sheep wool insulation are an alternative for an external wall construction, a literature study and hand calculations were carried out. The literature study summarizes regulations from Boverket BFS 2020:4 regarding moisture, fire, energy and sound requirements. In order to assess how an external wall made of CLT and sheep wool insulation works, three different external wall constructions were developed. Hand calculations were used to determine the heat transfer coefficient and relative vapor of the wall proposals. The results from the calculations show that all wall proposals work with regard to moisture and thermal comfort. Both sheep wool and CLT have a high specific heat capacity, but the volumetric heat capacity and the location of the material determines whether it affects the indoor environment. The study shows that the fire properties of sheep wool mean that the placement of the sheep wool insulation is decisive for whether the wall will be fireproof or not. Calculations of penetration depth in case of fire for CLT show that CLT is a suitable material from a fire point of view. The design flexibility of CLT means that the construction can be adapted so that the sound insulation requirements are met for buildings with special requirements. 54% of the sheep wool produced in Sweden is discarded, according to calculations, the discarded sheep wool can insulate external walls for approx. 11% of the detached houses produced annually. A study was conducted on whether wool can cause allergies, the information does not indicate that sheep wool insulation can cause allergies. The study concludes that combining sheep wool insulation with CLT is possible however the use of CLT is more justified in a multi-storey house than a single-family house. / Bakgrunden till studien är byggbranschens globala miljöpåverkan. I den här studien utreds det om KL-trä (korslimmat trä) och fårullsisolering är ett byggnadstekniskt alternativ i en yttervägg utifrån dagens byggnadsstandard. För att ta reda på om KL-trä och fårullsisolering är ett alternativ för en ytterväggskonstruktion genomfördes en litteraturstudie och handberäkningar. Litteraturstudien sammanfattar föreskrifter från Boverkets byggregler BFS 2020:4 gällande fukt-, brand-, energi- och ljudkrav. För att bedöma hur en yttervägg uppbyggd av KL-trä och fårullsisolering fungerar togs tre olika ytterväggskonstruktioner fram. Med handberäkningar bestämdes väggförslagens värmegenomgångskoefficient och relativa ånghalt. Resultatet från beräkningarna visar att samtliga väggförslag fungerar med avseende på fukt och termisk komfort. Både fårull och KL-trä har hög specifik värmekapacitet men materialets volymetriska värmekapacitet och placering avgör om den påverkar inomhusmiljön. Studien visar att fårullens brandegenskaper gör att placeringen av fårullsisoleringen är avgörande för om väggen blir brandsäker eller inte. Beräkningar av inträngningsdjup vid brand för KL-trä visar att KL-trä är ett lämpligt material ur brandsynpunkt. Designflexibliteten hos KL-trä gör att konstruktionen kan anpassas så att ljudisoleringskraven uppnås för byggnader med särskilda krav. 54% av den i Sverige producerade fårullen kasseras, enligt beräkningar kan den kasserade fårullen isolera ytterväggar i ca. 11% av småhusen som produceras årligen. Det gjordes en undersökning om ull kan framkalla allergi, informationen tyder inte på att fårullsisolering kan orsaka allergi. Studien kommer fram till att kombinera fårullsisolering med KL-trä är möjligt och att användande av KL-trä är mer motiverat i ett flervåningshus än ett småhus.
