Studiens syfte var att undersöka hur svenska storföretag ser på sitt arbete med budget som ekonomistyrningssystem. Tidigare forskning indikerar på att trots den omfattande kritik som finns mot budget så tenderar företag att inte instämma i den. Kritikerna hävdar, bland många saker, att budgeten skulle vara resurskrävande, inflexibel, inaktuell och ge upphov till manipulering. Alternativet, menar de mer radikala kritikerna, skulle vara att överge budget och arbeta fullständigt med alternativa lösningar. Empiriska studier visar att budget används av företagen men förbättras och omvärderas med tiden för att anpassas bättre till verksamheten. Tidigare forskning har visat att de alternativ som förespråkas i budgetlös styrning inte förutsätter att budgeten överges för att bli användbara. Tidigare studier om företags inställning till budgetering har gjorts i bland annat Nederländerna och Nordamerika. Det finns alltså ingen studie som mäter svenska företags inställning. Svenska företag utmärker sig dels genom kulturen men framförallt genom att annorlunda ledarskap. Komplexiteten i storföretag har för den här studien inneburit att urvalsgruppen att undersöka blev svenska storföretag. Urvalsgruppen undersöktes genom ett oberoende slumpmässigt urval. Det positivistiska synsättet har lett till ett kvantitativt tillvägagångssätt med enkät som verktyget för att nå populationen. Populationen svenska storföretag utgjordes 2013 av 1850 företag och vårt stickprov bestod av 250 företag. Genom att jämföra stickprovet i den här studien mot hela populationen kunde vi konstatera att omsättning och antal anställda inte avviker nämnvärt mellan grupperna. En bortfallsanalys utfördes mellan respondenterna som svarade innan och efter att en påminnelse skickats ut och resulterade i statistiskt säkerställda resultat där grupperna svarade homogent. Majoriteten av storföretagen arbetar med budgetering. Resultaten baserades på 41 respondenters svar och kan i en hög grad sägas vara statistiskt säkerställda. Det finns några påståenden där en alltför stor osäkerhet finns men slutsatsen blir utifrån de statistiskt säkerställda resultaten att budgeten är här för att stanna. Budgetens syfte är att skapa ekonomisk överblick och den förbättras och kompletteras med hjälp av de verktyg som budgetlös styrning förespråkar. Kritiken kunde i stor utsträckning förkastas. Vi tror att vidare forskning handlar om ett kvalitativt tillvägagångssätt för samma population eller ett byte av målgrupp men med liknande forskningsfråga för att se om mindre företag delar storföretagens åsikter om budget. / The purpose of this study was to examine large Swedish corporations approach on their budgets as management control systems. Recent research indicates that corporations tend to disagree with the widespread criticism against budgeting. Critics claims, among many other things, that the budget is costly, inflexible, outdated and give rise to manipulation. The more radical critics argue that the alternative would be to abandon the budget and work completely with alternative solutions. Resent research indicates that corporations are still working with budgeting but with an improved version that is re-evaluated over time to adapt better to the business. Another important aspect that previous research shows was that the preferred option in beyond budgeting does not require the budget to be totally abandoned to become useful. Previous studies on corporations attitude towards budget were made, inter alia, in the Netherlands and North America. Thus, there was no study that measured the Swedish corporate attitude towards budgeting. Swedish corporations distinguish themselves partly by culture but mostly by their leadership. The selection group in this study was based on the complexity of large corporations. We examine the population by an independent random sample with a positivistic view. That means a quantitative approach with survey as a tool to reach the population. In 2013 the population of large Swedish corporations consisted of 1850 corporations. By comparing the sample in this study to the entire population, we found that turnover and number of employees does not differ significantly between the groups. A non-response analysis was performed between respondents who answered before and after a reminder were sent out and resulted in statistically reliable results where groups responded homogeneously. The majority of large corporations are currently working with budgeting. This results includes answers from 41 respondents' and in a largely, it is to be said, statistically significant. There are some statements in which too much uncertainty exists but the conclusion was based on the statistically significant findings that the budget is here to stay. The budget aims to create economic overview and is improved and supplemented with the help of the tools beyond budgeting advocates. Largely the criticism could be rejected as false. We believe that further research examine budgeting through a qualitative approach to the same population or a change of the population but with similar research question to see if the smaller corporations share larger corporations' opinion about budgeting.

