Svensk ull har länge blivit behandlad som en biprodukt. I dagsläget nyttjas ungefär 30 procent av den svenska ullen och resterande mängd antas slängas eller brännas på grund av ett bristande ekonomiskt incitament. Norge å andra sidan har sedan länge en väletablerad ullindustri som sköts med hjälp av statliga subventioner. Därtill sorteras och klassificeras norsk ull utifrån en ullstandard vilket gör att de lyckas nyttja 80 procent av sin råvara. En svensk motsvarighet av en standard finns inte i nuläget. I denna studie blandas kvalitativa intervjuer med en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka svenska textil- och modeföretags inställning till att införa en ullstandard. Studien undersöker även möjliga åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta för att svensk ull ska kunna nyttjas mer än vad den idag gör. Enkätundersökningen behandlar svenska textil- och modeföretag och efterfrågar deras vanor i hantering av ull samt deras inställning till en eventuell svensk ullstandard. Intervjuundersökningen delger information från respondenter längs ullens textila värdekedja. Resultatet av studien visar att det finns en positiv inställning till en svensk ullstandard, dock kan en tveksamhet synas hos vissa respondenter som bland annat menar att det blir för komplext. Vidare visar studien att en otillräcklig infrastruktur, bristande kunskap i ullhantering och låg efterfrågan är problem som svensk ullindustri har. Vid åtgärdade problem kan svensk ull som resurs förväntas nyttjas i större omfattning. / Swedish wool is being put aside as a by-product. At present, approximately 30 percent of Swedish wool is utilized, where the remainder is assumed to be burnt or discarded due to a lack of economic incentive. Norway, on the other hand, has a well-established wool industry that is managed with help from government subsidies. In addition, Norwegian wool is sorted and classified through a wool standard, helping them to utilize 80 percent of their raw material. A Swedish equivalent to a standard does not currently exist. In this study, qualitative interviews are mixed with a quantitative survey to examine Swedish textile and fashion companies’ attitudes towards implementing a wool standard. The study also examines potential measures that may be necessary to take in order for Swedish wool to be utilized more than it does today. The survey is addressed to swedish companies and asks about their habits in wool and attitudes towards a potential swedish wool standard. The interviews provide information from respondents along the wool’s textile value chain. The results of the study show that there is a positive attitude towards a wool standard, however, a hesitation can be seen in some respondents who, among other factors, think the entire process becomes too complex. Furthermore, the study shows that inadequate infrastructure, lack of knowledge in woolhandling and low demand are problems that the Swedish wool industry has. By addressing these issues, Swedish wool as a resource can be expected to be utilized more.

The focus of this study is aimed at the traditional building material; clay, together withsheep’s wool to act as reinforcement. The combination of the two materials created thebasis for an alternative board material. Soil-based building materials were used to alarge extent in the past. The oldest clay houses found were built as early as 8000 yearsBC. During the Middle Ages in Central Europe, soil and clay were used as fillers in timberframe structures. As new building materials evolved, clay based building methodshave suffered a more secluded position in the western world. New building materialshave caused the characteristics of traditional building materials to be forgotten. Sheep’swool, unlike clay, has previously not been classified as a building material, but ismostly used for textiles. Sheep are bred generally for two purposes; meat productionand wool production. The wool that comes from sheep that are in the meat productionbecomes a by-product that is usually reckoned as waste.The study presented below involves a product development of a board material containingclay and sheep’s wool. Nine different compositions were made in different series.Focus on the three different series was places on variety of sheep’s wool, amountof sheep’s wool and the viscosity of the clay. The manufacturing of the product wasmade by hand with own thought out and manufactured aids.The lack of aggregated material properties complicates the use of clay and sheep’swool. A performance based declaration and the CE marking of a product are requiredfor a building material to become an accepted product in the construction market.Building engineering research was carried out in the laboratory environment, and basedon standardized methods calculations were made on the Clay-wool board such as flexuralstrength, vapour permeability, thermal conductivity, fire resistance and practicaluse.The result shows that the Clay-wool board is comparable to other board materials. Thetechnical characteristics of the Clay-wool board regarding flexural strength reportedvalues between 118 N and 550 N, depending on the composition of clay and wool. Allthe boards showed that the point of breaking was viscous, since the wool held the clayslabs together. When calculation vapour permeability, the result showed values between2,289 x 106 m2/s and 3,571 x 106 m2/s.The thermal conductivity was measured on one single board, the one containing thelargest amount of wool, where the value was established to 0,218 W/m*K. It was noticedthat the thermal conductivity increased when wool was clay–dipped. / Denna studie fokuserar på det traditionella byggmaterialet lera tillsammans medfårull som ska agera som armering. Kombinationen av de två materialen skapadegrunden för ett alternativt skivmaterial. Jordbaserade byggmaterial användes förri tiden i stor utsträckning. De