OEM Automatic utför logistiktjänster åt enheter inom OEM-koncernen. För att debitera enheterna för de logistiktjänster som utförs används en kostnadsmodell. I dagsläget finns ett flertal problem med kostnadsmodellen som ger upphov till en missvisande debitering. I examensarbetet har därför en utredning gjorts för hur kostnadsmodellen kan utvecklas för att OEM Automatic ska kunna skapa en mer rättvisande debitering. Tre utvecklingsdelar för kostnadsmodellen har identifierats, vilka är debitering av fasta lagerhållningskostnader, en djupare kategorisering samt debitering av en fast orderkostnad. Implementering av de tre utvecklingsdelarna ger en ny kostnadsmodell med tre kostnadsposter och tre kostnadsdrivare där kostnader för att lagra och hantera artiklar synliggörs. Tänkbara effekter av en utvecklad kostnadsmodell är en ökad transparens och således mer rättvisande debitering av enheterna. Dessutom ger det upphov till att diskussioner kan föras mellan enheterna och OEM Automatic gällande hur lagerverksamheten bedrivs samt att beslut kan fattas på mer detaljerade grunder, vilket kan gynna hela koncernens resultat.

I dagens hårda konkurrens är det viktigt för företag som tillverkar högteknologiska produkter att ha kännedom om vilka kostnader som uppstår på eftermarknaden dvs efter att kunden har köpt deras produkter. Detta är viktigt dels för att kunna visa kunden vilka kostnader som är förknippade med produkten under hela dess livslängd och dels för att öka kostnadsmedvetenheten internt på företaget. Syftet med detta examensarbete är att ta fram en livscykelkostnadsmodell och på ett tydligt sätt visa vilka kostnader som uppstår efter att Saab Electronic Defence Systems i Jönköping har levererat en färdig produkt till kund tills det att den ska avvecklas. Detta var ett behov som fanns på företaget eftersom det inte fanns någon övergripande modell som visar vilka kostnader som uppstår samt vilka aktiviteter som skapar dessa kostnader. För att svara på frågeställningarna har litteraturstudier genomförts parallellt med att flertalet undersökningar och intervjuer har gjorts med personal på anläggningen i Jönköping. Den insamlade empirin har med hjälp av vedertagen teori inom området gjort att frågeställningarna har kunnat besvaras. I examensarbetet finns den övergripande livscykelkostnadsmodellen redovisad. Modellen består av fyra huvudkategorier. Dessa är: Reparation och underhåll (C OI), Testutrustning (COM2), Teknisk support (COM1) samt Avveckling (CD). Under dessa huvudkategorier görs sedan olika kostnadsnedbrytningar. Modellen valideras också mot ett befintligt projekt på företaget för att stärka att validiteten i de kostnader som tagits upp är god. Exakta siffror visas inte då dessa är sekretessbelagda. I diskussionsdelen framgår det att modellen har uppfyllt sitt syfte men att den kan utvecklas vidare för att ge en mer detaljerad bild av specifika kostnader inom de olika områdena.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared. Jag valde att göra en aktionsstudie eftersom jag ville få en helhetsbild av hur ett företag kan använda kalkyleringen för att validera sina strategiska beslut. Jag har valt en kvalitativ studie med en abduktiv ansats där jag växlade mellan att gå från empiri till teori och från teori till empiri. I min teoretiska referensram har jag beskrivit de grundläggande begreppen ABC-kalkylering, ABM-styrning, aktivitet, kostnadsdrivare och kapitalets kretslopp. Min empiriska studie omfattade en egen genomgång av Ardaghs kalkylsystem, fyra personliga intervjuer som kompletterades med en enkätundersökning för att guida mig i mitt arbete med att utveckla nya fördelningsnycklar . Resultatet blev att poängtera hur viktigt det är att företag som använder sig av ABC-kalkyleringen har en uppbyggd förståelse om kalkyleringen för att kunna få en bra grundplåt att basera sina strategiska beslut med hjälp av den. Sedan har jag dessutom lämnat förslag om nya fördelningsnycklar för att därigenom få en mer rättvis kostnadsbild i Ardaghs produktkatalog.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011 Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, Emma Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro AB Bakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads–fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl. Detta för att fullgöra det uppdrag Macro annonserat. Metod: Studien är en fallstudie hos Macro och har därför en kvalitativ undersökningsmetod. Fördjupande teoretiska studier och empiriskt material har används för att skapa en analys, där mönsterjämförelser har används som metod. Empirin har samlats in genom observationer och semi-strukturerade intervjuer med respondenter från respektive avdelning. Slutsats: En ABC-kalkyl har genererats med hjälp av processkartor baserade på Macros verksamhet. Aktiviteter och kostnadsdrivare har identifierats i produktionen och applicerats i kalkylen. Förslag till fortsatt forskning: En utveckling av ABC-kalkylen hos Macro för mer ingående kostnadsfördelning är intressant att undersöka vidare. Även studier kring implementering av ABC-kalkyler i andra produktionsmiljöer är ett område för vidare forskning.