Bakgrund: Budget är en av de centrala delarna inom ekonomistyrning och är vanligt förekommande i många företag. Trots det finns missnöje med budgeten kring att den är tidskrävande och det är svårt att förutspå framtiden. Inte minst i en så pass snabbt föränderlig och oförutsägbar bransch som transport- och logistikföretag tillhör. Från missnöjet uppkom konceptet med budgetlös styrning, som bygger på prognoser och andra tillvägagångssätt för kontroller. Trots missnöjet använder sig företag fortfarande ofta av ett traditionellt budgetsystem, vilket väcker frågetecken kring varför det är så.    Syfte: Uppsatsens syfte baseras på undersökningar om hur budgetarbetet inom transport- och logistikföretag har påverkats av nya omständigheter i omvärlden. Det kommer utredas om det traditionella budgetsystemet numera präglas av icke budgetsystem inom ramarna för budgetlös styrning. Resultaten av denna uppsats ska sedan kunna vara en grund för andra företag att dra lärdom av och bidra med ytterligare ett synsätt för utvecklingen av budget.   Metod: För att genomföra studien har vi valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt med semistrukturerade intervjuer. Fem personer med någon form av ekonomiansvar från fem företag med olika storlek och geografisk utbredning har intervjuats med frågor om deras ekonomistyrning, med fokus på budgeten.      Slutsats: Den slutsats som går att dra från studien är att många företag använder sig av budget. Flera av dem har implementerat kompletteringar som går att kopplas till det budgetlösa styrsättet, men har inte övergett budgeten helt. Det finns ett generellt missnöje med budgetprocessen hos respondenterna, men konceptet budgetlös styrning är förbisett, eftersom få vet vad det skulle innebära i praktiken. / Background: Budget is one of the central aspects in financial management and is used in many organizations. Although, there is a lot of dissatisfaction with the process concerning the amount of time it takes and it is difficult to predict the future. Not at least in an industry so rapidly changing and unpredictable as transport and logistics. Based on this dissatisfaction, the concept of beyond budgeting arised. Beyond budgeting focuses more on forecasts and other forms of control. Despite this dissatisfaction, organizations and companies still use the traditional budgeting systems, and the question is why that is.    Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether budgeting processes in companies in the transport and logistics industry have been affected by new circumstances in the world. It will be investigated if the traditional budgeting systems has been characterized with the beyond budgeting ideas. The results of this study will later on be a base for other companies to learn from and contribute with a new approach for the development of budget.    Method: To complete this study we have chosen the use of a qualitative approach with semi structured interviews. Five people with some kind of financial responsibility from five companies of different sizes and geographical distribution have been interviewed with questions about their financial management, with focus on the budget.    Conclusion: The conclusion drawn from this study is that many companies use budgets. Some of them have implemented improvements which can be connected to beyond budgeting, but the budget has not been completely abandoned. There is a general dissatisfaction regarding the budget process among the respondents, but the concept beyond budgeting is overlooked, since few of them do not know how it would be involved in practice.

Det finns forskning som säger att under en kris gynnas organisationer av att använda det  mer traditionella budgetsystemet och forskning som menar att den budgetlösa metoden  är att föredra. Det här undersöks genom att se hur sex stycken principer av beyond  budgeting används inom företaget Ahlsell Sverige AB. Syftet med arbetet är således att  öka förståelsen för hur Ahlsell styr sin verksamhet, hur de använder principerna och se  hur det påverkades under coronapandemin. Har krisen medfört att företaget agerade på  ett sätt som är mindre i linje med beyond budgeting?  Med det ovan nämnda har en fallstudie varit grunden i forskningsdesignen och metoden.  Där en kvalitativ forskning med en induktiv ansats har följts för att sedan utföra  semistrukturerade intervjuer hos ett antal respondenter inom företaget. I och med  intervjuerna har målbilden varit att få ut nyanserad och djupgående information.  Baserat på den insamlade empiriska datan samt analysen tillsammans med teorin, har  slutsatserna varit att Ahlsell använder sex styrprinciper inom beyond budgeting i olika  former. Vissa ligger helt i linje med beyond budgeting men andra ligger mindre i linje  med styrprocesserna. Det framkommer i slutsatserna att coronapandemin inte påverkat  företaget och styrprocesserna särskilt mycket alls. Ahlsell visade fina siffror och  fortsatte att styra budgetlöst i samma riktning utan stora ändringar. / There is research that says that during a crisis, organizations benefit by using the more  traditional budgeting system and research that means that the beyond budgeting method  is to be preferred. The basis of our research is to see how a beyond budgeting company  used the six management control principles during the corona pandemic. This is  examined by seeing how the six principles of beyond budgeting are used within the  company Ahlsell Sverige AB. The purpose of the work is thus to increase understanding  of how Ahlsell manages its operations, how they use the principles and see how it was  affected during the corona pandemic. Did the crisis result in the company operating in a  way that is less in line with beyond budgeting?  With the aforementioned, a case study has been the basis of the research design and  method. Where qualitative research with an inductive approach has been followed to  then carry out semi-structured interviews with a number of respondents within the  company. With the interviews, the goal has been to obtain nuanced and in-depth  information.  Based on the collected empirical data, as well as the analysis together with the theory,  the conclusions have been that they use the six principles within beyond budgeting in  different forms. Some are completely in line with beyond budgeting principles but  others are less in line with beyond budgeting. It appears in the conclusions that the  corona pandemic did not affect the company and the management processes very much  at all. Ahlsell showed good numbers and continued to use control without a budget in  the same direction without major changes.