äldsta lerhusen som hittats är byggda så tidigt sompå 8000 – talet f.Kr. I medeltidens Centraleuropa användes jord och lera till utfackningari ramverkskonstruktioner av trä. I takt med att nya byggmaterial utvecklatsfick lerbaserade byggmetoder en undanskymd ställning i västvärlden.Nya byggmaterial har gjort att det traditionella byggmaterialets egenskaper generellthar glömts bort. Fårull har tidigare inte klassats som ett byggmaterial, liktlera, utan används till största del till textilier. Får avlas generellt för två syften;köttproduktion och ull produktion. Ullen som kommer från får i köttproduktionenblir en biprodukt som vanligen räknas som avfall.Studien som presenteras omfattar en produktutveckling av ett skivmaterial innehållandelera och fårull. Nio olika kompositioner gjordes i tre olika serier. Fokuspå de tre olika serier lades på fårullssort, ullmängd och lerviskositet. Tillverkningav lerullsskivorna gjordes för hand med egna uttänkta och tillverkade hjälpmedel.Bristen på sammanställda materialegenskaper komplicerar användningen av leraoch fårull. Det krävs en prestandadeklaration och CE-märkning av en vara för attett byggmaterial ska bli en accepterad produkt på byggmarknaden. Byggnadstekniskforskning gjordes i laboratorisk miljö och utifrån standardiserade metoderhar beräkningar gjorts på lerullskivorna gällande, böjhållfasthet, ånggenomsläpplighet,värmekonduktivitet, brandtålighet samt praktisk användning.Resultatet visar på att lerullsskivan är jämförbar med andra skivmaterial. Lerullsskivornastekniska egenskaper gällande böjhållfasthet redovisade värden mellan118 N och 550 N, beroende på komposition av lerullsskiva. Alla skivor visade påsega brott, eftersom ullen höll ihop lerullsskivorna. Vid beräkning av ångpermeabilitetvisade resultaten på värden mellan 2,289 x 106 m2/s och 3,571 x 106m2/s. Värmeledningsförmågan beräknades endast på lerullsskivan med störstmängd ull, där värdet blev 0,218 W/m*K. Det uppdagades att värmeledningsförmåganökade när ullen dränktes i lervälling.

The background to the study is the construction industry's global environmental impact. In this study, it is investigated whether CLT (cross laminated timber) and sheep wool insulation is a building technology alternative in an exterior wall based on today’s building standards. To find out if CLT and sheep wool insulation are an alternative for an external wall construction, a literature study and hand calculations were carried out. The literature study summarizes regulations from Boverket BFS 2020:4 regarding moisture, fire, energy and sound requirements. In order to assess how an external wall made of CLT and sheep wool insulation works, three different external wall constructions were developed. Hand calculations were used to determine the heat transfer coefficient and relative vapor of the wall proposals. The results from the calculations show that all wall proposals work with regard to moisture and thermal comfort. Both sheep wool and CLT have a high specific heat capacity, but the volumetric heat capacity and the location of the material determines whether it affects the indoor environment. The study shows that the fire properties of sheep wool mean that the placement of the sheep wool insulation is decisive for whether the wall will be fireproof or not. Calculations of penetration depth in case of fire for CLT show that CLT is a suitable material from a fire point of view. The design flexibility of CLT means that the construction can be adapted so that the sound insulation requirements are met for buildings with special requirements. 54% of the sheep wool produced in Sweden is discarded, according to calculations, the discarded sheep wool can insulate external walls for approx. 11% of the detached houses produced annually. A study was conducted on whether wool can cause allergies, the information does not indicate that sheep wool insulation can cause allergies. The study concludes that combining sheep wool insulation with CLT is possible however the use of CLT is more justified in a multi-storey house than a single-family house. / Bakgrunden till studien är byggbranschens globala miljöpåverkan. I den här studien utreds det om KL-trä (korslimmat trä) och fårullsisolering är ett byggnadstekniskt alternativ i en yttervägg utifrån dagens byggnadsstandard. För att ta reda på om KL-trä och fårullsisolering är ett alternativ för en ytterväggskonstruktion genomfördes en litteraturstudie och handberäkningar. Litteraturstudien sammanfattar föreskrifter från Boverkets byggregler BFS 2020:4 gällande fukt-, brand-, energi- och ljudkrav. För att bedöma hur en yttervägg uppbyggd av KL-trä och fårullsisolering fungerar togs tre olika ytterväggskonstruktioner fram. Med handberäkningar bestämdes väggförslagens värmegenomgångskoefficient och relativa ånghalt. Resultatet från beräkningarna visar att samtliga väggförslag fungerar med avseende på fukt och termisk komfort. Både fårull och KL-trä har hög specifik värmekapacitet men materialets volymetriska värmekapacitet och placering avgör om den påverkar inomhusmiljön. Studien visar att fårullens brandegenskaper gör att placeringen av fårullsisoleringen är avgörande för om väggen blir brandsäker eller inte. Beräkningar av inträngningsdjup vid brand för KL-trä visar att KL-trä är ett lämpligt material ur brandsynpunkt. Designflexibliteten hos KL-trä gör att konstruktionen kan anpassas så att ljudisoleringskraven uppnås för byggnader med särskilda krav. 54% av den i Sverige producerade fårullen kasseras, enligt beräkningar kan den kasserade fårullen isolera ytterväggar i ca. 11% av småhusen som produceras årligen. Det gjordes en undersökning om ull kan framkalla allergi, informationen tyder inte på att fårullsisolering kan orsaka allergi.  Studien kommer fram till att kombinera fårullsisolering med KL-trä är möjligt och att användande av KL-trä är mer motiverat i ett flervåningshus än ett småhus.