The costs of information technology (IT) in large multinational companies (MNCs) often constitute a significant portion of the company’s total yearly turnover. IT departments are on one hand expected to return value to business, but are on the other hand often prone to cost reductions. Thus, it is not unusual that IT management chooses to focus on cost cutting rather than cost control in order to meet the company’s financial targets. Understanding cost drivers in IT is not always evident, making it difficult for managers to know what performance indicators that should be tracked. This study addresses the issue of cost control and performance measurement in IT departments, in the form of a case study carried out at the IT department of a large Swedish MNC in the telecommunications industry. The case company is divided into two parts: Enterprise and Engineering, where Enterprise provides the organization with IT in form of printers, personal computers, applications, IT support and communication services through network infrastructure and voice. Engineering provides research and development units with software development infrastructure and testing environments for products. The testing environments comprise of both software testing through simulations and hardware testing in physical labs. By carrying out interviews with managers and key people responsible for large budget items, 130 cost drivers were identified. After reducing recurring cost drivers and merging similar ones, the cost drivers were filtered according to quantifyability. In a second step, performance indicators were developed using the SMART model and then scored with respect to cost impact and ease of implementation. This resulted in a recommendation of 49 performance indicators to be tracked across the entire IT department. A sample of recommended performance indicators is total cost of wages / number of employees, number of virtualized servers / total number of servers and amount of video related traffic / total capacity of bandwidth. The ambition of this study is to provide a holistic way of controlling cost drivers through prioritized performance indicators. Even though this case is specific to an IT department, the approach in this research may well be applied in other departments and industries. / Kostnaderna för informationsteknologi (IT) i stora multinationella företag utgör ofta en betydande del av företagets totala årliga omsättning. Samtidigt som IT-organisationer förväntas leverera värde till företaget, utsätts de även för kostnadsnedskärningar. Därför är det inte ovanligt att IT-ledningen väljer att fokusera på kostnadsbesparingar, snarare än kostnadskontroll, för att nå bolagets finansiella mål. Det är inte alltid enkelt att förstå vad som driver kostnader i en IT-organisation, vilket försvårar besluten om vilka nyckeltal som IT-ledningen bör styra efter. Denna studie tar upp frågan om kostnadskontroll och prestationsmätning i IT-organisationer i form av en fallstudie, som genomförts på IT-avdelningen på ett stort svenskt multinationellt bolag i telekommunikationsbranschen. Organisationen kan delas in i Enterprise och Engineering, där Enterprise tillhandahåller IT i form av skrivare, persondatorer, applikationer, IT support och kommunikationstjänster genom nätinfrastruktur och taltjänster. Engineering tillhandahåller infrastruktur för mjukvaruutveckling och en miljö för testning av produkter för forsknings- och utvecklingsenheter. Testmiljön består av både mjukvarutestning i form av simuleringar samt tester av hårdvara i fysiska laboratorier. Med utgångspunkt i intervjuer med chefer och andra nyckelpersoner ansvariga för stora budgetposter, identifierades 130 kostnadsdrivare inom IT-avdelningen. Efter reduktion av återkommande kostnadsdrivare och sammanslagning av liknande drivare, filtrerades kostnadsdrivarna med aveseende på kvantifierbarhet. Kostnadsdrivare som var kvantifierbara översattes sedan till nyckeltal med hjälp av SMART-modellen. I efterföljande steg  poängsattes nyckeltalen med avseende på kostnadseffekt och möjligheten för implementering. Detta resulterade i en rekommendation av 49 nyckeltal för effektiv kostnadskontroll i hela organisationen. Ett urval av rekommenderade nyckeltal är totala lönekostnaden / antal anställda, antal virtualiserade servrar / totala antalet servrar samt mängden videorelaterad datatrafik / totala bandbreddskapaciteten. Ambitionen med denna studie är att på ett ett holistiskt sätt kontrollera kostnadsdrivare, genom prioritering av nyckeltal. Även om denna fallstudie specifikt riktar sig mot IT-avdelningar, anser författarna att tillvägagångssättet även kan tillämpas på andra avdelningar och branscher.

