VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering. Samt att utforma en etappindelning med tillhörande produktionsmetod. Allt detta i syfte till att utveckla det nuvarande fastighetsbeståndet på NUS utan att i första hand behöva expandera till obebyggt markområde. Den metod som i huvudsak använts för att nå fram till projektmålet var att gå igenom en upprättad aktivitetslista och formulera specifika frågeställningar kring varje aktivitet. Därefter letades en anställd på VLL upp för att under enkla mötesformer ge svar på frågor alternativt hänvisa vidare till en annan person eller till material som var av betydelse. I andra situationer har information hämtats direkt från hemsidor. Efter varje del har en konklusion och en rekommendation gjorts för att välja en lösning så att nästa del i projektet kan baseras på tidigare val. Projektet har resulterat i att en påbyggnad av byggnaderna 10A/B visats varit möjlig att utföra mot de undersökta områdena. En påbyggnad med stomme av trä medför att 10A bör kunna utökas med fyra våningar och 10B med två våningar. Detta med en tillkommande extra bruttoarea på totalt 9 140 m2. / VLL (Västerbotten County Council) is currently going through a process where they review their real estate on NUS (Norrland University Hospital) with a focus on its future development and requirements. One step in this process is to examine existing real estate and analyze if development is possible before there can be necessary to expand the area. One part of this project is consequently to investigate a possible extension of a building with two parallel buildings 10A and 10B, which today consists of three operative levels with a common basement. This study assumes that it is statically possible to build on the current building components. Therefore, the aim of this project is mainly to see if it is practical to implement an extension with respect to an adjacent helipad, ongoing operatives and a functioning APD-plan where the focus lies on crane placement. And also to construct a stage classification and associated production method. All this in order to develop existing real estate on NUS without the primarily need to expand into undeveloped real estate. The method which is used to reach the project goal was to establish a task list and formulate specific questions about each activity. Then an employee of VLL answered questions in simple forms of meetings or referred to another person or to a material that was relevant. In other situations, information gathered directly from websites. After each part of the project a conclusion and recommendation has been made to choose a solution, so that the next part of the project can proceed based on previous elections. The project has resulted in an extension of the buildings 10A / B that have been possible to perform regarding the investigated areas. A framed structure of wood result that 10A should be expanded with four floors and 10B with two floors. This, with an additional extra gross floor area totaling 9,140 m2

Studiens syfte är att undersöka vilka bekymmer som kan uppstå under delar av byggprocessennär våningspåbyggnader ska genomföras. Studien tar sin början i en teoretisk referensram. Denna beskriver hur flerbostadshusenhistoriskt är uppbyggda, detaljplaneprocessen, tillgänglighetsproblematik, brandhänsyn,upphandlingsalternativ, projekteringsprocessen, konstruktion, skador och reparationer avbetong, förstärkning, planering och logistik. Våningspåbyggnad är således en kompliceradprocess där flera olika aspekter måste beaktas. Fallstudier genomfördes för att få en stor breddoch förståelse för olika problem och möjligheter som kan uppstå under byggprocessen. Fyra stycken fall valdes ut. I varje fall intervjuades en representant från byggherre–,konstruktör– och entreprenörssidan. I fallstudierna undersöktes frågor kopplade tillbyggnadernas konstruktion, genomförandet av projektet samt övriga frågor kopplade till bl.a.regelverk och motivet till att genomföra projektet. Resultatet visar olika svårigheter och möjligheter som uppstått i de olika projekten. Problemsom uppstått löstes ofta på olika sätt. Arbetsprocessen såg olika ut i projekten. Avslutningsvis diskuteras resultatet, vissa kopplingar görs till relevant litteratur. Studiensslutsats är att våningspåbyggnader skiljer sig från nybyggnationer samt ställer högre krav påsamarbete och planering. / The purpose of this study is to investigate what kind of issues may occur during parts of theconstruction process when vertical extension takes place. The study begins with a theoretical background. This describes how apartment buildings isconstructed historically, process of zoning documents, accessibility problems, fireconsiderations, contract alternatives, design process, structural engineering, damage andrepairs of concrete, strengthening, planning and logistics. Vertical extension is a complexprocess. Several aspects need to be taken into consideration. Case studies were performed inorder to gain depth and understanding of different problems and possibilities which may ariseduring the construction process. Four different cases were chosen. In each case one representative from the contractor side, thedesigning side and the entrepreneur side were interviewed. Questions linked to the designphase, the building phase and other questions were investigated. The result shows that different difficulties and possibilities occurred in the various projects. Problems were often solved in different ways. The working process differed in the projects. Finally the outcome is discussed and some connections to relevant literature are made. It isconcluded that vertical extensions differs from new constructions. Vertical extensions puthigher demand on cooperation and planning.

