Korslimmat trä, KLT, är byggelement av trä vars efterfrågan ökat de senaste åren och som fortsätter öka. Därför ligger det i sågverksindustrins intresse att kunna använda sig av billigt råmaterial i konstruktionen av KLT-elementen då skulle öka lönsamheten för sågutbytet. Syftet med detta arbetet är därför att konstruera och pröva hållfasthets- och styvhetsegenskaper för KLT-element konstruerade med ej hållfasthetsklassade sidobrädor. Idag får nämligen bara hållfasthetsklassade brädor används i konstruktionen. I detta arbetet prövas två olika konstruktioner av KLT-element i böjtest vilka båda visar goda resultat för de studerade hållfasthets- och styvhetsparametrarna. De uppnådda värdena för parametrarna jämförs med teoretiskt beräknade värden för ett KLT-element av råmaterial med hållfasthetsklassen C24. Variation finns dock mellan de olika testelementen vilket är en orsak av att trä är ett heterogent material. Värdena mellan olika testelement skiljer ibland markant. Däremot visar till och med det testelement med sämst hållfasthets- och styvhetsegenskaper högre värden för de studerade parametrarna än de teoretiskt beräknade. Därför kan sidobrädor som råmaterial till KLT-produkter konstateras som ett bra konstruktionsmaterial.

Purpose: the purpose of this study is to examine the moisture ratio under that period with and without weather protection to see if it has an impact on the moisture levels. The purpose is also to identify the profitability of the weather protection and if there are other methods that can be used to replace it.Method: For this study different methods have been used to maintain the results. A literature study and a case study were made to achieve credible results and are the basis for this project. The case study is made on three different projects. One of the projects is a preschool with weather protection and is located in the city of Uppsala. The other two projects are without weather protection and one of them is located in Uppsala which is an apartment building and the other one in Stockholm and is a warehouse. Books, websites, scientific reports, and articles were used in the literature study to obtain important information to help the students to answer the questions.Results: The results show that the price for weather protection depends on which type of weather protection it is, how long time it will be used, and the size of it. Moisture measurements that were taken on the building projects without weather protection didn’t differ much from the project with. Results show there are many methods that can be used instead of weather protection to reduce high moisture levels. The wood pieces of the own experiment showed that after a couple of days they were dehydrated and the moisture ratios were below 15 %.Conclusions: Using weather protection depends on which project it is. It’s difficult to calculate the profit of weather protection during the construction stage. Weather protection has many benefits. The construction time will be decreased and you can install lights that can help the builders to see during the construction. The moisture ratio for the project with weather protection didn’t differ much from the projects without weather protection. According to the own experiment, wood is a very good material when it comes to dehydration of moisture.

En syll av korslimmat trä har avsevärt högre hållfasthet för stämpeltryck vinkelrätt sin längsriktning jämfört med traditionell syll av konstruktionsvirke, beroende på att vartannat lager belastas parallellt sin fiberriktning. Detta skapar förutsättningar att bygga högre hus med träregelstomme vid användandet av en syll  av korslimmat trä i konstruktionen. Vid prefabricering av väggelement uppstår andra krafter på syllen än enbart tryckkrafter tvärs längsriktningen. Exempelvis så böjbelastas syllregeln på högkant vid lyft av väggelement. Därav behöver regeln framsågad av korslimmat trä undersökas vid högkantsböjning, och dess styvhets och  hållfasthetsvärden behöver bestämmas. I denna studie studeras styvhet och böjhållfasthet hos reglar sågade från korslimmat trä. Syftet är att undersöka om KL-regeln har mekaniska egenskaper som gör den användbar som syll och hammarband vid prefabricering av väggar. En litteraturstudie har utförts för att jämförelse skall kunna göras mot befintlig forskning. Litteraturstudien behandlar trämaterialets mekaniska egenskaper samt studering av eurokoder, svenska standarder och befintlig forskning avseende korslimmat trä och konstruktionsvirke. Experimentella tester utförs i form av fyrpunktsböjning i enlighet med harmoniserad standard 408:2010+A1:2012. KL-reglarnas elasticitetsmodul och karaktäristiska böjhållfasthet beräknas. Brottmoder som uppstår hos reglarna vid överbelastning dokumenteras och analyseras.   Resultatet visar på förutsägbara och goda mekaniska egenskaper, och att det finns goda förutsättningar för att använda sig av en regel från korslimmat trä som syll och hammarband vid prefabricering av plan- och volymelement med träregelstomme. / A bottom rail made from cross laminated timber has a considerably higher strength in compression perpendicular to its length direction compared to a traditional bottom rail made from structural timber. The reason for this high strength is the fiber direction of the internal layers in the CLT-jost, every second layher being oriented parallel to the load direction. This creates opportunities to build taller buildings with a wooden frame when using a bottom rail of cross laminated timber in the construction. When prefabricating wall elements, other loads occur than just compression perpendicular to the length direction. For example, when lifting walls, the top and bottom rail is bent edgewise. Thus, stiffness and strength values for the joist sawn from cross laminated timber needs to be determinated for such loads.    This bachelor thesis examines the stiffness and bending strength of joists sawn from cross laminated timber. The purpose is to investigate if the CLT-joist has predictable and sufficient mechanical properties to be used as top- and bottom rail in prefabricated walls. A literature review is made for a comparison against existing research. The literature review examines the mechanical properties of wood, Eurocodes, Swedish standards and existing research regarding cross laminated timber and structural timber. Experimental tests are performed with  four-point bending in accordance with the harmonised standard 408: 2010 + A1: 2012. The modulus of elasticity and the characteristic bending strength for the CLT-joists are determined. Failure modes that occured are documented and analyzed. The results show predictable mechanical properties in the CLT-joist, and that there are good possibilities for using a joist sawn from cross laminated timber as top- and bottom rail in prefabricated walls with a wooden frame.

