In recent decades, the traditional budget has come under heavy criticism with researchers and practitioners calling it a "relic of the past" as it hinders the ability of organizations to respond to and keep up with changing market conditions. As a result, alternative approaches to budgeting have been developed:beyond budgeting, activity-based budgeting and rolling forecasting. However, at the same time, traditional budgeting continues to be widely used. Therefore, the aim of the study is to understand and assess the reasons for the persistence of traditional budgeting, as well as to explore the ways traditional budgeting can be improved in repsonse to the criticism leveled at it. To achieve the aim, the study was carried out in the form of a case study. The case chosen was Värmlandstrafik, an organization responsible for organizing public transport in Värmland, Sweden. Research data was collected through interviews with the case study`s employees. A total of 10 interviews were conducted from different departments including Finance, Bus, Trail, Service, and IT. The results indicated that traditinoal budgeting is far from dead and remains valuable tool mainly for its planning, control, and performance management functions. Another finding was that traditional budgeting criticism can be addressed by incorporating already existing management tools (e.g. forecasting) rather than taking an "either-or" approach to the alternatives and budgeting. However, the study´s findings also suggest that budgeting approaches are context-specific, making it difficult to draw generalizable conclusions about their strengths and weaknesses.

Syfte Studien syftar till att identifiera hur informationsdelning, prestationsutvärdering och belöningar har förändrats till följd av utvecklingen i en organisations utvecklade styrprocess. Metod Denna fallstudie tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med en kombinerad forskningsansats, där primärdatan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Därefter har en analys av det empiriska materialet genomförts med utgångspunkt i den teoretiska referensramen, vars resulterat avslutningsvis utgör studiens slutsatser.  Slutsats Det är möjligt att konstatera en tydlig förändring i organisationens hantering av information till följd av den ökade delaktigheten bland medarbetarna. Verksamhetens har övergått från förutbestämda prestationskontrakt baserade på budgeterade resultat, till en prestationsutvärdering baserat på ett holistiskt synsätt. Någon förändring beträffande belöning är inte möjlig att urskilja.

Uppsatsen syftar till att studera banker som utövar traditionell budgetstyrning och banker som har frångått budgetering. Studien undersöker alternativa styrningsmetoder som kan tillämpas vid en budgetlös styrning och hur det kommer sig att traditionell budget utövas trots deras kritik. Dessutom analysera hur ledarskapet ser ut beroende på metod som utövas. Centraliserade organisationer fattar beslut på högre nivåer, medan decentraliserade organisationer har beslutsfattande och ansvar på lägre nivåer, närmare kunden. Organisationsstrukturen påverkar styrningsmetoden på så sätt att: Bankkontoren inom centraliserade organisationer har möjlighet att ta beslut som berör det enskilda kontoren, inom givna ramar. Decentralisering möjliggör för bankkontoren att arbeta mer självständigt. Studien visar att alternativa metoder banker arbetar med är exempelvis att bankkontoren upprättar egna verksamhetsplaner. Därefter involveras medarbetarna genom att de utformar sina handlingsplaner utifrån verksamhetsplanen. Målen ska vara mätbara, realistiska och nåbara, samt upprättas i nyckeltal. Metoden möjliggör för kontoren att anpassa sig efter den lokala marknaden. Budget är användbar för att se organisationens resultat, fungerar som ett verktyg för att uppnå de långsiktiga målen och upprättas för koncernledningen och VD. Det framkommer i studien att budget brukar stämma in och ger tydliga ramar att förhålla sig till. Budget motiverar medarbetarna till att arbeta mer effektivt och ger en känsla av trygghet. Studien framhäver tre distinkta ledarskapsstilar; Transformativt-, det ”Tjänande” ledarskapet (Servant leadership) och Autentiskt ledarskap. Där två av dem tillhör det etiska ledarskapet och den tredje anses vara önskvärt och effektiv. Det framkommer att budgetstyrda bankkontor utövar det ”tjänande” ledarskapet och transformativt ledarskap inom budgetlösa kontor. / This thesis aims to study banks that practice traditional budgeting and banks that practice Beyond Budgeting. This study investigates alternative control systems that could be applied when budget is not exercised and how come others practice budget despite bad criticism. And analyzes whether leadership differs depending on which control system is used.Centralized organizations make decisions on higher levels, decentralized organizations have their decision making and responsibility on lower levels, closer to the client. The organization’s structure affects the control system in the way that; banking office within centralized organizations can make decisions which concerns their own office, as long as it’s within organization’s frames. Decentralization enables the banking office to act more independently.This study shows alternative control systems that banks could work with is for example letting banking offices establish their own operational plan. Thereafter involve co-workers by having them formulate their plan of action, based on the operational plan. The objectives have to be measureable, realistic and achievable, and established in terms of key performance indicator. The method enables banking offices to accommodate the local market.The budget is useful to look at the organizations result, works as a tool to achieve long term goals and is established for the group executive board and CEO. It appears that the outcome usually corresponds with the budget, and that the budget gives distinct frames to stay within. It motivates co-workers to work more effectively and gives a feeling of safety.This study accentuates three distinct leadership styles; Transformational-, Servant- and Authentic leadership. Two of them are considered ethical leadership and the third pass for being desirable and effective. It appears that banking offices that practice budget exercise servant leadership and transformational leadership is used in banking offices that practice Beyond Budgeting.