Problem discussion: Budgeting is about different assessments of the future and is based onthe premises that are considered when the budget is drawn up. When these assumptions turnout to be incorrect, the forecast can be misleading. This means that when organizations needa tool they can rely on the most, the budget will be the least helpful. Covid-19 has brought abig change in conditions for the hotel industry. The industry lost around 4 million guestnights between 2019 and 2020 in Sweden. Some research on how Covid-19 has affectedgovernment budgeting already exists, but when it comes to research regarding how Covid-19and economic crisis have affected budgeting in the private sector, previous research isrelatively limited. This study therefore intends to further contribute to observing how the roleof budgeting has been affected during the economic crisis. This with a focus on the privatesector, by examining how the role of budgeting in hotels has been affected as a result ofCovid-19. Research Questions: How has the role of the budget in Swedish hotels been affected byCovid-19? What was the role of the budget in the hotel before the pandemic? What role hasthe budget played in the hotel during the pandemic? Which part of the budget now has a moreor less prominent role than before? What are the underlying factors for the changes? Purpose: The initial purpose of this thesis was to, through a selection of hotels, examine howthe role of budgeting has been affected during Covid-19 in Sweden, as well as the underlyingfactors behind the changes. Due to absence of some respondents, a shift in the work processoccurred, to instead specifically examine the Elite Hotels Group, but the examined topic inthe essay remained the same. Method: The method used in this study is a qualitative interview study. The study is basedon secondary as well as primary data. Primary data has been collected from two semistructured interviews with different respondents from the Elite Hotels Group. One of theseinterviews was conducted over Microsoft Teams and the other was conducted over the phone,as personal meetings could not be conducted during Covid-19. Conclusion: Prior to the Covid-19 break out in Sweden, the budget played a central role inElite Hotels management system. They used a fixed annual budget which was supplemented 3by short-term forecasts and similar complements. During the pandemic Elite Hotels budgetlost its applicability, which, apart from a budget-like forecast led them to a completelybudget-free management and a shift in focus towards cost reductions and finding revenueswherever they could. Complements such as forecast and other management tools such asfocus on key figures, comparisons with the competition, communication and a generally moreefficient way of working were given a more prominent role. The underlying factors that madethe budget lose its applicability have mainly been people's behavior during the Covid-19pandemic, which arose as a result of the advice and restrictions issued by the authorities.These constrictions also contributed to major restrictions on the hotels operations as well as asteep fall in demand for guest nights / Problemformulering: Budgetering handlar om diverse olika framtidsbedömningar ochbygger på de premisser som beaktas när budgeten upprättas. När dessa antaganden visar sigvara felaktiga, kan prognosen bli missvisande. Detta leder till att när organisationer behöverett styrmedel de kan förlita sig på som mest, är då budgeten kommer att vara minst hjälpsam.Covid-19 har fört med sig kraftigt förändrade förutsättningar för hotellbranschen. Branschentappade omkring 4 miljoner gästnätter mellan 2019 och 2020 i Sverige. En del forskningkring hur Covid-19 påverkat statlig budgetering finns redan, men när det kommer tillforskning om hur Covid-19 och ekonomisk kris påverkat budgeteringen inom den privatasektorn är tidigare forskning relativt begränsad. Denna studie ämnar därför att ytterligarebidra till att observera hur budgeteringens roll påverkats under ekonomisk kris. Detta medfokus på den privata sektorn, genom att undersöka hur budgeteringens roll i Hotell påverkatstill följd av Covid-19. Frågeställningar: Hur har budgetens roll i svenska Hotell påverkats under Covid-19? Vadhade budgeten för roll i hotellet innan pandemin? Vad har budgeten haft för roll i hotelletunder pandemin? Vilken del av budgeten får nu en mer respektive mindre framträdande rollän tidigare? Vilka är de bakomliggande faktorerna till förändringarna? Syfte: Det initiala syftet med denna uppsats var att genom ett urval av hotell undersöka hurbudgeteringens roll har påverkats under Covid-19 i Sverige, samt de faktorer som legatbakom förändringen. På grund av bortfall av respondenter skiftade arbetsprocessens till attspecifikt undersöka Elite Hotels koncernen, men det undersökta ämnet i uppsatsen