Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras. I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär. I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem. Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren. Här får läsaren förståelse för uppdragsgivarens verksamhet samt hur deras kalkyleringssystem fungerar. Vidare redogör vi för vilka förutsättningar som råder i uppdragsgivarens bransch och vilka problem uppdragsgivaren har. Slutsats, analys och rekommendationer: I slutsatsen sammanfattar vi de viktigaste resultaten vi har kommit fram till i vår analys. I vår analys påstår vi att uppdragsgivarens kalkyleringssystem inte är tillförlitligt. Den största orsaken till vårt påstående är att kalkyleringssystemet i stor utsträckning använder sig av tid som fördelningsnyckel. Faktum är att uppdragsgivaren är osäker på om tidsåtgången för de olika operationerna verkligen stämmer. Uppdragsgivaren är orolig för att detta kan ge upphov till en felaktig kostnadsfördelning. Vi ger även rekommendationer till vad uppdragsgivaren borde göra för att öka tilliten till deras kalkyleringssystem. Förslag till fortsatt forskning: Vi avslutar uppsatsen med tre stycken förslag till vidare forskning: • Förse uppdragsgivaren med en produkt- och kundlönsamhetsanalys. • Har liknande tillverkningsföretag samma problem när det gäller kostnadskontroll? • Framtagande av en optimal konkurrensstrategi åt uppdragsgivaren.

Diss. (sammanfattning) Västerås : Mälardalens högskola, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Uppsatsens syfte är att kritiskt granska uppdragsgivarens kalkyleringssystem, för att komma fram till om kalkyleringssystemet är tillförlitligt och därefter ge rekommendationer på hur kalkyleringssystemet kan förbättras.</p><p>I metodkapitlet motiverar vi vårt tillvägagångssätt. Vi anser att ett deduktivt förhållningssätt lämpar sig bäst för vår undersökning och vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna som vi har haft har varit av semistrukturerad och ostrukturerad karaktär.</p><p>I teorikapitlet förklarar vi bland annat vad kalkyler är och vad de används till. Därefter presenterar vi de vanligaste traditionella kalkylmetoderna. Vi använder kritiken som riktas mot de traditionella kalkyleringsmetoderna för att kunna analysera eventuella brister på uppdragsgivarens kalkyleringssystem.</p><p>Empirin består av det datamaterial vi har samlat på oss under intervjuerna hos uppdragsgivaren. Här får läsaren förståelse för uppdragsgivarens verksamhet samt hur deras kalkyleringssystem fungerar. Vidare redogör vi för vilka förutsättningar som råder i uppdragsgivarens bransch och vilka problem uppdragsgivaren har.</p><p>Slutsats, analys och rekommendationer: I slutsatsen sammanfattar vi de viktigaste resultaten vi har kommit fram till i vår analys. I vår analys påstår vi att uppdragsgivarens kalkyleringssystem inte är tillförlitligt. Den största orsaken till vårt påstående är att kalkyleringssystemet i stor utsträckning använder sig av tid som fördelningsnyckel. Faktum är att uppdragsgivaren är osäker på om tidsåtgången för de olika operationerna verkligen stämmer. Uppdragsgivaren är orolig för att detta kan ge upphov till en felaktig kostnadsfördelning. Vi ger även rekommendationer till vad uppdragsgivaren borde göra för att öka tilliten till deras kalkyleringssystem.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi avslutar uppsatsen med tre stycken förslag till vidare forskning:</p><p>• Förse uppdragsgivaren med en produkt- och kundlönsamhetsanalys.</p><p>• Har liknande tillverkningsföretag samma problem när det gäller kostnadskontroll?</p><p>• Framtagande av en optimal konkurrensstrategi åt uppdragsgivaren.</p>