Ovanpå -        nya bostäder på befintliga hus Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013   Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i Stockholms inner- och ytterstad. Bristen på mark och en ofta relativt låg befintlig bebyggelse gör denna metod attraktiv för att skapa nya bostäder. Som alternativ till att riva och bygga nytt är påbyggnad ett intressant sätt att tillföra nya årsringar i staden. I många fall kan kommunen godkänna en påbyggnad utan detaljplaneändring vilket har uppmärksammats av både fastighetsägare och exploatörer som en lönsam investering. Dessutom finns nu en ökad politisk vilja att skapa nya bostäder och tillåta förändringar i stadsbilden. Bostadshus byggda på 60-talet lämpar sig ofta väl för påbyggnad och examensarbetets två exempel på detta planeras nu på Bergsgatan 51 i Stockholm och Ektorpsvägen 1 i Nacka. Dessa projekt visar hur man kan skapa påbyggnader som är arkitektoniskt väl förankrade i sitt värdhus.       Stockholm 131104 / On top -        new housing on existing buildings Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013   Building on top of buildings is an increasingly common way to densify existing residential areas in Stockholm's inner and outer city. The lack of land and often relatively low existing development makes this method attractive for the creation of new housing.  Rooftop extensions is an interesting way to bring new growth rings in the city and is an alternative to demolition and rebuilding. In many cases, the municipality may approve an extension without a zoning change which has attracted the attention of both property owners and developers as a profitable investment. In addition, there is now an increased political will to create new homes and allow changes to the cityscape. Residential buildings built in the '60s are often well suited for extensions and the two examples described in the thesis are now planned on Bergsgatan 51 in Stockholm and Ektorpsvägen 1 in Nacka. These projects show how to create rooftop extensions that are architecturally well adapted to their context.       Stockholm 131104

Syftet med vårt examensarbete är att försöka hitta möjligheter till att förbättra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan på Teleborg i Växjö. Vi har tittat på möjligheter för nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och säkerhet runt parkeringsområdet samt påbyggnad av en extra våning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen på Romalyckan är byggda under miljonprogramåren och därför har vi valt att koncentrera oss på denna typ av flerbostadshus, som är byggda med två till fyra våningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna användas på liknande bostadsområden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara användbar för att kunna dra rätt slutsats angående ett hus påbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra våningar. Vi har lagt fram förslag på möjliga förändringar i kvarteret. Vi tror att vi har kommit fram till en användbar mall och med hjälp av denna har vi konstaterat att påbyggnadsmöjligheterna i vårt undersökta hus på Romalyckan är goda.

<p>Syftet med vårt examensarbete är att försöka hitta möjligheter till att förbättra och förnya specifikt kvarteret Romalyckan på Teleborg i Växjö. Vi har tittat på möjligheter för nybyggnation i kvarteret, ombyggnation med syfte att energieffektivisera bostadshusen, ökad trivsel och säkerhet runt parkeringsområdet samt påbyggnad av en extra våning i ett av bostadshusen. Flerbostadshusen på Romalyckan är byggda under miljonprogramåren och därför har vi valt att koncentrera oss på denna typ av flerbostadshus, som är byggda med två till fyra våningar och saknar hiss. Vi har skapat en övergripande och generell mall som skall kunna användas på liknande bostadsområden av fastighetsförvaltare runt om i landet. Mallen ska vara användbar för att kunna dra rätt slutsats angående ett hus påbyggnadsmöjligheter med en eller flera extra våningar. Vi har lagt fram förslag på möjliga förändringar i kvarteret. Vi tror att vi har kommit fram till en användbar mall och med hjälp av denna har vi konstaterat att påbyggnadsmöjligheterna i vårt undersökta hus på Romalyckan är goda.</p>