I nutidens samhälle är klimatfrågan det område som diskuteras mest i världen. Vi har kommit till insikt att aspekter kring miljöfrågor, hållbart byggande och klimatförändringar måste tas på största allvar. Hur vi bygger idag kommer att påverka generationer framåt lika väl som tidigare generationers val påverkar oss idag. Forskare utifrån många olika studier påvisar tydligt att det är mänskligheten som är den stora orsaken till klimatförändringarna. Detta skapar en tydlig bild över hur dagens användning och hantering av våra resurser måste förändras, skapa och främja mer hållbar utveckling. Ambitioner för att nå en hållbar utveckling finns framtaget i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället. Cirkulär ekonomi anses omforma dagens dominerade linjära flöden genom att få befintliga resurser cirkulera i samhället, detta skapar en mer hållbar utveckling. Uppnå mer återvinning och återanvändning av produkter, resurser och material i ett mer kretsloppslikande sätt. Syftet är att kartlägga och undersöka utmaningarna i de olika delarna inom värdekedjan för att få en mer cirkulär ekonomi inom byggbranschen. KL-trä har under senare år fått en allt mer framträdande roll i svenskt byggande, troligen tack vare sina goda byggegenskaper och breda användningsområde. Det är ett formstarkt material och är ett miljösmart val eftersom det framställs av en förnyelsebar råvara och i en energisnål process. Vi har använt oss av en semistrukturerad kvalitativ intervjuteknik, där vi valt ut ett företag i varje del av värdekedjan för att de skall få ge sitt utlåtande avseende deras del av kedjan. Vi har även använt oss av en litteraturstudie där vi sökt tidigare forskning inom området och det framgår att det finns en del utmaningar men även möjligheter inom området. Resultatet visar att Korslimmat trä har en stor återbrukspotential, dock finns det idagsläget inga konkreta regelverk som underlättar detta och stommaterial har höga konstruktionskrav. Det finns för närvarande inte några tydliga riktlinjer för hur man skall testa material för återbruk. Utmaningarna som dominerar är att det saknas riktlinjer och samlade praxis gällande hanteringen kring material och återbruk. Vi har varit källkritiska och tittat på innehållets validitet, reliabilitet och variabilitet. Dock är branschen mogen för en omställning men verktyg saknas och ingen vågar ta risker.

I denna studie utreds KL-trä, korslimmat trä, ur byggnadsteknisk synvinkel samt ur ett boendeperspektiv, där Valla Berså som är Linköpings första flerbostadshus byggt med en stomme av KL-trä fick agera referensobjekt. Byggnationen av flerbostadshus i trä ökar i stadig takt. KL-trä är resultatet av den senaste utvecklingen inom massivträkonstruktioner. De industriellt framtagna skivorna i KL-trä kan tillverkas i stora format och dess höga bärförmåga och styvhet i förhållande till vikten möjliggör att bygga högre, större och stabilare än med traditionellt träregelvirke. Trä är det enda helt förnyelsebara byggmaterialet. Det tillverkas i en energisnål process med minimal miljöpåverkan och binder koldioxid under hela sin livslängd. Byggbranschen börjar inse att ett skifte från betong till trä är det enda rätta om de totala koldioxidutsläppen ska minska. Men det behövs mer kunskap kring att använda trä i flerbostadshus som har höga krav på brandsäkerhet och ljudmiljö. För att ta reda på vilka för- och nackdelar det finns att bygga med KL-trä, vilka lösningar som finns för att höja funktionen och säkerheten i ett KL-trähus och vilka effekter ett massivträhus har på boendemiljön, genomfördes gedigna litteraturstudier ihop med en fallstudie av Valla Berså. Intervjuer med entreprenörerna och konsulterna genomfördes tillsammans med en enkätundersökning med de boende i Valla Berså. Resultatet tyder på att fördelarna att bygga med KL-trä är många och om bara kunskapsnivån kommer ikapp så har vi ett konkurrenskraftigt material till de traditionella byggmaterialen. Det finns många lösningar för att uppnå tillräcklig brandsäkerhet och goda ljudmiljöer. Rätt utformat kan ett KL-trähus medföra ett mycket gott inomhusklimat med jämn behaglig temperatur och bra luft, med en lägre energiförbrukning och miljöpåverkan som följd.