|
5 |
Energiförbättring av nybyggnation : Vad innebär de nya Boverkets byggregler (BBR), för framtidens VVS-projektering?Strömberg, Daniel, Hjelm, Simon January 2019 (has links)
The first of July 2017, Boverket implemented new rules on how to calculate a buildings energy use. This was the first of two steps where Boverket implemented use with a factor depending on the type of energy used in the building and also a factor depending on the location of the building in Sweden. This removed the four zones that were previously used and gave all of Sweden the same energy requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year. In the second step, a referral was sent with suggestions of the new stricter requirement to 2020. In the second change, the factors for energy use with electricity and district heating changed from 1,6 to 1,85 for electricity and respectively 1,0 to 0,95 for district heating. In the thesis, an apartment building in Västerås has been investigated. The primary energy has been evaluated in three different cases with different heating. District heating and geothermal heat pump has been calculated separately but also in combination with each other and with solutions as, from supply air ventilation with heat recovery (FTX) and solar panels. The purpose of the thesis is to see how future energy solutions are affected by the changes in Boverket and how to achieve the upcoming energy use regulations that are put on an apartment block. With calculations of the numbers that were implemented in 2017, the primary energy was calculated to 89,3 kWh/m2 Atemp, year for heat pump with district heating, 95,5 kWh/m2 Atemp, year for district heating and 119,4 kWh/ m2Atemp, year for the geothermal heat pump. When the primary energy was calculated with the suggested changes from the referral the value with geothermal heat pump with district heating changed to 92,9 kWh/m2 Atemp, year, with only district heating this changed to 93,6 kWh/m2 Atemp, year and with only a geothermal heat pump it changed to 138 kWh/m2 Atemp, year. This meant that none of the cases met the current 2017 requirement of 85 kWh/m2 Atemp, year and none met the requirement of the 2020 referrals of 78 kWh/m2 Atemp, year. The change that gave the most significant change in primary energy was to install FTX in the building. Results with FTX presents the primary energy for heat pump with district heating decreased from 92,9 kWh/m2 Atemp, year to 75,8 kWh/m2 Atemp, year, and in combination with district heating from 93,6 kWh/m2 Atemp, year to 76,3 kWh/m2 Atemp, year and heat pump decreased from 138 kWh/m2 Atemp, year to 106,5 kWh/m2 Atemp, year. This change made all the cases except the geothermal heat pump reach the 2020 requirement of 78 kWh/m2 Atemp, year. The conclusion of this work is that the possibilities to achieve the requirements are good and that the most challenging case to reach them is with the geothermal heat pump. But it comes with a higher price where investments are getting bigger and higher demands will be made on distributors and the execution. Therefore, it is crucial to find the best solution from both an energy perspective but also an economic perspective.
|
6 |
Vattensäkra kök / Waterproof kitchenJohansson, Johanna, Lundin, Patricia January 2017 (has links)
Denna rapport beskriver vattenskador i kök. Statistik har tagits fram som visar orsaker och fördelningar av vattenskador i kök. Intervjuer har hållits med köksleverantörer och ett platsbesök på ett pågående husbygge har genomförts. Studien har undersökt hur köksleverantörer följer branschregler och även hur branschregler följs ute på byggplats samt hela processen från leverantör till slutkund har studerats och förslag till åtgärder har redovisats. Målet med studien är att öka medvetenhet kring problem med vattenskador i kök och syftet är att ta fram underlag för vattensäkra kök. Vid uppkomst av vattenskada kan flera problem uppstå. Mögel och bakterier kan börja växa vilket påverkar människans hälsa, samt att dyra kostnader kan uppstå vid renovering och sanering. Dagens kök kräver fler vattenanslutna apparater och trots detta krävs inga höjda krav på vattensäkerhet. Lösningar som finns idag på hur man skyddar köket har studerats och de olika lösningarna har utvärderats och även alternativa lösningar tagits upp.
|
7 |
Skönhet och funktion : Att byta eller inte byta fönsterBoström, Carolina January 2020 (has links)
Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.
|
8 |
Standardisering av kontrollpunkter för nyproduktion av flerbostadshus : Vägen till en mer effektiv och kvalitativ kontrollplansprocessAl-Azzawi, Zahraa, Kuiper, Frida January 2021 (has links)
Today’s control plan process is problematic according to the Swedish National Board of Housing. Unclear legislation has led to municipalities approving flawed control plans, since different actors have made different interpretations. Which highlights the lack of an established standard for the control plan process. Indicating a need for standardized control points guaranteeing a certain level of quality. BIMformation requested a standardized template for their digital tool ASK. Where the template would be a tool for effectivization of the control plan process. The template would also be available for other actors and not bound to ASK. This thesis investigates if it is possible to create an industry-wide standard, in the form of a template with control points for new construction of apartment buildings. To achieve this, control