In a labor market exposed to competition, it is important for a building contractor to have control over costs and working hours for his construction projects. At present, AR Bygg AB does construction work exclusively for Umehem Fastigheter AB since they are I the same business group. As Long as AR Bygg only builds for its own real estate company they don’t have to submit a tender to get the contract. In order to secure the future of the company, AR Bygg wants to start use of industry-adapted calculation tools in order to provide a basis for submitting tenders to external parties. This way, AR Bygg can continue to operate to the same extent even when the real estate company Umehem Fastigheter AB does not have enough projects. The thesis is based on the production of the Audumbla 8 construction that AR Bygg commenced in the autumn of 2015. By making volume calculations on construction documents and documenting working hours for each activity, a production calculation has been created in the calculation program Bidcon. The result has been exported to Plancon, a planning program which presents a schedule that reflects the real construction time of Audumbla 8. The aim of the thesis work is that the calculation base can then be adapted for future projects and, with a small work effort, present a tender for an external client reflecting AR Byggs costs and worktime. A comparison will be done between the production calculation and the preliminary calculation that Mikael Gunnarsson made in spring 2015 when Audumbla 8 was still in the design state. The production cost estimate shows a total construction cost of 22 358 884 kr and a working time of 17 284 hours. With an even distribution of resources throughout the project, it results in 5,64 building workers for 20 months. In order to set building costs against other players, the key figure BTA (gross area) is 11 729 kr/m2 a good comparison. / På en arbetsmarknad utsatt för konkurrens är det viktigt för en byggentreprenör att ha kolla påkostnader och arbetstider för sina byggprojekt. I dagsläget utför AR Bygg AB uteslutandebyggnadsarbeten åt Umehem Fastigheter AB som ingår i samma koncern, så länge som det skerbehöver inte AR Bygg lämna anbud på sina projekt. För att säkra företagets framtid vill AR Bygg börjaanvända sig av branschanpassade kalkylverktyg för att få fram underlag för att kunna lämna anbudtill externa parter. På så sätt kan AR Bygg fortsätta verka i samma omfattning även när moderbolagetUmehem Fastigheter AB inte har tillräckligt med projekt.Examensarbetet går ut på att skapa en produktionskalkyl på byggprojektet Audumbla 8 till- ochpåbyggnad som AR Bygg påbörjade hösten 2015. Genom att göra mängdavtagningar påbygghandlingar samt dokumentera arbetstider på respektive aktivitet har sedan en produktionskalkylskapats i kalkylprogrammet Bidcon. Resultatet har exporterats till planeringsprogrammet Planconsom redovisar en tidsplan som återspeglar den verkliga byggtiden och montageordningen. Måletmed examensarbetet är att kalkylunderlaget sedan ska kunna anpassas för framtida projekt och meden mindre arbetsinsats presentera ett anbud för en extern beställare som återspeglar AR Byggskostnader och montagetider. I arbetet ska det även göras en jämförelse mellan produktionskalkylenoch en förkalkyl som Mikael Gunnarsson gjorde våren 2015 när Audumbla 8 till- och påbyggnadfortfarande var i projekteringsstadiet.Produktionskalkylen som skapats visar en total byggkostnad på 22 358 884 kr samt en arbetstid på17 284 timmar. Vid en jämn fördelning av resurserna genom hela projektet resulterar det i 5,64 stbyggnadsarbetare under 20 månader. För att ställa byggkostnaderna mot andra aktörer ärNyckeltalet BTA 11 729 kr/m2 en bra jämförelse.