Denna rapport innehåller en fallstudie av företaget HKScan och fokuserar på deras interna hantering av transporter ut till kunderna. Eftersom HKScan verkar i en konkurrensutsatt bransch med små marginaler så är det viktigt att varenda krona används på ett bra sätt. Transporter är en aktivitet som sällan undersöks eftersom det är en operativ aktivitet som är fristående från övrig verksamhet. Det har dock visat sig att även om olika funktioner i ett företag traditionellt styrs separat så finns det starka kopplingar mellan transporter och funktioner som sälj, marknad, inköp, ekonomi, personaladministration och produktion. Denna studies syfte var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna och ge förslag på hur transportkostnaderna på sikt kan minskas. Undersökningen av vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna genomfördes i flera steg. Först sammanställdes de faktorer som nämns i teorin vilket kompletterades med de faktorer som Supply Chain-funktionen på HKScan trodde påverkade transportkostnaderna. Detta resulterade i en modell med 18 möjliga påverkande faktorer som sedan avgränsades beroende på vad HKScan mäter och vad som ansågs relevant att undersöka. Denna avgränsade lista bestod av sju drivare som sedan undersöktes med hjälp av en multipel regressionsanalys. I denna analys kunde det matematiskt bevisas att faktorerna vikt per transportkolli, transporttemperatur, kvantitet, avstånd samt vilken typ av kund som transporten gick till påverkar transportkostnaden både på sändningsnivå och per transportkolli. Efter att dessa drivare identifierats så hölls intervjuer för att undersöka vilka funktioner som har störst möjlighet att påverka dem och därför i förlängningen även kan påverka transportkostnaden direkt. Dessa intervjuer visade att det främst är funktionerna för sälj och Supply Chain som direkt kan påverka transportkostnaden. Även marknad och produktion har möjlighet att påverka transportkostnaden på ett indirekt sätt. Slutligen genomfördes intervjuer med personal från de berörda funktionerna för att undersöka på vilket sätt medvetenheten och styrningen av transportkostnaderna kan förbättras. Detta resulterade i ett stort antal förslag där det mest frekvent förekommande var en kontinuerlig uppföljning av transportkostnaderna. Denna uppföljning ska inte bara vara på nivån att transportkostnaderna varit dyra utan gå djupare och peka på vilka mönster i beställningar och transporter som gett upphov till den högre kostnaden. Om denna uppföljning ska ske manuellt eller med hjälp av ett automatiserat verktyg finns det olika åsikter om men personalen känner genomgående de behöver öka medvetenheten om vad som påverkar transportkostnaderna för att kunna sänka dem. / This report contains a case study of the company HKScan and focuses on their internal handling of transports to customers. As HKScan operates in a competitive industry with small margins, it is important that all money is used in the best way. An activity that costs money but rarely is investigated is the transportation since it is seen as a very operative activity. It has, however, been found that although different functions of a company are traditionally controlled separately, there are strong links between transports and functions such as sales, marketing, purchasing, finance, human resource management and production. The purpose of this study was therefore to investigate which factors that affect transport costs and provide suggestions on how transport costs can be reduced. The study of which factors that affect transport costs was carried out in several stages. First, factors mentioned in the theory were compiled and complemented by the factors that the Supply Chain department at HKScan believed could affect the cost. This resulted in a list of 18 possible influencing factors that were then demarcated depending on what HKScan measures and which was considered relevant to investigate. This demarcated list consisted of seven factors, which were then investigated using a multiple regression analysis. From this analysis, it could be mathematically proven that the parameters quantity, distance, weight per transport package, temperature, and the type of customer to which the transport went, affects the transport cost both at the shipping level and per transport package. After these drivers had been identified, interviews were held to investigate which departments have the greatest potential to influence them and, in the long run, affect transport costs. These interviews showed that it was primarily the sales and Supply Chain departments that affect the shipping costs, even though market and production have a more indirect impact. Finally, interviews were conducted with staff from the relevant departments to investigate how awareness and management of transport costs can be improved. This resulted in a large number of proposals where the most frequent one mentioned was a continuous follow-up on transport costs. This follow-up should point out which patterns in orders and shipments that gave rise to the higher cost. If this follow-up is to be done manually or by means of an automated tool, there are different views, but the staff feels that in order to reduce transport costs, they need increased awareness of what affects them. / <p>Observera att alla siffror och resultat i rapporten är modifierade och speglar inte det verkliga resultatet.</p>