Trä är och har sedan länge varit en av Sveriges mest exporterade råvaror. Branschen sysselsätter idag omkring 100 000 människor i landet. I samband med de senaste årens miljödiskussioner bör husens uppbyggnad diskuteras. Syftet med detta examensarbete är att främja husbyggnation i massivträ som de senaste åren fått mer publicitet inte bara på den svenska marknaden men också i centraleuropeiska länder. Frågorna i detta arbete handlar om att identifiera de vanligast förekommande ytterväggskonstruktionerna och jämföra deras materialkostnader samt kostnader för arbete vid montering. För att ha kunnat göra en rättvis jämförelse har BBR’s energikrav varit den gemensamma nämnaren för ytterväggskonstruktionerna. Frågorna har besvarats genom intervjuer med tillverkare av prefabricerade massivträväggar, träregelväggar och betongväggar varpå energiberäkningar utförts i samband med framtagning av olika väggkonstruktioner för att få fram tre lika energieffektiva väggar. Dessa väggar har sedan kostnadsjämförts. Resultatet visar att den vanligast förekommande massivträväggen består av tre till fem lager korslimmade bräder som tillsammans bildar en KL-skiva. På dessa kan isolering och fasad appliceras och på så sätt få en vägg jämförbar med en träregelvägg eller betongvägg. Det visade sig efter gjorda undersökningar att massivträväggen är marginellt dyrare än träregelväggen men väsentligt mycket billigare än betongväggen. / Wood is and has long been one of Sweden’s most exported commodities. The industry currently employs about 100 000 people in the country. In conjunction with the recent environment discussions the construction of houses should also be discussed. The purpose of this study is to promote housing construction in solid wood, which in recent years has received more publicity not only in the Swedish market but also in central European countries. The questions in this project is about identifying the most common exterior wall constructions and compare their costs for materials and labor costs during assembly. To have a fair comparison, the BBR's energy requirements have been the common denominator of the exterior wall constructions. The questions have been answered through interviews with manufacturers of prefabricated solid wooden walls, wooden stud walls and concrete walls after which energy calculations conducted in connection with the development of various wall constructions to produce three equal energy-efficient walls. These walls have then been compared by their costs. The results show that the most common wall of solid wood consists of three to five layers of cross-laminated planks that make up a CLT-board. On these insulation and façade are applied and thus obtain a wall which is similar to the wooden stud wall or concrete wall. It was found after the investigations were made that the wall of solid wood is marginally more expensive than the wooden stud wall but significantly cheaper than the concrete wall.

Klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxid årligen. Varav 40 procent beräknas komma från husprojekt och resterande 60 procent från anläggningsprojekt. I dagens samhälle finns ett stort intresse av att optimera byggnader till att bli så energisnåla som möjligt och därav så billiga som möjligt i drift. Vilket även medfört att miljöpåverkan från driftsektorn har minskat markant. Däremot betraktas sällan påverkan från framställning av ingående material och produktionen på bygget. En väl känd fras är att så mycket som 85 procent av en byggnads totala koldioxidutsläpp uppkom i drift och brukarskedet. Så är inte fallet i dagsläget, nu beräknas en byggnad under sin produktions- och bruksfas ha i princip samma miljöpåverkan genom koldioxidutsläpp. Materialval har under en längre tid gjorts efter vad de innehåller och hur det kommer påverka människans hälsa. Nu görs materialval även med tanke på mängd koldioxidutsläpp under dess livscykel. Vid val av material kan en avgörande skillnad för miljön och klimatets framtid göras. NCC folkboende är ett koncepthus av platsgjuten betong som är omtyckt av beställare och även av NCC att bygga. NCC bygger mycket bostäder och i många fall är det Folkboenden. Därför är det av intresse att undersöka hur ett byte av betongstomme till KL-trä påverkar byggnadens koldioxidutsläpp. Arbetet skall förtydliga om stombytet genererar en reducering av koldioxid samtidigt som det är möjligt att behålla det omtycka konceptets planlösningar. Det som framgår av examensarbetet är hur ett hus på åtta våningar påverkas av att stommen byggs i KL-trä jämfört med att platsgjutas. I miljödelen av arbetet behandlas framställning av de olika materialen samt dess transport till bygget. Dimensionering av byggnaden påvisar att samma planlösning i lägenheter är möjlig att behålla, samtidigt som en reducering på 20 procent gentemot ursprungliga stommens koldioxidutsläpp erhålls. Examensarbetet kan fungera som ett underlag för NCC att motivera trä som stommaterial till kund genom att påvisa den reducering av koldioxid som är tillgänglig för dem att bidraga med. / Climate influences from building processes in Sweden is around 10 million tonnes of carbon dioxide each year. In today’s society there is a big interest in to get buildings as energy effective as possible and thru that also less expensive to own. This has also caused that the impact on the environment have become a little smaller. In a while ago it was said that a building had 85 percent of its total carbon dioxide emissions during the operational phase. Now a day’s the impact of carbon dioxide during operational phase and impact of construction phase is pretty much the same. Materials have since a while back been chosen for what impact it has on the personal health. Today there’s also a lot of thought on what impact the material have on the environment thru carbon dioxide during its lifecycle. When choosing material an important difference for the future environment can be done. NCC Folkboende is a concept building that’s grout on site. The concept is popular among its clients and also among NCC to build. Since NCC are building a lot of housings and not rarely Folkboende its interesting to see what effect the change of framework has on carbon dioxide emissions and if it’s possible to keep the popular planning. This report will show how an eight stories high concrete building will be affected if the framework would be of cross-laminated timber instead of reinforced concrete. The building will be sized and proved to be able to keep the same planning on the housing, together with a 20 percent carbon dioxide reduction thanks to the material choice. This report could be used as basis for NCC to convince its clients to choose a framework of CLT without affecting the planning and at the same time make the environment a good favor.

I projektet dimensionerades ett tre våningar högt flerbostadshus i KL-trämoduler med utgångspunkt från dagens byggande av moduler som främst görs i träregelstommar. Vägg- och bjälklagsdimensioner beräknades och ritades upp. Metoder för infästningar och lyft av moduler med träregelstommar undersöktes genom intervjuer och applicerades i den mån som är möjlig för KL-trämoduler. Syftet var att ta fram en konstruktionsutformning för moduler av KL-trä avsedda för bostadsbyggande. Utformningen skall principiellt även kunna användas för andra liknande byggnader. Dimensioneringen visade att KL-träskivorna klarar av lasterna med god marginal. Avgörande för vägg- och bjälklagstjockleken var branddimensioneringen. Infästningar mellan olika byggnadsdelar kan göras på liknande sätt med KL-trä som med träregelstomme. Metoden att använda sig av stålförband i form av vinkelbeslag eller spikplåtar kan användas till de båda stomalternativen. Modullyft kan i viss mån utföras på samma sätt i de båda stommarna. / A three storey tall building was used as a reference object in this project and dimensioned with a starting point from timber frame modular constructions. Wall and floor dimensions are calculated and drawn. Methods for attachment and lifting of modules are examined through interviews and are, when possible, applied for the CLT modules. The purpose of this project was to design CLT modules intended for residential use. The goal of the design was that it can be used in similar buildings. The calculations showed that the fire requirements were the decisive factor when deciding the thickness of the walls and floors. Attachments between different building parts can be designed similarly in both timber frame modules and CLT modules. The method of using angle irons and nail plates is possible for both timber frame and CLT. The lifting of the modules can to some extent be executed similarly for the two frameworks.

De moduler som tillverkas i dagsläget baseras vanligtvis på traditionellträregelstomme. Det finns dock en möjlighet att istället tillverka moduler i KL-trä.Arbetets mål är att dimensionera infästningar för vertikal och horisontell lastverkanoch utforma infästningarna så att ett rationellt montage av KL-trämoduler möjliggörs.Infästningar som avses dimensioneras är från modul till grund samt från modul tillmodul. Litteraturstudie, platsbesök och intervju ligger till grund för val avinfästningsmetod. Förslaget resulterar i förband med stålplåt och dymlingar,skråskruvning samt förband med laskteknik. I framtida projekt med moduler i KL-träkan detta arbete ligga till grund för infästningsmetoder. / The modules currently manufactured are usually based on traditional wood frameconstruction. On the other hand, it is possible to manufacture modules in CLTinstead. The goal of the work is to design connections subjected to vertical andhorizontal load and design the connections so that a rational assembly of CLTmodulesis possible. Connections intended to be designed are from module tofoundation and from module to module. Literature survey, site visits and interviewsform the basis of the choice of attachment method. The proposal results in joints withsteel sheet and dowels, bevel screw, and single surface spline. In future projects withmodules in CLT, this work can be used as a basis for connection methods.