bestoddensamma. Metod: Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ intervjustudie. Studien ärbaserad på både sekundär- och primärdata. Primärdata har samlats från två semistruktureradeintervjuer med olika respondenter från Elite Hotels koncernen. En av dessa intervjuergenomfördes över Microsoft Teams och den andra var en telefonintervju, då personligamöten ej gick att genomföra under Covid-19. Slutsats: Innan Covid-19 bröt ut i Sverige hade budgeten en central roll som styrmedel i EliteHotels. De använde sig av en fast årsbudget som kompletterades med kortsiktiga prognoser och liknande komplement. Under pandemin tappade Elite Hotels budget sin tillämplighet,vilket ledde till att de bortsett från en budgetliknande kostnadsprognos, övergick till en heltbudgetlös styrning med fokus på kostnadsreduceringar och att skrapa intäkter där de kundehittas. Komplement såsom prognoser fick en centralare och mer framträdande roll. Ävenandra styrmedel som fokus på nyckeltal, jämförelser mot konkurrensen, kommunikation ochett allmänt mer effektiviserat arbetssätt fick ett större fokus. De bakomliggande faktorerna tillatt budgeten tappat sin tillämplighet har huvudsakligen varit folks beteende under covid-19som uppstod till följd av de råd och restriktioner som myndigheterna gav ut, som även bidrogmed stora inskränkningar mot hotellets verksamhet och att efterfrågan på gästnätter minskadedrastiskt.

Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. / Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.

Förmågan att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter har aldrig varit mer påtagligt än idag. När Coronapandemin lamslog hela världen 2020 var det mycket i det vardagliga livet som förändrades. Det gick inte att gå ut och äta, träffa sina nära och kära eller planera nästa semester på samma sätt som tidigare. Men det va inte bara enskilda individer som drabbades, många företag fick stänga igen och gick i konkurs. Majoriteten av företagen idag använder sig ett traditionellt sätt för att budgetera och planera för framtiden, man gör budgetar för kommande period och förhåller sig sedan till dessa. Detta sätt att planera och budgetera lyfts fram som kostsamt, tidskrävande och att det försvårar möjligheterna att anpassa sig efter ändrade omständigheter. Men på senare tid har ett alternativ planerings- och budgeteringssätt vuxit fram. Beyond Budgeting är ett alternativ till det traditionella sättet och innebär att man avskaffar dessa traditionella budgetar och använder sig istället av rullande prognoser, benchmarking och balanced scorecard för att bara nämna några styrmedel. Förespråkarna för Beyond Budgeting menar att detta nya sätt att planera och budgetera skulle eliminera de negativa delar som de traditionella metoderna för med sig och att det skulle leda till ökad lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag på OMXS30 Nasdaq Stockholm som använder Beyond Budgeting och företag som inte använder Beyond Budgeting skiljer sig åt i lönsamhet, genom att undersöka fem nyckeltal. Nyckeltalen som undersöks är vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital. I denna studie har en kvantitativ metod tillämpats där sekundärdata i form av årsredovisningar för åren 2017, 2018 och 2019 hämtats för företagen listade på OMXS30 Nasdaq Stockholm. Nyckeltalen vinstmarginal, likviditet, soliditet, kapitalomsättningshastighet och räntabilitet på totalt kapital har sedan valts ut som representativt för lönsamhet. Resultatet för denna studien påvisar att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad i lönsamhet mellan de företag som använder Beyond Budgeting och de företag som inte använder Beyond Budgeting. Studien visar således att det inte finns något samband mellan Beyond Budgeting och lönsamhet. / The ability to adapt to prevailing circumstances has never been more evident than today. When the Corona Pandemic paralyzed the whole world in 2020, much of everyday life changed. It was no longer possible to go out to eat, meet loved ones or plan the next vacation in the same way as before. But it was not just individuals who were affected, many companies had to close and went bankrupt. The majority of companies today use a traditional way of budgeting and planning for the future, they make budgets for the up coming period and then relate to these. This way of planning and budget is often highlighted as costly, time consuming and that it makes it more difficult to adapt to changing circumstances. But recently, an alternative planning and budgeting method has emerged. Beyond Budgeting is an alternative to the traditional way and means that you abolish these traditional budgets and instead use rolling forecasts, benchmarking and balanced scorecard to name just a few instruments. Proponents of Beyond Budgeting believe that this new way of planning and budgeting would eliminate the negative elements that traditional methods