No description available.

Idag slängs en stor del av konsumenters använda textilprodukter i soptunnan för att sedan deponeras i stora sopområden, så kallade landfills. Vad många inte känner till är att en stor del av det som slängs egentligen går att återanvända. Genom att ta vara på nyttjade produkter kan företag minska användningen av råmaterial i produktion för att på sikt uppnå en sluten produktlivscykel. Syftet med den här uppsatsen är att, med hjälp av en kvalitativ ansats, undersöka hur textilföretag arbetar med att erhålla nyttjade produkter från konsumenten och återföra de tillbaka in i företaget. Genom att studera tidigare forskning inom området har vi identifierat fem nyckelprocesser i produktens väg från konsumenten tillbaka till företaget. Processerna är följande: Produktinsamling, Returlogistik, Sortering och disponering, Återanvändningsalternativ samt Omdistribution, vilka dessutom är de huvudområden som presenteras i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en syntesmodell som framtagits för att utföra en jämförande analys av empirin. Rapportens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av insamlad empiri från intervjuer bör bidra till ett mer uppdaterat synsätt på vilka utmaningar som textila företag, som har implementerat en Closed-loop Supply Chain, står inför. Förhoppningsvis kommer resultatet att frambringa lösningar för textilföretag som önskar förlänga eller stänga sina produktlivscykler. Studien granskar tre svenska textilföretag som idag har implementerat insamlingssystem, antingen internt eller via en tredjepartsorganisation. Det återanvändningsalternativ som används är främst återanvändning men till viss del även återvinning. Studien identifierar att ett problem som försvårar att stänga produktlivscykeln är att motivera konsumenten till att återlämna sina nyttjade plagg istället för att slänga dem. Textilföretagen ser även en svårighet med att få tillgång till teknik som möjliggör materialåtervinning. Ytterligare en aspekt som försvårar återvinningsprocessen är att textilbranschen idag ofta använder sig av heterogena material med fiberblandningar vilket gör det svårt att avgöra textiliernas materialinnehåll. Slutligen visar studien att avsaknaden av miljölagstiftning och direktiv inom textilbranschen leder till att det är svårt att definiera vad Closed-loop Supply Chain är, vilket försvårar hanteringen av textilavfall.

År 2018 inföll ”Overshoot day”, dagen då vi förbrukat årets budget av jordens förnybara resurser, den 1 augusti (Rosengren, 2018). De resterande fem månaderna av året levde vi över jordens tillgångar. Genom att närma oss en cirkulär ekonomi kan vi förvalta jordens resurser på ett sätt som är långsiktigt hållbart och minska behovet av att använda jungfruligt material. Byggsektorn står årligen för ca en tredjedel av allt avfall i Sverige, bortsett från gruvavfallet (Naturvårdsverket, 2017). Just nu pågår en ansträngning i Europa för att minska mängden avfall, där byggbranschen utgör ett prioriterat område. Ett av Europaparlamentets mål är att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska ha ökat till minst 70 viktprocent år 2020 (2008/98/EG). Lindbäcks bygg är en av de ledande aktörerna gällande industriellt tillverkade flerbostadshus i trä. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie på Lindbäcks bygg få en ökad förståelse för förutsättningarna för cirkulär ekonomi inom industriell produktion av flerbostadshus i trä. Där fokus ligger på de materialrester som uppstår i fabriksproduktionen och hur dessa hanteras. Arbetet inleddes med en litteraturstudie på området cirkulär ekonomi och cirkulär ekonomi inom byggbranschen, avfall och avfallshantering i byggbranschen. Efter emperiinsamlingen fördjupades läsningen mot alternativa lösningar för ökad cirkularitet sett till de tre största rena avfallsfraktionerna. Fallstudien har genomförts genom intervjuer med anställda från olika avdelningar inom Lindbäcks, samt med Lindbäcks avfallsentreprenör. Intervjuerna har kompletterats med data gällande de avfallsmängder som genererats från den studerade fabriken, samt med en kartläggning av överblivet materialet från fyra projekt som producerats i fabrik under vintern 2018. Kartläggningen av det överblivna materialet visar på stora skillnader i mängd mellan olika materialtyper och projekt. Mängden överblivet material varierar mellan materialunderskott och ett överskott motsvarande 27 % av det material som köpts in av den aktuella materialtypen för projektet. Endast 5 viktprocent av det avfall som genererades i Lindbäcks fabrik i Öjebyn materialåtervanns år 2018. 