Intresset för byggnader med trä som bärande stomme har ökat. Det byggs allt från höga bostadshus till sportarenor där trä är det dominerande materialet. Utvecklingen har gått fort inom träkonstruktion, vilket har lett till att man idag kan använda träregelstomme och skivmaterial för att uppfylla motsvarande säkerhets- och brandkrav som tidigare endast var möjligt vid byggnation med betong och stål. Högre och större byggnader medför också högre laster där tryck vinkelrätt fibrerna är något som behöver beaktas. Detta medför vissa utmaningar vid projektering av rena träkonstruktioner då upplagsareorna blir väldigt stora för att klara de dimensioneringskrav som idag ställs enligt svenska byggregler. Denna problematik grundar sig i att trä som material har olika egenskaper i olika riktningar och att materialet är relativt svagt vid belastning vinkelrätt fiberriktningen. Problematiken blir ofta koncentrerat till zoner där pelare möter balk där balken lätt deformeras. Syftet med examensarbetet är att undersöka om korslimmat trä kan fungera som förstärkningsåtgärd vid upplaget i en limträbalk. För att ta reda på detta trycktestades 25 st provkroppar där de är förstärkta med en, två eller tre lameller av korslimmat trä. Resultatet jämförs sedan mot tryckkraftskapaciteten för en oförstärkt balk. Dimensionerna på provkropparna är 86x315 mm där limträet är av typen GL30C och där hållfasthetsklassen hos de korslimmade lamellerna är C24. Idén är att uppnå ett globalt starkare förband. Vid de experimentella försöken används en hydraulisk press som mäter kraft och förskjutning samt ett beröringsfritt mätsystem som mäter töjningar. Resultaten visar att tryckkraftskapaciteten ökar med ökat antal korslimmade lameller. Jämförelse mellan ett oförstärkt förband och ett förband förstärkt med 3 KL-lameller visar en ökning av tryckkraftskapacitet med 130 % vid en förskjutning på 10 mm. Lastspridningen i materialet är svår att definiera exakt, men det tyder på att någon form av lastspridning sker. Den effektiva arean vid limträet ökar då töjningar uppstår under hela KL-lamellens längd. Slutsatsen är att korslimmat trä som förstärkningsåtgärd kan öka tryckkraftskapaciteten i ett förband. / Interest in buildings with wood as a load-bearing frame has increased. Everything is built from tall residential buildings to sports arenas where wood is the dominant material. The development has been rapid in wood construction, this has led to the fact that today it is possible to use wooden frame and board material to meet the corresponding safety and fire requirements that were previously only possible for construction with concrete and steel. Higher and larger buildings also carry higher loads where pressure perpendicular to the fibers is something that needs to be considered. This entails certain challenges when designing clean wooden structures where the effective areas will be very large in order to meet the dimensioning requirements that are currently set according to Swedish building regulations. This problem is based on the fact that wood as a material has different properties in different directions and that the material is relatively weak when loaded perpendicular to the fiber direction. The problem is often concentrated in zones where pillars meet beams where the beam is easily deformed.  The purpose of this study is to investigate whether cross-laminated timber can function as a reinforcement measure between pillars and beams. To investigate this, 25 glulam timber beams with various modifications were pressure tested and reinforced with one, two or three slats of cross-laminated timber. The result is then compared with the compressive force capacity of an unreinforced beam. The dimensions of the specimens are 86x315 mm where the glulam is of the GL30C type and where the strength class of the cross-glued slats is C24. The idea is to achieve a globally stronger unit. The experimental experiments use a hydraulic press that measures force and displacement and a non-contact measuring system that measures strains. The results show that the compressive force capacity increases with an increased number of cross-laminated timber slats. Comparison between an unreinforced joint and a joint reinforced with 3 KL slats shows an increase in compressive force capacity of 130% at a displacement of 10 mm. The load spreading in the material is difficult to define exactly, but it indicates that some form of load spreading takes place. The effective area at the glulam increases as strains occur during the entire length of the KL slat. The conclusion of the study is that cross-laminated timber as a reinforcing measure can increase the compressive capacity of a joint.