Bakgrund: Budget är en av de centrala delarna inom ekonomistyrning och är vanligt förekommande i många företag. Trots det finns missnöje med budgeten kring att den är tidskrävande och det är svårt att förutspå framtiden. Inte minst i en så pass snabbt föränderlig och oförutsägbar bransch som transport- och logistikföretag tillhör. Från missnöjet uppkom konceptet med budgetlös styrning, som bygger på prognoser och andra tillvägagångssätt för kontroller. Trots missnöjet använder sig företag fortfarande ofta av ett traditionellt budgetsystem, vilket väcker frågetecken kring varför det är så.    Syfte: Uppsatsens syfte baseras på undersökningar om hur budgetarbetet inom transport- och logistikföretag har påverkats av nya omständigheter i omvärlden. Det kommer utredas om det traditionella budgetsystemet numera präglas av icke budgetsystem inom ramarna för budgetlös styrning. Resultaten av denna uppsats ska sedan kunna vara en grund för andra företag att dra lärdom av och bidra med ytterligare ett synsätt för utvecklingen av budget.   Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt med semistrukturerade intervjuer. Fem personer med någon form av ekonomiansvar från fem företag med olika storlek och geografisk utbredning har intervjuats med frågor om deras ekonomistyrning, med fokus på budgeten.      Slutsats: Den slutsats som går att dra från studien är att många företag använder sig av budget. Flera av dem har implementerat kompletteringar som går att kopplas till det budgetlösa styrsättet, men har inte övergett budgeten helt. Det finns ett generellt missnöje med budgetprocessen hos respondenterna, men konceptet budgetlös styrning är förbisett, eftersom få vet vad det skulle innebära i praktiken. / Background: Budget is one of the central aspects in financial management and is used in many organizations. Although, there is a lot of dissatisfaction with the process concerning the amount of time it takes and it is difficult to predict the future. Not at least in an industry so rapidly changing and unpredictable as transport and logistics. Based on this dissatisfaction, the concept of beyond budgeting arised. Beyond budgeting focuses more on forecasts and other forms of control. Despite this dissatisfaction, organizations and companies still use the traditional budgeting systems, and the question is why that is.    Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether budgeting processes in companies in the transport and logistics industry have been affected by new circumstances in the world. It will be investigated if the traditional budgeting systems has been characterized with the beyond budgeting ideas. The results of this study will later on be a base for other companies to learn from and contribute with a new approach for the development of budget.    Method: To complete this study we have chosen the use of a qualitative approach with semi structured interviews. Five people with some kind of financial responsibility from five companies of different sizes and geographical distribution have been interviewed with questions about their financial management, with focus on the budget.    Conclusion: The conclusion drawn from this study is that many companies use budgets. Some of them have implemented improvements which can be connected to beyond budgeting, but the budget has not been completely abandoned. There is a general dissatisfaction regarding the budget process among the respondents, but the concept beyond budgeting is overlooked, since few of them do not know how it would be involved in practice.