Många av Sveriges städer växer både till ytan och invånarantal. På grund av denna tillväxt utvecklas många av dessa städer utåt och tar mycket jungfru- och lantbruksmark i anspråk för att möjliggöra utvecklingen av nya bostadskvarter. Boverket skriver i vision för Sverige 2025 att förtätning blir allt mer relevant i och med utglesning och de ökade persontransportbehoven. Ett möjligt förtätningsalternativ är påbyggnation av redan befintliga bostadshus. Detta innebär att existerande hus byggs ut vertikalt genom en addering av våningsplan. Denna metod kan medföra funktionsbeblandning, bättre nyttjande av befintlig samhällsservice och tekniska försörjningssystem. Adderingen av våningsplan till befintliga bostäder har även nyttjats av fastighetsägare för att finansiera renovationer av den befintliga fastigheten och där med bevara den befintliga byggnaden och förlänga dess livstid. Hur denna typ av bebyggelse ska adderas, gestaltas och höja befintliga stads- och gaturum är en ständig diskussion mellan privata och allmänna aktörer. Boverket menar att förtätning kan ske på ett lyckat sätt om både staden och regionen utformar tydliga stadsbyggnadsidéer, dessa idéer presenteras ofta i form av översiktsplanstillägg. Syftet med denna rapport är att få en bättre förståelse över hur och när gestaltningen av påbyggnader påverkas av kommunalt inflytande samt hur kommunerna beaktar kulturmiljövård och riksintressen inom påbyggnadsprojekt.  Denna studie är upplagd som en kvalitativ intervjustudie där ett antal kommunala handläggare och antikvarier intervjuas för att få en djupare insikt i hur de arbetar kring gestaltningsfrågor, kulturmiljö och riksintressen inom påbyggnadsprojekt. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys användes för att hitta relevanta teman som intervjupersonerna talade om under intervjuerna. Genom att identifiera dessa teman kan de analyseras och jämföras mellan de olika intervjupersonerna och de städer där de är verksamma. Intervjuerna skedde ansikte mot ansikte på samtliga intervjupersonernas arbetsplats.  Under plan- och bygglovsprocessen har handläggare och antikvarier stort inflytande över gestaltningen av påbyggnadsprojekt. Genom möten och diskussion med stadsbyggnadskontoren stäms gestaltningsarbetet, projektets utveckling av samt kommenteras av involverade parter under processen gång. Anpassningen av en påbyggnad till en redan befintlig byggnad är inte alltid helt enkel och det finns ingen generell metod som kan appliceras då alla projekt är unika och platsspecifika. Däremot finns det en del verktyg som kan vara lämpliga för arkitekter att använda sig av vid utformningen av påbyggnader. Genom att använda sig av antingen material, form, färg, fönstersättning, horisontella och vertikala axlar som någon typ av anknytning till värdbyggnaden eller områdets gestaltningsuttryck, kan påbyggnader berika den befintliga miljön och värdbyggnaden. Under intervjuerna nämnde samtliga intervjupersoner att det skall finnas en tydlig skiljelinje mellan vad som är nytt och vad som en gång varit. Detta innebär att det ska vara enkelt att urskilja var värdbyggnadens takfot en gång varit. Vid projekt som berör kulturhistoriskt känsliga miljöer och riksintressen bör alltid en KUL-certifierad person framföra en antikvariskutredning av byggnaden eller området samt vara delaktig under processen och senare nämnas i kontrollplanen för att verifiera att dessa värden bevarats. Ett råd till arkitekter är att nyttja denna kompetens och samarbeta med byggnadsantikvarier vid denna typ av projekt.

Flerbostadshuset som studeras i rapporten är uppfört och dimensionerat med ett äldre regelverk och benämns BABS. Idag tillämpas Eurokod vid dimensioner av byggnadsverk. Skillnader i dessa regelverk skapar problem som förekommer vid en våningspåbyggnad. Dessa problem är både konstruktionstekniska och byggnadstekniska. Syftet med rapporten är att studera den mest effektiva varianten av våningspåbyggnad med avseende på bärighet, gällande krav, tilläggsåtgärder och effektivitet. Arbetet har utförts i samarbete med Sweco Structures för ett referensobjekt som har blivit modellerat i FEM för att få fram lasten vid den kritiska punkten i tre olika skeden. De tre olika skedena består av grundbyggnad, grundbyggnad med påbyggnad i betong och grundbyggnad med påbyggnad i trä. Erhållna resultat jämförs sedan med handberäkningar i enlighet med Eurokod och till viss del medhandberäkningar för BABS. Alla resultat jämförs sedan med maximal kapacitet på mark från den kritiska punkten för att kontrollera behovet av grundförstärkning. Referensobjektet undersöks även med avseende på de krav som gäller och jämförs med kraven från det äldre regelverket. Därefter analyseras eventuella tilläggsåtgärder som kan göras i samband med våningspåbyggnaden. Resultaten som erhölls var av stor betydelse för bestämmandet av typen av våningspåbyggnad. Detta eftersom resultaten bidrog till förståelse kring lastskillnader vid olika materialval och olika bestämmelser. Vid ett dåligt materialval kan lönsamhet och effektivitet äventyras. Vid oklarheter kring regelverk kan missförståelse förekomma och risk för feldimensionering uppstå. Resultaten påvisade att det mest effektiva valet av påbyggnad var påbyggnaden i trä. Detta eftersom att denna klarade av diverse krav. Påbyggnaden i betong bidrog med för stora krafter vilket skulle kunna äventyra markens stabillitet. Att förstärka marken är kostsamt och därmed drogs slutsatsen att trä var det mest effektiva materialvalet.

