Budgeten som styrmedel har kritiserats under lång tid. Kritiker till budgeten har påtalat budgets brister och felaktigheter, andra menar att kritikerna har lämnats alltför mycket tid i rampljuset och hävdar istället att budgeten är lika användbar som problematisk. Det finns mycket befintlig forskning kring budgeten, men forskningen är dock något begränsad vad gäller erfarenheter av budgetavskaffanden. Syftet med denna uppsats är att beskriva erfarenheter av budgetavskaffanden samt förstå varför dessa erfarenheter uppstår. Således kommer denna uppsats fylla en mindre del av tomrummet på området. Uppsatsens genomförande utgörs av tre intervjuer, vilka är genomförda på två budgetlösa företag. Teorier kring ekonomistyrning i budgetens närvaro, förändringsprocessen vid budgetavskaffandet samt budgetens funktioner utgör hörnstenarna i den teoretiska referensramen. Referensramens innehåll har verifierats mot den begränsade forskningen på området, för att bekräfta relevansen av innehållet. Resultatet visar att initiativet till ett budgetavskaffande grundas i ett missnöje kring budgeten. Under avskaffandet uppstår inga större svårigheter eller utmaningar, varken mänskliga eller tekniska. Resultatet visar även att de företag som avskaffar sin budget skapar en djupare förståelse för sin ekonomistyrning, vilken också blir mer decentraliserad. Ett budgetavskaffande främjar dessutom kommunikationen inom det egna företaget.

Sammanfattning Titel: Erfarenheter av budgetlös styrning Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Yassin och Jessica Björklund Handledare: Tomas Källquist och Stig Sörling Datum: 2015 - Juni Syfte: Enligt tidigare forskning är det mer än 30 år sedan debatten kring budgetlös styrning började. En del företag valde då att överge budgeten vilket har lett till erfarenheter av den budgetlösa styrningen i praktiken. Syftet med denna studie är att belysa de erfarenheter av budgetlös styrning som finns med avseende på planering, uppföljning och tidsåtgång. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen har byggts upp genom att sammanställa tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer genomförts. Den teoretiska referensramen och empirin ställdes sedan mot varandra för hitta likheter och skillnader. Resultat & slutsats: Studien visar att erfarenheterna kring budgetlös styrning har likheter med tidigare forskning. Dock har vi sett att kritiken mot uppföljning i tidigare forskning om budget inte helt stämmer överens med de erfarenheter vi har tagit del av. Erfarenheterna visar även att den budgetlösa styrningen går att kombinera med en budget beroende på vilka egenskaper det är önskvärt att styrningen ska ha. Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi fokuserat på budgetlös styrning men vi har sett att det finns aspekter att undersöka i kombinationen mellan styrningar. Vi anser att framtida forskning kan undersöka hur de olika egenskaperna hos styrningskoncepten är kombinerade eller hur de skulle kunna kombineras. Uppsatsens bidrag: Efter att ha analyserat erfarenheterna kring budgetlös styrning har vi sett att budgetstyrning och budgetlös styrning inte ska ses som en dikotomi. Studien ger ett mer nyanserat perspektiv av styrmedel jämfört med den ensidiga debatten som pågick för över 30 år sedan. Nyckelord: Budget, budgetering, budgetlös styrning, ekonomistyrning.

No description available.

No description available.

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong>Datum:             </strong>2009-05-29</p><p><strong>Nivå:                 </strong>Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng<strong></strong></p><p><strong>Författare:       </strong>Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson </p><p><strong>Handledare:     </strong>Ulla Pettersson<strong></strong></p><p><strong>Titel:                 </strong>Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell</p><p><strong>Problem:          </strong>Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten.</p><p><strong>Syfte:                </strong>Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget.</p><p><strong>Metod:              </strong>I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser.</p><p><strong>Slutsats:            </strong>I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal.</p><p>Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad.</p><p>Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.</p>

SAMMANFATTNING Datum:             2009-05-29 Nivå:                 Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoäng Författare:       Sofi Gustafsson                                   Therese Johansson  Handledare:     Ulla Pettersson Titel:                 Budgetlös styrning - inom Handelsbanken och Ahlsell Problem:          Styrning med budget har kritiserats, exempel på kritiken är att den uppdateras alldeles för sällan, det är en tidskrävande arbetsprocess och den baseras på antaganden och gissningar. Ett resultat av kritiken är att ett fåtal företag har valt att överge budgeten för den budgetlösa styrningen. Litteraturen beskriver enbart de budgetlösa styrmodellerna teoretiskt och det kan vara svårt att förstå hur de tillämpas i verkligheten. Syfte:                Vår undersökning syftar till att bidra till en djupare förståelse för hur den budgetlösa styrningen tillämpas i praktiken genom att undersöka hur Handelsbanken och Ahlsells budgetlösa styrning tillämpas, för att se kopplingen mellan teori och deras egna system, samt att undersöka budgetlös styrning i förhållande till styrning med budget. Metod:              I denna Magisteruppsats har vi använt oss av litteratur om budget och budgetlös styrning, för att skapa referensramen. Vi har även använt intervjuer som metod för att samla in material till empirin. Dessa avsnitt är sedan sammankopplade vilket resulterade i vår analys och våra slutsatser. Slutsats:            I vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken använder sig av den modell Wallander grundade, Handelsbanksmodellen och de använder sig också av benchmarking. Ahlsells budgetlösa styrning är främst nyckeltal. Det finns ett fåtal likheter mellan budgetlös styrning och budget, men det finns fler skillnader. Dessa skillnader grundar sig på att många beslut fattas på lokal nivå och att den budgetlösa styrningen kan justeras och därför blir planen aldrig föråldrad. Det är viktigt att ha en målsättning att styra emot oavsett vilken styrform företaget använder. Det beror även på vilken verksamhet företaget har, om det bästa alternativet är budgetlös styrning eller styrning med budget. Det är anmärkningsvärt att det är få företag som tillämpar budgetlös styrning med tanke på dess fördelar. Den budgetlösa styrningen lämpar sig inte till alla typer av verksamheter, men för många företag är det ett bra alternativ till budgeten.