63 viktprocent av avfallet skickades till förbränning och 30 viktprocent deponerades. De resterande två viktprocenten utgjordes av avfall som klassats som verksamhetsavfall för sortering. För ett uppnå EU-målet med 70 % återvinning krävs alternativa lösningar för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall. De alternativa lösningarna för hantering av trä-, gips- och isoleringsavfall som identifierats i litteraturstudien har prioriterats ur ett cirkularitetsperspektiv med hjälp av Re:Sources (Re:Source, 2018) modell för visualisering av materials funktion och användning, materialhjulet. Inom sektorn materialåtervinning återfinns möjliga lösningar för samtliga tre studerade fraktioner. Genom att returnera gipsavfallet till leverantören, riva isoleringsavfallet till lösull och nyttja uppkommet träavfall i tillverkning av biokol, ökar materialåtervinningen från 5 % till 89 %. Detta medför att EU-målet uppnås med marginal, samtidigt som deponi som behandlingsmetod helt elimineras. Som ett hinder för ökad cirkularitet nämns kostnader och utsläpp kopplade till långa transporter. Genom att nyttja outnyttjat utrymme på redan befintliga transporter kan de långa avstånden överbryggas utan extra kostnader och miljöpåverkan. Slutsatsen kan dras att genomförandet av ett fåtal förändringar kan få stora effekter, men att fortsatta studier krävs på ämnet cirkulär ekonomi inom byggbranschen.

Intresset för prospektering ökar i Sverige i takt med att efterfrågan på mineral och metaller till en grön omställning stiger. Samtidigt som gruvdriften kan komma att öka står den redan idag för miljömässiga utmaningar, inte minst till vatten då en av gruvdriftens största miljöpåverkan är utsläpp till vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer finns för att säkerställa en viss standard på en vattenförekomst och det är viktigt att dessa uppnås för att skydda förekomsten mot miljöpåverkan. Det är också viktigt att veta vilken effekt nya föreskrifter har i arbetet för att minska miljöpåverkan. Därför var syftet med denna studie att undersöka hur HaVs senaste föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) påverkar gruvindustrin, tillsynsmyndigheten och allmänheten. För att svara på syftet genomfördes sju stycken ostrukturerade intervjuer som sedan analyserades induktivt.  Vår studie visar att HaVs föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25) påverkar de olika intressenterna/aktörerna på olika sätt. Gemensamt verkar vara att legitimitet är en viktig faktor både när det gäller relationen mellan de olika intressenterna/aktörerna samt när det gäller möjligheten att kunna uppfylla miljökvalitetsnormer. / The interest in prospecting in Sweden is increasing in line with the demand of minerals and metals for a green transformation. Mine management might come to see further increase in the future, however it is already today facing environmental challenges, not least when it comes to water, where mining processes have a large negative impact on emissions to bodies of water. Environmental quality standards exist to ascertain a certain standard of a body of water, and it is vital that these are achieved to protect the body of water against environmental impacts. Furthermore, it is important to understand the effect new quality standards will have on the undertaking of limiting environmental impact. To answer the study, seven unstructured interviews were conducted which thereafter were analyzed using an inductive method. Our study shows that HaVs regulations relating to classification and environmental quality standards regarding surface water (HVMFS 2019:25), affects the various stakeholders/actors differently. A prevailing feature seems to be that legitimacy is both an important factor when it comes to the relationship between the different stakeholders, and with the possibility to achieve the environmental quality standards.