I takt med att Stockholm växer har det uppkommit ett behov av förnyelse och förtätning i stadens mest centrala delar. En förtätning av Stockholm city har resulterat i ett ökat intresse av att kunna bygga på befintliga hus. Detta examensarbete syftar till att undersöka de laster som tillkommer vid påbyggnad av en befintlig stomme, samt hur dessa laster sedan hanteras med hjälp av stomförstärkningsmetoder. Vidare undersökts konstruktörens arbetsprocess fram till den slutgiltiga lösningen. För att genomföra detta har en kvalitativ studie utförts genom intervjuer med sakkunniga konstruktörer. Fyra stycken fallstudieobjekt har valts ut för att analysera de förstärkningsmetoder som praktiserats. För att avgränsa studien undersöks endast projekt som omfattas av påbyggnad med förstärkta befintliga stommar från 60- och 70-talet lokaliserade i Stockholms innerstad. Studiens slutsats visar att de mest problematiska lastfallen som kan uppstå är dels husets stabilitet, vilket medför åtgärder som påverkar byggnadens planlösning, samt grundförstärkning vilket resulterar i komplicerade och tidskrävande förstärkningsåtgärder. Gällande konstruktörens arbetsprocess krävs information och beslut i rätt skeden för att hitta en hållbar och effektiv förstärkningsmetod. Den största risken i processen är konstruktiva ändringar i sena skeden, vilket kan resultera i en sämre teknisk lösning.

Är korslaminerat trä ett bra alternativ för påbyggnader? Studiens syfte är att utreda hur väl påbyggnader i CLT står sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostäder inom tätort där ett behov av förtätning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem. Kvartert Höken 1 är uppfört i början på 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell påbyggnad är tre hus om två våningsplan och källare. Dessa byggnader benämns: B, D och F. Bärande väggar i stommen är uppförda i varierande material. I studien har två väggar valts ut som särkilt intressanta. De undersöks närmare genom statiska beräkningar enligt EKS 9. Studien konstaterar att de har tillräcklig tryckhållfashet för att bära en påbyggnad. Studien undersöker även ekonomiska förutsättningar för en påbyggnad i CLT. Detta görs genom att särkostnader identifieras och jämförs. Givetvis är kostnaden för materialet en särkostnad när valet står mellan två material, men studien identifierar även produktionskostnader för montering av bjälklag och installationer som särkostnader. Den ekonomiska jämförelsen indikerar en möjlighet att göra en besparing vid ett val av CLT-bjälklag. Studien visar att det är möjligt att utföra en påbyggnad av hus B, D och F i kv. Höken 1. Dessutom visar det sig att CLT är ett gott alternativ ur ekonomisk synpunkt. Materialet har fördelar som medför rationell produktion. Det innebär att CLT kan vara en billigare lösning för en påbyggnad. / Is cross laminated timber a suitable building material for adding storeys to a building? The purpose of this study is to examine how good an alternative CLT makes in comparision with other methods of developing new homes in urban areas. This study aims to a property developer and primarily to the client: AB Gotlandshem. The block Höken 1 was built in the beginning of the 1960s. The buildings of current interest are three houses with two stories and basement. These buildings are designated: B, D and F. The load bearing structure is constructed in varying materials. Two walls has been selected as especially interesting. They are examined closer through static analysis accordnig to EKS 9. The study concludes that they are sturdy enough to carry an added storey. The study also examines the ecomonic premises for adding a storey made from CLT. Separate costs are identified and compared. Naturally is the materials cost a separate cost in the choice between two different materials, but the study also identifies costs for mounting subfloor construction and installations as separate costs. The economic comparision indicates a possibility to cut costs by choosing subfloor constructins of CLT. The study shows that it is possible to add a storey to house B, D and F. Furthermore is CLT a good alternative from an economic viewpoint. The material has advantages that results in rational production methods. From this follows that CLT may be a cheaper solution for adding a storey.