plans from previous apartment building projects have been collected from Swedish municipalities and control managers. Their contents were analyzed and the control points present in more than half were identified and compiled into a table. The result is table of 23 shared control points categorized after the Swedish Nation Board of Housing’s building regulations’ (BBR) chapters. A survey was created to evaluate the result and answer the question of to what extent the compiled template could be implemented in practice. The results were diverging but indicated that the template did function as a minimum level standardization. With possibilities to add individual control points to make the control plan fit the project at hand. The control point template will then be an aid in creating control plans. The content should however be evaluated further to allow for identification of other potential issues. After which it could be used for an actual construction project. The template could be part of a more effective and qualitative control plan process that in the future could be used on a national level independent of differing directives from different municipalities. / Dagens kontrollplansprocess är problematisk enligt Boverket. Otydlig lagstiftning har lett till att kommuner godkänt bristfälliga kontrollplaner, då olika aktörer gjort egna tolkningar. Vilket belyser avsaknaden av en etablerad standard för kontrollplansarbetet. Det indikerar ett behov av standardiserade kontrollpunkter vilka garanterar en viss kvalitetsnivå. BIMformation efterfrågade en standardiserad mall för deras digitala verktyg ASK. Där mallen skulle utgöra ett verktyg för effektivisering av kontrollplansarbetet. Mallen skulle också vara tillgänglig för andra aktö-reroch inte bunden till ASK. Detta examensarbete undersöker om det går att skapa en branschgemen-samstandard i form av en mall med kontrollpunkter för nyproduktion av flerbostadshus. För att åstadkomma detta, har kontrollplaner från ti-digareflerbostadshusprojekt samlats in från Sveriges kommuner och kontrollansvariga. Innehållet i kontrollplanerna analyserades och de kontrollpunkter som förekom på 50 procent eller mer identifierades och sammanställdes i en tabell. Resultatet visar en tabell (tabell 4.1) innehål-landes23 kontrollpunkter kategoriserade efter BBR:s kapitel. En enkätundersökning skapades för att utvärdera resultatet och svara på frågeställningen i vilken utsträckning den mall av kontrollpunkter som tagits fram kunde användas i praktiken. Resultatet var delat, men indi-keradeatt mallen fungerade som en fast grund med minimikrav. Det ska vara möjligt att lägga till individuella kontrollpunkter så kontrollplanen anpassas efter det aktuella projektet. Kontrollpunktsmallen blir då ett hjälpmedel som förenklar kontrollplansarbetet. Innehållet kan dock ut-värderasytterligare för att identifiera andra eventuella brister. Därefter hade det varit aktuellt att använda mallen i ett skarpt byggnadsprojekt. Mallen kan vara en väg till en mer effektiv och kvalitativ kontrollplans-processsom på sikt ska kunna användas på nationell nivå oberoende av olika direktiv från olika kommuner.
|
9 |
Handikappanpassa alla studentbostäder : Är det rätt väg att gå? / Is adapting all student housing for the disabled the right way to go?Lervik, Måns, Holmqvist, Ludvig January 2024 (has links)
Alla nyproducerade studentbostäder handikappanpassas i Sverige. Regler för att bostäder ska handikappanpassas framgår i tre juridiska grundpelare nämligen PBL, PBF och BBR. Detta leder till en oproportionerlig användning av yta i respektive bostad. Därtill befinner sig Sveriges studenter i en prekär situation. Bostäderna som är tillgängliga för dem är svåra att få tag i, har höga hyror och är undermåligt planerade.Följaktligen synes det onödigt att ödsla resurser på att handikappanpassa samtliga studentbostäder när ytterst få har behov av det. Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida det finns utrymme för en förändring av Boverkets byggregler angående handikappanpassning av studentbostäder. För att undersöka detta kommer följande frågeställningar att besvaras. Hur stort är behovet av att ändra Boverkets föreskrifter? Hur ser den svenska modellen ut och hur kan man förbättra den? Är detta förenligt med internationella bestämmelser? Hur hanteras handikappanpassning av studentbostäder i Norge? Vilka potentiella effekter kommer en föreskriftsändring att leda till? För att svara på dessa frågor har en ansats till rättsvetenskaplig metod använts för att sammanställa en bakgrund med fakta. Vidare har en kvalitativ metod använts för att bredda perspektiven i analysen. I huvudsak tar handikappanpassningen upp mycket yta i hygienrummen, då de ska dimensioneras för en rullstolsburen och dess medhjälpare. Antalet personer på eftergymnasial nivå som är i behov av detta står inte i rimlig proportion till att samtliga studentbostäder ska anpassas, då endast ett fåtal personer som studerar har en funktionsnedsättning. Förändring av regelverket gällande handikappanpassning är ett känsligt ämne. Detta beror på att Sverige tolkat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som att den byggda miljön ska vara tillgänglig för alla. Norges tolkning av samma konvention är däremot att 20 procent handikappanpassas och resterande besöksanpassas. Implementeras denna modell i Sverige, är det troligare att följden blir förhöjd livskvalitet för hyresgästerna snarare än sänkta hyror och fler bostäder på marknaden. / All newly produced