Titel:  Pandemins betydelse för budget arbetet i regional verksamhet En kvalitativ studie om budgetarbetet på intensivvårdsavdelningen i Region Kronoberg och Blekinge. Bakgrund och Problemdiskussion: Covid19 pandemin medförde en hög belastning för intensivvården i Sverige och behovet av resurser ökade snabbt. Redan före pandemin fanns det brist på resurser inom intensivvården och pandemin kom tidigt att försätta den svenska intensivvården i en krissituation. Det finns argument för att pandemin bör påverka hur sjukhus arbetar med och förhåller sig till budget och budgetering. Tidigare forskning o m hur organisationer hanterar budgetarbetet i krissituationer har främst studerat kriser som är unika för ett visst företag eller bransch. Där finns det bevis för att vissa av budgetens funktioner blir mer betydelsefulla i en kris samtidigt som andra av bu dgetens funktioner blir mindre betydelsefulla. Den forskning som har gjorts om budgetarbete och kriser som påverkar hela samhället berör Finanskrisen 2008 och här finner forskningen en ökad betydelse av planering och resursfördelning. Mycket av forskningen om budgetering och krissituationer ifrågasätter den traditionella budgetens relevans, med betoning på den traditionella budgetens begränsade förmåga att möta oförutsägbara förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur två intensiv budgetarbetet under Covidvårdsavdelningar har hanterat 19 pandemin. Det som undersöks är hur budgetarbetet har sett ut samt om förhållningssättet skiljer sig från före pandemin. Studien behandlar även, om specifika aspekter av budgetarbetet fått en ny bet ydelse/funktion, samt vilka lärdomar som pandemin har medfört för det framtida budgetarbetet. Metod: Studien är en fallstudie av två verksamheter och utgår från en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturer intervjuer och en genomgång av dokument. Slutsats: Trots att pandemin inte har medfört några förändringar till hur intensivvårdsavdelningarna utformar budgeten och hur budgetprocessen ser ut har funktioner såsom kostnadskontroll och budgetens kommuni kationsfunktion fått en annan betydelse. Det är framförallt de statsbidrag som hälsooch sjukvården erhöll under pandemin som kom att påverka hur intenssivvårdsavdelningarna behövde förhålla sig budgeten under pandemin då statsbidragen ställde krav på att förklara och analysera budgetavvikelser som uppstod till följd av Covid19.

Inledning: Traditionell budget har fått mycket kritik under åren vilket har resulterat i att nya alternativa metoder har växt fram. Ett alternativ till den traditionella budgeten är rullande prognoser, vilket också har erhållit en del kritik. Det är vanligt att kombinera dessa metoder men däremot finns det inte mycket forskning om hur detta gör samt varför företag väljer att kombinera dessa styrmedel. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur och varför ett företag styr sin verksamhet genom att använda en kombination av en traditionell budget och rullande prognoser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter med olika befattningar på företaget. Intervjuerna har även kompletterats med internt material som har tillhandahållits från fallföretaget. Slutsats: Fallföretaget använder sig av en traditionell budget och rullande prognoser som ett komplement till varandra. Företaget har synkat processerna vilket har gjort att två processer blir en. De använder styrmedlena till störst del till samma syften, däremot används de för olika tidsaspekter. Att kombinera dessa styrmedel har inte visat sig vara tidskrävande för företaget, vilket kan vara till följd av att de har en gemensam process för båda styrmedlena och för att de används för liknande syften. De orsaker som identifierades till att företaget använde sig av en kombination av styrmedlena är för att styrelsen vill det, de är vana vid det och för att de ska kunna erhålla en bättre kontroll över verksamheten. / Introduction: Traditional budgeting has received much criticism over the years, which has resulted in the emergence of new alternative methods. An alternative to the traditional budget is rolling forecasts, which have also received some criticism. It is common to combine these methods, but there is not much research on how this is done and why companies choose to combine these instruments. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how and why a company manages its business by using a combination of a traditional budget and rolling forecasts. Method: The study is based on a qualitative method with an abductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents with different positions at the company The interviews have also been supplemented with internal material provided by the case company. Conclusion: The case company uses a traditional budget and rolling forecasts as a complement to each other. The company has synchronized the processes, which has made two processes one. They mostly use the instruments for the same purposes, however, they are used for different time aspects. Combining these instruments has not proved to be time consuming for the company, which may be because they have a common process for both instruments and because they are used for similar purposes. The company uses a combination of the instruments because the board wants it, they are used to it and because they want to obtain better control over the business.