<p>Datum: 2010-06-03</p><p>Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp</p><p>Författare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin Wilhelmsson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.</p><p>Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.</p><p>Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom. Decentraliseringen medför även en känsla av frihet och ett engagemang hos de anställda och det leder till kostnadsmedvetenhet. Styrningen skapar en miljö av frihet där innovativa strategier kan växa fram. Den budgetlösa styrningens flexibilitet har resulterat i att banken kunnat anpassa sig snabbare än konkurrenterna och därför kunnat återhämta sig fortare under år av kris och förändring. Decentralisering och budgetlös styrning är beroende av varandra för att vara så effektivt som möjligt. Decentralisering är en förutsättning för den budgetlösa styrningen och utan den radikala decentralisering som Wallander genomförde hade troligtvis den budgetlösa styrningen aldrig blivit lyckad. Likväl hade en decentralisering inte fått samma effekt om den traditionella budgetstyrningen vidhållits.</p> / <p>Date: 2010-06-03</p><p>Level: Master thesis in Business Administration, 15 credits</p><p>Authors: Sanne Jotorp, Emelie Strandh and Katrin Wilhelmsson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Beyond budgeting – Has Wallander’s beyond budgeting control not changed incloser to 40 years and has it been a winning concept for success?</p><p>Background: In the beginning of the 1970’s Handelsbankens new CEO Jan Wallander removed the budgeting control of Handelsbanken. He decentralized the organization and implemented the beyond budgeting control.</p><p>Purpose: The purpose of the essay is to examine whether Handelsbankens beyond budgeting control has developed since the phase out of budgetary control and study if the banks success is based on the beyond budgeting control.</p><p>Method: The essay has the form of a case study and a qualitative study method has been used. The theoretical reference frame is established on a scholarly literature study and the empirical material is based on semi structured interviews with two respondents.</p><p>Conclusion: Handelsbanken has since the time of Wallander been the most profitable bank in Sweden and has presented a higher return on equity than the average of its rivals each year. The success is a combination of a decentralized organization and the flexibility, freedom and adaptability that a beyond budgeting control means. The decentralization has meant that the decision making has moved downwards in the organization, which has lead to faster decisions and a better knowledge of the customer. The decentralization also brings out a feeling offreedom and a commitment in the employees and that leads to cost-awareness. The beyond budgeting control creates an environment of freedom where innovative strategies can develop. The flexibility in the beyond budgeting control has resulted in that the bank can adapt faster than the other banks and thereby come back faster from crisis and change. Decentralization and beyond budgeting control is dependent of each other to be as effective as possible. This comes of the fact that decentralization is a presumption for the beyond budgeting control to work and without de radical decentralization that Wallander implemented the beyond budgeting control never had been successful. However had the decentralization never given the same effect if the traditional budgeting control had been kept.</p>

<p> </p><p><strong>Problem:</strong>      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.</p><p><strong>Syfte:</strong>            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?</p><p><strong>Metod:          </strong>Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet.<strong></strong></p><p><strong>Slutsats:</strong>        Vi har kommit fram till att det inte är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig. Budgeten är en gammal vana och en trygghet i de flesta företag. Efter denna studie har vi också kommit fram till att små företag är i behov av kunskap om budgetlös styrning, detta för att företagen ska kunna reflektera över sin styrning och inte bara ha en budget för att andra företag har det eller för att det anses vara rätt att ha en.<strong></strong></p> / <p> </p><p><strong>Problem:      </strong>The majority of companies are budgeting. The question is, if the budget is something necessary or an outdated fashion.<strong></strong></p><p><strong>Purpose:       </strong>The purpose of this study is to investigate how small companies understands budget and beyond budgeting in order to answer the question if it is time to leave the traditional budget behind us?    <strong></strong></p><p><strong>Method:       </strong>Empirical data was collected through interviews in four companies in the City of Eskilstuna. All four companies have 20-49 employees. A literature review has been used to create a theoretic base for the interviews.      <strong></strong></p><p><strong>Conclusion:  </strong>Our conclusion is that it is not time to leave the traditional budget behind us. We think that the budget is an old habit and that it creates stability for the most of the companies we have studied. We can also conclude that small companies also are in need of more knowledge about beyond budgeting. We believe that more companies should reflect over their choice of budgeting and consider go beyond budgeting as an alternative option. </p>

<p>Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. </p><p>Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. </p><p>Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.</p>

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram. Dessa företag har sedan studerats på ett fallstudieliknande sätt, via intervjuer. Materialet har sammanställts och legat till grund för analysen. Resultat: Vi anser att debatten om att BSC skulle kunna ersätta budgeten är överdriven, då de båda systemen i grunden är så olika. BSC är mera av ett prioriteringsinstrument medan budgeten bistår med de finansiella ramarna. Det viktiga blir istället att användande företag inser vilka roller som bäst spelas av resp. system, vilket vi också ger ett förslag på.