Anläggningsbranschen står för den stora delen av avfall i form av schaktmassor i Sverige. För att hantera schaktmassor behövs en bra och detaljerad forskning, detta ska leda till minskning av koldioxids utsläpp som påverkar klimatet. Rapportens syfte är att skapa en mall som ska hjälpa Trafikverket att få en bättre kontroll över masshantering och att den ska funka för alla anläggningsprojekt. Syftet med rapporten är även att kunna återanvända schaktmassor som uppkommer i ett anläggningsprojekt, detta genom att optimera jordmassor samt bedömning av de massorna med hänsyn till avfallshierarkin. För att kunna komma fram till ett bra resultat har Excel programmet använts för att skapa mallen. Olika litteraturstudier, datainsamling av valda metoder och dokumentanalys har utförts för att hitta information som till exempel Trafikverkets dokument och även Trafikverkets Juridisk tolkning och tillämpning av lagstiftning för masshantering har använts för att hitta information om olika lagstiftningar om avfallshantering. Resultatet visar en mall som kan användas för att bedöma schaktmassor och klassificerar de enligt lagar och föroreningshalter, samt materialtypen och viken tjällfarlighetsklass schaktmassorna har. Med hjälp av den mallen ska den nya avfallshierarkin uppnås det vill säga att flera mängder av schaktmassor ska utgöras som resurs istället att deponera flera mängder och krossa berget för att få nya massor. De stegen som avfallshierarki består av är: Förebygga- minimera uppkomst genom resursanvändning Säkerställd avsättning, tekniskbyggbarhet och miljömässig kvalité, massorna går till närliggande projekt. Förädla i projektet → resurs till exempel makadam för infräsning i väg. Förädla på anläggning → resurs till exempel efter våtsiktning. Deponering För att massorna ska klassas som resurs skall tre viktiga krav uppfyllas enligt miljöbalken: Teknisk byggbarhet Miljömässig kvalitet Säkerställd avsättning En mängd av schaktmassor kan återanvändas, det vill säga att de massorna kan vara biprodukter och används på ett annat användningsområde, som till exempel fyllnadsmaterial. De massorna som innehåller en mängd föroreningshalt, kan återanvändas efter en handlingsprocess utförs för att få bort de föroreningar, exempel på en process som kan genomförs är våtsiktning. / The construction industry accounts for the large part of waste in the form of excavation masses in Sweden. To manage excavation masses, good and detailed research is needed, this will lead to a reduction in carbon dioxide emissions that affect the climate. The purpose of the report is firstly to create a template that will help the Swedish Transport Administration to get better control over mass handling and that it will work for all civil engineering projects. Secondly, it is to be able to reuse excavation material that occurs in a civil engineering project, this by optimizing soil masses and assessing those masses taking into account the waste hierarchy. To arrive at a good result, the Excel program has been used to create the template. Various literature studies, data collection of selected methods and document analysis have been conducted to find information such as the Swedish Transport Administration's documents and the Swedish Transport Administration's Legal Interpretation and application of legislation for mass handling have been used to find information about different legislation on waste management. The results show a template that can be used to assess excavation masses and classify them according to laws and pollution levels, as well as the material type and the bay service hazard class have the excavation masses. With the help of this template, the new waste hierarchy will be achieved, i.e. that several amounts of excavation masses should be used as a resource instead of depositing several quantities and crushing the rock to get new masses. Prevent- minimize emergence through resource use Ensured disposal, technical buildability and environmental quality, the masses go to nearby projects. Refine in the project → resource example macadam for milling in the way. Refine on site → resource specimen after wet sieving. Waste to landfill. For the masses to be classified as resources, three important requirements must be met according to the Environmental Code: Technical constructability Environmental quality Provision secured A variety of excavation masses can be reused, that is, those masses can be by-products and are used in another area of application, such as filling materials. The masses containing a variety of impurities, can be reused after an action process is carried out to remove the impurities, examples of a process that can be carried out are wet sieving.