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering. Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader? Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer. Vi vill åskådliggöra vilka de faktorer är som resulterar i de identifierade kostnaderna i samband med implementeringen. Metod: I vår kvantitativa studie har vi haft en deduktiv forskningsansats och använt oss av en teori som handlar om organisationsförändring. Denna teori har vi i ett senare skede applicerat på förändring i form av redovisningsimplementering i organisationer. Utifrån den befintliga teorin och våra egna antaganden har vi utformat hypoteser. Dessa har vi testat empiriskt med hjälp av två enkätundersökningar till bostadsrättsföreningars styrelse och till anställda på förvaltningsföretag. Datamaterialet från de båda enkätundersökningarna har utgjort grunden för vidare analys. Resultat och slutsats: Efter genomförda statistiska tester kan vi konstatera att det har skapats kostnader i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementerats i bostadsrättsföreningar och i förvaltningsföretagen som upprättar redovisning åt föreningarna. För förvaltningsföretagens del tenderar antalet övertidstimmar att vara fler vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. För styrelsernas del tenderar kostnad i form av utbildningstimmar och behovet av redovisningstjänster att öka vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. Kostnad i form av arbetsbelastning tenderar att öka för de bostadsrättsföreningar som upprättar sin redovisning själva enligt en avancerad redovisningsrekommendation. Vi har även identifierat en kostnad i form av motstånd hos både bostadsrättsföreningarnas styrelse och hos förvaltningsföretagen till införandet av K-regelverket generellt. Motståndet tenderar även att vara mindre i äldre bostadsrättsföreningar. / Background: On the 1st January 2014 it became mandatory for smaller enterprises and economic associations to apply the Swedish generally accepted accounting principles, either with K2 or K3. For this reason, it is of current interest to examine and identify the costs organizations may face in connection with the implementation of a new accounting standard. There has been a debate in the media regarding whether or not the accounting standard is suitable for economic associations. Therefore, it becomes particularly interesting and urgent to study this unique type of organization. According to our review of earlier research, there are no illuminating studies regarding the cost aspect of implementation of a new GAAP in Swedish organizations. Thus, we aim to fill this gap in the research area of implementation of GAAP. Problem: What are the costs for organizations in the implementation of a GAAP and what explains these costs? Purpose: The purpose is to identify the costs of the implementation of a new GAAP of Swedish firms. We aim to illustrate which driving forces result in the identified costs of implementation. Methods: In our quantitative study, we apply deductive reasoning and have used a theory that deals with organizational change. Subsequently, we have applied an accepted theory in terms of implementary alterations in organizational accounting. Based on this existing theory and our own extrapolations, we have formed hypotheses. We have tested these hypotheses empirically by using two questionnaires sent to board members of economic associations and employees at companies who are managing the accounting for the economic associations, respectively. The data sets from both questionnaires have been the basis for further analysis. Result and conclusions: After completed statistical tests, we can state that there have been additional costs with the implementation of new GAAP in economic associations and at companies who are managing the accounting for the economic associations. In the case of companies who are managing the accounting for the economic associations, the costs of overtime hours tend to be more in connection with the implementation of a more complicated accounting standard. As for the board members, the costs of education hours and need for accounting services tend to increase with implementation a more complicated accounting standard. The cost in terms of an increased workload tends to increase for the board members who are managing the accounting. Additionally, we have identified cost in terms of resistance to implementation of the accounting standard in general for both economic associations and companies who are managing the accounting for these. The cost of resistance tends to be smaller in older economic associations.