bring with them and that it would lead to increased profitability. The purpose of this study is to investigate how companies on OMXS30 Nasdaq Stockholm that use Beyond Budgeting and companies that do not use Beyond Budgeting differ in profitability, by examining five key figures. The key figures examined are profit margin, liquidity, equity / assets ratio, capital turnover rate and return on total capital. In this study, a quantitative method has been applied where secondary data in the form of annual reports for the years 2017, 2018 and 2019 have been retrieved for the companies listed on the OMXS30 Nasdaq Stockholm. The key ratios of profit margin, liquidity, equity ratio, capital turnover rate and return on total capital have then been selected as representative of profitability. The results of this study show that there is no statistically significant difference in profitability between the companies that use Beyond Budgeting and the companies that do not use Beyond Budgeting. The study thus shows that there is no connection between Beyond Budgeting and profitability.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljö med föränderliga villkor krävs en tillämpning av sofistikerade styrverktyg inom ett företags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomgått en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella företag. Problemdiskussion: PostNord AB får i dagsläget inte önskad effekt på styrning i verksamheten då det brister i förhållning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsmätning och dess styreffekter i organisationen. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga PostNord ABs ekonomistyrsystem med särskilt fokus på budget och prestationsmätningar och dess styreffekter i organisationen. Vidare är syftet att ge rekommendationer på förändringar av dagens styrsystem, vilka kan ge en förbättrad styreffekt inom PostNord AB - Region Växjö. Metod: Studien innefattar en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriskt material har skett genom intervjuer, dokument och observationer. Intervjuerna har utförts semi-strukturerat och respondenturvalet har skett utifrån ett kedje- samt lämplighetsurval. Resultat: Problemområden beträffande ekonomistyrsystemets styreffekter har identifierats där förbättringsförslag rörarande företagets mest kritiska områden har rekommenderats. Dessa innefattar en nedtoning av budgeten till förmån för prestationsmätningar, mål kopplade till mått, ökad kommunikation mellan nivåerna samt förhöjd motivation genom ökat deltagande. Slutsats: Marknaden som PostNord AB verkar på kännetecknas av tämligen fasta spelregler med en likartad infrastruktur för distribution. Avgörandet för företagets framgång beror på hur det på mest fördelaktiga sätt kan anpassa och maximera sin verksamhet efter rådande villkor. Detta talar för en ökad användning av processinriktade prestationsmätningar. / Background: In a competitive environment with changing conditions the use of sophisticated management tool are required within a company’s management control system. The company Post Nord AB has, with corporatisation and deregulation undergone a structural change, but still has a state-mandated while competing with fully commercial enterprises. Problems Discussion: Post Nord AB is in the current situation not receiving the desired effect on the control of the business when because of imperfections in the attitude to the budget. This has led to a discussion on the relationship between budget and performance measurement and its control effects in the organization. Purpose: The aim of the study is to map Post Nord AB’s management control system with particular focus on the budget and performance measurements and its control effects in the organization. A further purpose is to provide recommendations on changes to the current control system, which can enhance the control effect in Post Nord AB - Region Växjö. Method: The study includes a case study research design. The collection of empirical data were collected through interviews, documents and observations. The interviews were conducted semi- structured and the selection were based on a chain and suitability selection. Results: Issues concerning control effects of the management control system have been identified and improvement proposals have been recommended. These include a dimming of the budget in favor of performance measurements, goals related to measurement, increased communication between levels and enhanced motivation through increased participation. Conclusion: PostNord AB acts on a market characterized by fairly fixed rules with a similar distribution infrastructure. The essential for the company’s success depends on how it in most beneficial ways can customize and maximize their business to the prevailing conditions. This suggests an increased use of process-oriented performance measurements.