Klimatåtgärder är idag ett högaktuellt ämne. Att minska koldioxidutsläppen genom att ställa om till ett mer cirkulärt samhälle med ökat återbruk, bättre utnyttjande av resurser samt minimera gifter är några viktiga aspekter som det läggs stort fokus på. Klimatförändringens konsekvenser är en annan faktor att beakta i dagens byggande av bostäder, då vi behöver rusta oss för mer extremväder. Utifrån dessa aspekter avser denna studie utreda timmerhus med rena timmerstockar både på in- och utsida i väggkonstruktionen. Timmerhustraditionen är en gammal och välbeprövad teknik. Att husen kan stå välbevarade i flera hundra år finns det många exempel på. Gedigna, naturliga material som ger en sund, behaglig, giftfri inomhusmiljö utan farligt avfall är andra fördelar. Men med dagens energihushållningskrav på nybyggnationer får timmerhustillverkarna svårigheter att klara nivån i den konsoliderade versionen från Boverket, - BBR 29. Att kraven på energihushållning ständigt sänks hotar den gamla timmerhustraditionen, vilket gör att timmerhus som permanentbostäder i vissa utformningar inte kan levereras i dess rena form och därmed äventyras helhetsnyttan med husen. Syftet med denna studie är att utreda hur timmerhusföretagen gör och vilka anpassningar som krävs för att klara Boverkets nuvarande krav, samt utreda hur timmerhusen står sig ur ett cirkulärt perspektiv. Genom detta arbete är målsättningen att belysa helhetsnyttan med timmerhusen ur det större perspektivet, men att kravställningen gör det svårt att leverera de rena stommar som är det ultimata ur ett cirkulärt perspektiv. För att få de svar som behövs sammanställs ett resultat som baseras på litteraturstudier, ett studiebesök på ett timmerföretag, semistrukturerade intervjuer med timmerhustillverkare och ett möte med en beräkningskonsult som gjort flertalet beräkningar åt svenska timmerhusföreningen .Det sammanställda resultatet visar att det finns tekniker för att bygga med rena stommar i vissa enklare utföranden som klarar nuvarande kraven, men vill kunden ha ett mer exklusivt utförande behövs det oftast anpassningar i form av exempelvis tilläggsisolering eller andra lösningar för att klara de kravnivån. Detta arbete visar att timmerhusen står sig otroligt väl ur ett helhetsperspektiv där miljö, hälsa och hållbarhet står i centrum, - men indikerar att Boverkets krav inte är helt i linje med de cirkulära målen som återfinns inom Agenda 2030 och de svenska klimatmålen, då det sätts samma kravnivå gällande alla nyproduktioner, oavsett konstruktion eller utförande. / Climate action is a highly topical topic today. Reducing carbon dioxide emissions by changing to a more circular society with increased recycling, better utilization of resources and minimizing toxins are some important aspects on which great focus is placed. The consequences of climate change are another factor to consider in today's construction of homes, as we need to prepare for more extreme weather. Based on these aspects, this study aims to investigate log houses with clean logsboth on the inside and outside of the wall construction.The log house tradition is an old and well-proven technique. There are many examples of the houses being well-preserved for several hundred years. Sturdy, natural materials that provide a healthy, pleasant, non-toxic indoor environment without hazardous waste are other benefits. But with today's energy management requirements for new constructions, loghouse manufacturers have difficulty meeting the level in the consolidated version from the Housing Authority, - BBR 29. The fact that the requirements for energy management are constantly being lowered threatens the old log house tradition, which means that log houses as permanent residences in certain designs cannot be delivered in their pure form, thus jeopardizing the overall benefit of the houses. The purpose of this study is to investigate how the log house companies are doing and what adaptations are required to meet the Housing Authority's current requirements, as well as to investigate how the log houses are doing from a circular perspective. Through this work, the goal is to highlight the overall benefit of the log houses from the larger perspective, but that the requirements make it difficult to deliver the clean frames that are the ultimate from a circular perspective. In order to get the answers needed, a result is compiled based on literature studies, a study visit to a timber company, semi-structured interviews with timber house manufacturers and a meeting with a calculation consultant who made the majority of calculations for the Swedish Timber House Association. The compiled results show that there are techniques for building with clean frames in some simpler designs that meet the current requirements, but if the customer wants a more exclusive design, adaptations are usually needed in the form of additional insulation or other solutions to meet the level of requirements. This study shows that the log houses do incredibly well from an overall perspective where the environment, health and sustainability are at the center, - but indicates that the Housing Authority's requirements are not completely in line with the circular goals found within Agenda 2030 and the Swedish climate goals, as the same level of requirements is set for all new productions, regardless of design or execution.