student housing in Sweden is designed to be accessible for individuals with disabilities, governed by three key pillars: PBL, PBF and BBR. This leads to a disproportionate use of space in each housing unit. Additionally, Swedish students are in a precarious situation. The student housing is difficult to obtain, has high rents, and is poorly planned. Consequently, it seems unnecessary to waste resources on making all student housing accessible when very few actually need it. The purpose of this thesis is to investigate whether there is room for change in the Building Regulations concerning accessibility adaptations for student housing. To explore this, the following questions will be answered: How great is the need to amend Boverket’s building regulations? What does the Swedish model look like and how can it be improved? Is this consistent with international regulations? How is accessibility for student housing managed in Norway? What potential effects will a change in regulations lead to?To answer these questions, a legal method has been used to compile a background with facts. Furthermore, a qualitative method has been used to broaden the perspectives of the analysis. Primarily, the accessibility adaptations take up significant space in the bathrooms, as they must be sized for a wheelchair user and their assistant. The number of individuals at the post- secondary level who need this is not proportionate to the requirement for all student housing to be accessible, partly because only a few individuals of study age have disabilities. Changing the regulations regarding accessibility adaptations is a sensitive issue. This is because Sweden interprets the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities to mean that the built environment should be accessible to all. Norway, on the other hand, interprets this to mean that 20 percent should be fully accessible while the rest should be visitable. If this model is implemented in Sweden, it is more likely that the result will be an increased quality of life for tenants rather than lower rents and more available housing on the market.
|
10 |
Energieffektivisering av byggnader med kulturhistoriskt värde / Energy efficiency of buildings with historical valueJakobsson, Joakim, Johansson, Lucas January 2016 (has links)
Syfte: Syftet med arbetet är att bidra till att fastighetsägare fortsatt ska kunna förvalta, driva och bruka gamla kulturhistoriskt viktiga hus även i framtiden. Metod: De metoder som valts för att uppnå målet är dokumentanalys, litteraturstudier och fallstudie. Resultat: Kulturhistoriskt viktiga byggnader behöver energieffektiviseras för att de ska kunna hållas i bruk och existera. Det går att genomföra energieffektiviserande åtgärder utan att skada byggnadens kulturvärde. Åtgärder som fönsterbyte, tilläggsisolering och byte av ventilationssystem bör väljas beroende på husets karaktär. Tilläggsisolering och fönsterbyte är effektiva åtgärder för att minska energiförbrukningen av gamla kulturhistoriskt viktiga byggnader, men riskerar ofta att förvanska byggnadens karaktär. Ventilationssystemsbyte kan innebära mindre ändringar av byggnaden men är en relativt dyr investering. Konsekvenser: Ändringar i en befintlig byggnad kommer dock alltid att påverka dess konstruktion, men det betyder inte att byggnadens kulturhistoriska värde förvanskas. Begränsningar: Beräkningar kommer endast att utföras för ett referensobjekt, stadsbibliotek i Tidaholm. Det beräknade resultatet kommer vara specifikt för denna byggnad, eftersom resultatet varierar med byggnaders olika egenskaper. Däremot kan lösningarna tillämpas på flera objekt. Det finns flera olika energieffektiviserande åtgärder men i denna rapport utreds tilläggsisolering, fönsterbyte och ventilationsbyte. Nyckelord: Energieffektivisering, kulturhistoriskt viktiga byggnader, värmeväxlare, Boverkets byggregler, ventilation. / Purpose: The purpose of the work is to help municipalities continue to manage, operate and use old historic houses in the future. Method: The methods chosen to achieve the objective is document analysis, literature studies and case study. Findings: Culture heritage buildings needs to get more energy efficient, so they can be kept in use and existence. It is possible to implement energy efficiency measures without damaging the building's cultural value. Measures like window replacement, insulation and replacement of ventilation systems should be selected depending on the character of the house. Insulation and window replacement are effective measures to reduce the energy consumption of old historically important buildings, but often risk distorting the character of the building. Ventilation system replacement can involve minor changes to the building but is a relatively expensive investment. Implications: Changes in an existing building will always affect its construction, but it does not mean that the building's heritage value is distorted. Limitations: Calculations will only be performed for a reference object, library in Tidaholm. The calculated result will be specific for this building, since the outcome varies with buildings and their different characteristics. However, the solutions can be applied to multiple objects. There are several energy efficiency measures, but this report will only involve insulation, window replacement and ventilation changes. Keywords: Energy efficiency, historically important buildings, heat exchanger, building regulations, ventilation.
|
Page generated in 0.0883 seconds