I slutet av 2019 drabbades omvärlden av en hotande sjukdom, som döptes till Covid-19. Denna sjukdom blev en pandemi som smittade över 180 miljoner människor runt om i världen. Pandemin ledde till att länder började införa så kallade “lockdowns”. Coronautbrottet skulle även medföra en ekonomisk chock för hela EU:s ekonomi och ledde till en genomsnittssänkning av BNP på 7,4% i Europa, vilket korrelerade med en sjunkande sysselsättningsgrad. Bland de olika branscher som behövde stå inför stora utmaningar relaterade till pandemin var idrottsbranschen en av de branscher som drabbades hårt. Denna studie handlar om coronapandemins påverkan på fyra fotbollsklubbar i Sveriges högsta serie, Allsvenskan. Studiens frågeställning bygger på syftet att få djupare kunskap och presentera hur Covid-19 har påverkat allsvenska fotbollsklubbars ekonomiska resultat vad gäller förlorade intäkter och kvarvarande kostnader samt agera underlag, med illustration på hur framtida kriser kan hanteras av idrottsföreningar. För att undersöka detta har de teoretiska begreppen intäktsoch kostnadsdrivare använts med målet att undersöka vilken typ av drivare för dessa intäkter och kostnader som har påverkats mest. Egenskaper i relationen mellan aktiviteter och drivare har studerats och tillämpats i denna studie. Studiens empiri har samlats in med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer som har utformats samt kompletterats med sekundärdata i form av årsredovisningar. Studiens resultat visar att pandemin har påverkat klubbarnas intäkter och kostnader i olika utsträckningar, med några intäkter och kostnader som har ökat samt andra intäkter och kostnader som har minskats, med anledning av förändring av respektive drivare. Klubbarnas omfattning och förutsättningar har varit en betydande faktor gällande vikten av respektive intäkt och kostnad. / At the end of 2019, the world was hit by a threatening disease, which was named Covid-19. This disease became a pandemic that infected over 180 million people around the world. The pandemic led to countries starting to introduce so-called "lockdowns". The corona outbreak would also bring an economic shock to the entire EU economy and led to an average reduction in GDP of 7.4% in Europe, which correlated with a falling employment rate. Among the various industries that had to face major challenges related to the pandemic, the sports industry was one of the industries that was affected the most. This study is about the impact of the corona pandemic on four football clubs in Sweden's highest league, Allsvenskan. The study's question is based on the aim of gaining deeper knowledge and presenting how Covid-19 has affected the financial results of Allsvenskan football clubs in terms of lost revenue and remaining costs, as well as acting as a basis, with an illustration of how future crisis can be handled by sports associations. To analyze this, the theoretical concepts of revenue and cost drivers have been used with the aim of investigating what type of drivers for those revenues and costs that have been most affected. Characteristics in the relationship between activities and drivers has been studied and applied in this study. The study's empirical evidence has been collected using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews that have been designed and supplemented with secondary data in the form of annual reports. The results of the study show that the pandemic has affected the clubs' revenues and costs to different extents, with some revenues and costs having increased and other revenues and costs having been reduced, due to changes in the respective drivers. The size and conditions of the clubs have been a significant factor regarding the importance of the respective income and costs.