Iron has been an essential element to human development and iron-oxide deposits are known to host minerals that are labelled as critical raw materials (CRMs), especially in the EU. Therefore, ensuring a sustainable supply of CRMs require access to both primary and secondary sources of their host deposits such as iron oxides. Blötberget is an old mining site in central Sweden rich in both primary and secondary iron-oxide resources (i.e. tailings) from centuries-long mining activities. Thus, this thesis focused on this site, to (1) improve the image of its iron-oxide mineralisation under the historical tailings area through the extraction and processing of 2D data from a wider and sparse 3D dataset, (2) characterise the tailings in terms of geometry delineation and geomechanical property estimation by generating P-wave velocity models of the tailings, and (3) improve the interpretation of existing results in the area through 3D visualisations and comparison. Results from this thesis work suggest possible depth and lateral extensions of the mineralisation for few hundreds of metres beyond what was known previously in the area. It is believed that about 10 Mt of primary iron-oxide resources could arguably be present under the tailing area while the tailings contain an estimated 1 Mt of secondary iron-oxide resources. Also, this thesis work findings indicate that the historical tailings are approximately 10 -12 m thick, 650 m long, and 300 m wide, and has a Vp/Vs ratio between approximately 3-4, indicating a poor geomechanical strength. Additionally, the depth to bedrock in this area was estimated to be 50 m at its deepest parts, with a morphology indicative of complex geological occurrence. Therefore, it is concluded, based on these results, that Blötberget has a good potential to ensure the supply of both iron ore and its constituent CRMs. / Järn har varit ett viktigt grundämne för mänsklig utveckling och järnoxidavlagringar är kända för att innehålla mineral som är märkta som kritiska råmaterial (KRM), särskilt inom EU. Därför kräver säkerställandet av en hållbar tillgång till KRM tillgång till både primära och sekundära källor till deras värdfyndigheter, till exempel järnoxid. Blötberget är en gammal gruvplats i mellersta Sverige som är rik på både primära och sekundära järnoxidresurser (dvs. gruvavfall) från en lång gruvverksamhet. Således fokuserade denna avhandling att (1) förbättra karaktäriseringen av järnoxidmineralisering i det historiska gruvområdet genom utvinning och bearbetning av 2D-data från ett glest 3D-dataset, (2) karakterisering av gruvavfall för avgränsning av geometri och uppskattning av geomekaniska egenskaper genom att generera P-vågshastighetsmodeller för gruvavfallsområdet, och (3) förbättra tolkningen av befintliga resultat i området genom 3D-visualiseringar. Resultat från denna avhandling tyder på möjliga djup och laterala förlängningar av mineraliseringen om några hundratals meter bortom vad som tidigare var känt i området. Det antas att cirka 10 Mt primära järnoxidresurser finnas under avfallssområdet medan gruvavfallet innehåller uppskattningsvis 1 Mt sekundära järnoxidresurser. Dessutom visar denna avhandling att det historiska gruvavfallet är cirka 10-12 m tjockt, 650 m långt och 300 m brett och har ett Vp/Vs -förhållande mellan cirka 3-4, vilket indikerar en låg geomekanisk hållfasthet. Dessutom beräknades djupet till berggrunden i detta område vara 50 m vid dess djupaste delar, med en morfologi som indikerar komplex geologisk förekomst. Därför dras slutsatsen, baserat på dessa resultat, att Blötberget har en god potential att säkerställa leveransen av både järnmalm och dess ingående KRM

The growing requirements for sustainability work and reporting for institutional investors necessitate change in the ever-evolving business landscape. One emerging concept gaining traction and being integrated into business strategies is that of the circular economy. This study presents an instrumental case study conducted at a Nordic Private Equity firm, employing both qualitative and quantitative methodologies, to explore the barriers and driving forces associated with implementing circular business models within their portfolio companies. Findings reveal that market aspects and technical considerations currently represent the primary barriers, in contrast to prior research that has primarily focused on cultural factors from an operational perspective. Overall, the study underscores significant risks associated with circular business models, including limited reliable data, insufficient large-scale concept validations, and a perceived lack of consumer interest. Moreover, the study highlights the instrumental role governments may have in supporting these investments through pledging to absorb a certain degree of risk and therefor allowing more risk-averse investors to engage. The research identifies an opportunity