Bakgrund: Hållbarhet har idag stor inverkan på flera olika faktorer och intressenter. Begreppet är brett och har flera innebörder men den största delen av företagen väljer att fokusera på de tre områdena social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Den miljömässiga aspekten av hållbarhet har mynnat ut i bland annat cirkulär ekonomi, som under de senaste åren blivit mer och mer använt inom både privata och offentliga sektorer, till följd av bland annat nya EU-direktiv. Begreppet cirkulär ekonomi har många olika definitioner men innebörden är densamma: att komma ifrån den linjära ekonomin och istället skapa ett slutet kretslopp för att minska, återanvända, återvinna och återställa material genom hela försörjningskedjan. Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur Region Östergötland arbetar med cirkularitet internt inom organisationen och hur det genomsyrar styrningen, samt hur de använder cirkularitet som styrning mot externa aktörer. Metod: Denna studien är en kvalitativ fallstudie på Region Östergötland med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, erhållna dokument samt offentliga verksamheters webbsidor. Referensramen består av dokument, litteratur och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Region Östergötland arbetar till viss del med cirkularitet både i den interna organisationen och ut mot externa aktörer. Internt sett så finns det utformade strategier och styrande dokument vilka har som plan att främja hållbarhet, med inslag av cirkularitet. Det finns även svaga kopplingar till den cybernetiska styrningen. Däremot är majoriteten av styrningen riktad åt hållbarhet, snarare än konkret cirkularitet. För att Region Östergötland ska styra externa aktörer mot cirkularitet så utgörs olika typer av projekt, där projektbudget är grunden för projekten. Hos den externa aktören har organisationskultur och struktur en stor påverkan vid implementeringen / Background: Sustainability today has a significant impact on various factors and stakeholders. The concept is broad and has several meanings, but the majority of companies choose to focus on the three main areas: social, environmental and economic sustainability. The environmental aspect of sustainability has led to, among other things, the emergence of the circular economy, which in recent years has become increasingly used in both private and public sectors, partly due to new EU-directives. The concept of the circular economy has many different definitions, but the essence is the same: to move away from the linear economy and instead create a cycle to reduce, reuse, recycle and restore materials throughout the supply chain. Purpose: The purpose of the study is to provide an understanding of how Region Östergötland works with circularity internally within the organization and how it permeates management control, as well as how they use circularity as management control towards external actors.   Method: This study is a qualitative case study of Region Östergötland with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews, obtained documents and public agencies websites. The framework consists of documents, literature and scientific articles.   Conclusion: Region Östergötland partly engages in circularity both within its organization and towards external stakeholders. Internally, there are formulated strategies and governence documents aimed at promoting sustainability, with elements of circularity. There are also weak links to cybernetic controls. However, the majority of management control is directed towards sustainability rather than concrete circularity. In order to steer external stakeholders towards circularity, Region Östergötland implements various types of projects, where project budgets form the basis. At the external stakeholder level, organizational culture and structure have a significant impact on implementation

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.