The costs of information technology (IT) in large multinational companies (MNCs) often constitute a significant portion of the company’s total yearly turnover. IT departments are on one hand expected to return value to business, but are on the other hand often prone to cost reductions. Thus, it is not unusual that IT management chooses to focus on cost cutting rather than cost control in order to meet the company’s financial targets. Understanding cost drivers in IT is not always evident, making it difficult for managers to know what performance indicators that should be tracked. This study addresses the issue of cost control and performance measurement in IT departments, in the form of a case study carried out at the IT department of a large Swedish MNC in the telecommunications industry. The case company is divided into two parts: Enterprise and Engineering, where Enterprise provides the organization with IT in form of printers, personal computers, applications, IT support and communication services through network infrastructure and voice. Engineering provides research and development units with software development infrastructure and testing environments for products. The testing environments comprise of both software testing through simulations and hardware testing in physical labs. By carrying out interviews with managers and key people responsible for large budget items, 130 cost drivers were identified. After reducing recurring cost drivers and merging similar ones, the cost drivers were filtered according to quantifyability. In a second step, performance indicators were developed using the SMART model and then scored with respect to cost impact and ease of implementation. This resulted in a recommendation of 49 performance indicators to be tracked across the entire IT department. A sample of recommended performance indicators is total cost of wages / number of employees, number of virtualized servers / total number of servers and amount of video related traffic / total capacity of bandwidth. The ambition of this study is to provide a holistic way of controlling cost drivers through prioritized performance indicators. Even though this case is specific to an IT department, the approach in this research may well be applied in other departments and industries. / Kostnaderna för informationsteknologi (IT) i stora multinationella företag utgör ofta en betydande del av företagets totala årliga omsättning. Samtidigt som IT-organisationer förväntas leverera värde till företaget, utsätts de även för kostnadsnedskärningar. Därför är det inte ovanligt att IT-ledningen väljer att fokusera på kostnadsbesparingar, snarare än kostnadskontroll, för att nå bolagets finansiella mål. Det är inte alltid enkelt att förstå vad som driver kostnader i en IT-organisation, vilket försvårar besluten om vilka nyckeltal som IT-ledningen bör styra efter. Denna studie tar upp frågan om kostnadskontroll och prestationsmätning i IT-organisationer i form av en fallstudie, som genomförts på IT-avdelningen på ett stort svenskt multinationellt bolag i telekommunikationsbranschen. Organisationen kan delas in i Enterprise och Engineering, där Enterprise tillhandahåller IT i form av skrivare, persondatorer, applikationer, IT support och kommunikationstjänster genom nätinfrastruktur och taltjänster. Engineering tillhandahåller infrastruktur för mjukvaruutveckling och en miljö för testning av produkter för forsknings- och utvecklingsenheter. Testmiljön består av både mjukvarutestning i form av simuleringar samt tester av hårdvara i fysiska laboratorier. Med utgångspunkt i intervjuer med chefer och andra nyckelpersoner ansvariga för stora budgetposter, identifierades 130 kostnadsdrivare inom IT-avdelningen. Efter reduktion av återkommande kostnadsdrivare och sammanslagning av liknande drivare, filtrerades kostnadsdrivarna med aveseende på kvantifierbarhet. Kostnadsdrivare som var kvantifierbara översattes sedan till nyckeltal med hjälp av SMART-modellen. I efterföljande steg  poängsattes nyckeltalen med avseende på kostnadseffekt och möjligheten för implementering. Detta resulterade i en rekommendation av 49 nyckeltal för effektiv kostnadskontroll i hela organisationen. Ett urval av rekommenderade nyckeltal är totala lönekostnaden / antal anställda, antal virtualiserade servrar / totala antalet servrar samt mängden videorelaterad datatrafik / totala bandbreddskapaciteten. Ambitionen med denna studie är att på ett ett holistiskt sätt kontrollera kostnadsdrivare, genom prioritering av nyckeltal. Även om denna fallstudie specifikt riktar sig mot IT-avdelningar, anser författarna att tillvägagångssättet även kan tillämpas på andra avdelningar och branscher.

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.

Quantity Surveyors are considered as the most qualified cost specialists in the construction industry, with their experiences and skills in cost management and control as well as contract management. However, this role is not well recognized in Sweden compared to other countries such as the UK where it’s originated from. And so, the construction industry in Sweden uses other professions for the roles that were supposed to be done by quantity surveyors or cost managers. As a result, the quantity surveyors that have penetrated the Swedish construction industry, face challenges to perform their duties specifically in this case, cost control due to several circumstances. This study has looked into different contractual challenges that face quantity surveyors while performing cost control in building projects. Also, recommendations have been made to help mitigate these challenges and improve cost control in projects. In this master thesis, qualitative study has been performed where quantity surveyors were interviewed regarding cost control and the contractual challenges, they face in building construction projects. The findings were analysed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge and in this study principal – agent theory was used. The results of the study showed that poor planning, late involvement of the quantity surveyors in projects, lack of effective communication and poor contract management are the main challenges that face quantity surveyor in performing cost control in building projects. To overcome these challenges, the author suggests that there is a need of increasing awareness on the importance of having quantity surveyors and clearly establish their roles in projects, have proper communication plan, proper contract management and improve skills on quantity surveying software. / Kvantitetbesiktningsman anses vara de mest kvalificerade kostnadsspecialisterna inom byggbranschen, med sina erfarenheter och färdigheter inom kostnadsstyrning och kontroll samt kontrakthantering. Denna roll är dock inte välkänd i Sverige jämfört med andra länder som Storbritannien där den härstammar från. Och så använder byggbranschen i Sverige andra yrken för de roller som skulle göras av kvantitetsmätare eller kostnadsansvariga. Som ett resultat står de kvantitetsmätare som har trängt igenom den svenska byggbranschen inför utmaningar att utföra sina uppgifter specifikt i detta fall, kostnadskontroll på grund av flera omständigheter. Denna studie har undersökt olika avtalsmässiga utmaningar som möter kvantitetsmätare när de utför kostnadskontroll i byggprojekt. Dessutom har rekommendationer gjorts för att mildra dessa utmaningar och förbättra kostnadskontrollen i projekt. I detta examensarbete har en kvalitativ studie utförts där kvantitetbesiktningsman intervjuades angående kostnadskontroll och de kontraktsmässiga utmaningar som de står inför i byggprojekt. Resultaten analyserades med en teoretisk ram och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap och i denna studie användes princip - agentteori. Resultaten av studien visade att dålig planering, sen involvering av kvantitetsmätarna i projekt, brist på effektiv kommunikation och dålig kontrakthantering är de viktigaste utmaningarna för kvantitetsmätaren när det gäller att utföra kostnadskontroll i byggprojekt. För att övervinna dessa utmaningar föreslår författaren att det finns ett behov av att öka medvetenheten om vikten av att ha kvantitetsmätare och tydligt fastställa sina roller i projekt, ha korrekt kommunikationsplan, korrekt kontrakthantering och förbättra färdigheterna i kvantitetsmätningsprogramvara.