in achieving cost-effective sustainability and circular economy initiatives for investors by standardizing relevant operations and systemizing the share of information laterally between portfolio companies. Embracing strategic circular economy practices aligns seamlessly with the Private Equity company's existing approach, as they actively seek to identify potential synergies across multiple portfolio companies to maximize returns and their sustainable impact. By shedding light on the barriers, driving forces, and potential benefits, this study provides valuable insights for institutional investors and Private Equity firms seeking to navigate the challenges and capitalize on the opportunities presented by circular business models in the pursuit of sustainable investment strategies. / Kraven på hållbarhetsarbete och rapportering för institutionella investerare har tilltagit de senaste åren och anpassningar till detta nya affärslandskap krävs. Ett koncept som samtidigt vunnit allt större mark och börjat appliceras i affärsstrategier är cirkulär ekonomi. I denna studie har en instrumentell fallstudie med en både kvalitativ och kvantitativ del utförts på ett nordiskt Private Equity-bolag för att undersöka de barriärer och drivkrafter som finns för att implementera cirkulära affärsmodeller i deras portföljbolag. Resultatet visar att det främst är marknadsaspekter och tekniska aspekter som verkar som barriärer idag, vilket står i kontrast till tidigare forskning från ett mer operationellt perspektiv som betonat kulturella aspekter. Sammantaget ger studien bilden att riskerna fortfarande är stora med cirkulära affärsmodeller då det saknas tillförlitliga data, storskaliga konceptvalideringar och till viss del efterfrågan från slutkonsument. Utöver det lyfts vikten av statliga stöd som möjliggör dessa investeringar för mindre riskbenägna investerare. En möjlighet som identifierats är samtidigt att det är möjligt att uppnå ett kostnadseffektivt arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi för investerare genom standardisering av arbetssätt och informationsdelning mellan portföljbolag. Strategiskt arbete rörande cirkulär ekonomi för ett Private Equity-bolag tycks vara kongruent med deras nuvarande arbetssätt, där de försöker identifiera potentiella synergieffekter över flera portföljbolag med syftet att maximera avkastning.

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.

I denna studie undersöktes cirkulära metallflöden i medicinteknik på Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Uppsala. Syftet var att kartlägga och undersöka kritiska metaller i utvald medicinteknisk utrustning. Återvinningen av metaller i utrustningen på Akademiska sjukhuset undersöktes. Utöver detta studerades upphandlingar kring medicinteknisk utrustning och förslag och åtgärder för förbättringar presenterades. Specifik högteknologisk medicinteknisk utrustning och komponenter valdes ut för studien. Dessa var: datortomografi, magnetisk resonanstomografi, strålbehandling, patientövervakning (monitorer, termoelement och pulsoximeter) samt batterier och touchskärmar. 33 olika metaller kartlades i utrustningen och en kriticitetsmatris utformades för kriticitetsbedömningen av metaller. Kriticitet i denna studie beaktade försörjningsrisk och en ny bedömningsparameter: medicinteknisk betydelse. Tio metallers kriticitet bedömdes och dysprosium, europium, praseodym, niob, kobolt, indium, litium, gallium och volfram bedömdes som kritiska metaller för medicinteknik.  Akademiska sjukhuset har en egen återvinningsstation där de sorterar batterier och den medicintekniska utrustningen. Därefter transporteras batterier till El-Kretsen och elektronikavfall till Stena Recycling för återvinning. Där utvinns metallerna ur produkterna och säljs sedan vidare för att användas i nya produkter. El-Kretsen följer de lagstadgade kraven för återvinning av batterier, vilket varierar mellan 50-65 %, men återvinner inte mycket mer än vad lagen säger. Stena Recycling gör massabalanser på produkterna för att få information om vilka metaller elektronikavfallet innehåller och uppgav att de på så vis kan återvinna 98-99 %. Flera regioner kontaktades angående deras upphandlingskrav om metaller i medicinteknisk utrustning. Region Uppsala ställer inga miljökrav för metaller vid upphandling av medicinteknisk utrustning, men krav bör ställas på tillverkare och leverantörer. Det finns flera regioner som Region Uppsala kan ta inspiration ifrån för att formulera upphandlingskrav. Även IT- och byggbranchen har krav för metaller och materialåtervinning som är värda att studera vidare. För att förbättra återvinningen genom upphandlingskrav kan krav om innehållsdeklaration, demonterbarhet och omhändertagning av medicinteknisk utrustning utvecklas. Slutligen rekommenderas fortsatta studier inom detta ämne genom att utöka kartläggningen och kriticitetsbedömningen av metaller i medicinteknik.