<p>Bakgrund: Dagens industriföretag har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt att förbättra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att beräkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav ställs på en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebär även heterogen resursförbrukning och det gör det svårt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC är det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter på produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma säljs med förlust.</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare.</p><p>Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue.</p><p>Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvägning med kalkylens syfte i bakhuvudet krävs. Riktlinjen bör inte vara perfekt kausalitet utan minimering av totalkostnaden. Denna består av mätkostnad för kostnadsdrivaren och felkostnad orsakad av beslut baserade på kalkyler med brister i beroende på valet av kostnadsdrivare. Hänsyn måste även tas till beteendeeffekter som kostnadsdrivare medför, vilka kan vara avgörande. En avvägning måste göras mellan variablerna mätkostnad, felkostnad och beteendeeffekter men det är kontexten; företagets struktur, informationssystem och strategi, som avgör komplexiteten. I uppsatsen utvecklas en modell för att analysera totalkostnaden vid valet av kostnadsdrivare där de tre variablerna står i fokus.</p><p>Vid ledig kapacitet måste företag ha klart för sig hur de ska hantera kostnaden för denna innan valet av kostnadsdrivare sker, då valet kan påverka kalkylens lämplighet som styrningsverktyg. En analysmodell utvecklas med syftet att fungera som stöd vid beslutsfattande om hur ledig kapacitet skall hanteras.</p><p>Diskussionen kring problematiken vid ledig kapacitet bör kunna generaliseras till alla företag med ledig kapacitet allra helst företag i process- och tillverkningsindustrin. Problematiken som diskuteras med hjälp analysmodell II bör vara giltig, om än av olika vikt, för alla företag som använder sig av kostnadsdrivare men kanske även för alla som överhuvudtaget använder sig av kostnadsfördelning oavsett kalkylmetod.</p> / <p>Background: Today’s industrial concerns have devoted considerable time and attention to improve productivity, but usually significantly less to calculate individual product costs. The demand for customised production with differentiated products is continuously increasing. The product heterogeneity also leads to heterogenic resource consumption, which makes it hard to determine what costs a product causes. In ABC the cost driver’s function is to link the resource consumption with the products. The choice of cost drivers can have large effects on the product’s costs and reveal that products previously regarded profitable are sold with a loss.</p><p>Purpose: The purpose is to describe and analyse the difficulties regarding choice of cost drivers.</p><p>Completion: A case study concerning the choice of cost drivers has been carried out at Swedish Tissue.</p><p>Result: There are no optimal cost drivers. A complex assessment of the pros and cons has to be performed with the costing systems purpose taken into account. Perfect causality should not serve a guideline bur rather to minimize total cost. It includes the cost driver’s cost of measurement and cost of errors caused by decisions based on product costing systems allocating costs poorly caused by the choice of cost driver. Behavioural effects resulting from the choice must also be considered as they can be decisive. An assessment of these three variables has to be conducted, but it is the context, the company structure, the information system and the strategy that determines the complexity. A model for analysing total cost when choosing cost drivers has been developed, in which the three variables are in focus.</p><p>In case of free capacity companies must know how to handle its cost prior to choosing cost drivers. The choice can affect the appropriateness of the product costing system as a tool for management control. A model has been developed with the purpose to assist in decision making situation regarding handling of free capacity.</p><p>The discussion concerning free capacity difficulties should be possible to generalise to all companies with free capacity, but primarily to companies within the processing and manufacturing industries. The difficulties discussed by means of analysis model II should be valid, however of different importance, to all companies using cost drivers, but probably also for companies in general that practice cost allocation regardless of cost system</p>

Bakgrund: Dagens industriföretag har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt att förbättra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att beräkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav ställs på en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebär även heterogen resursförbrukning och det gör det svårt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC är det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter på produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma säljs med förlust. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare. Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue. Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvägning med kalkylens syfte i bakhuvudet krävs. Riktlinjen bör inte vara perfekt kausalitet utan minimering av totalkostnaden. Denna består av mätkostnad för kostnadsdrivaren och felkostnad orsakad av beslut baserade på kalkyler med brister i beroende på valet av kostnadsdrivare. Hänsyn måste även tas till beteendeeffekter som kostnadsdrivare medför, vilka kan vara avgörande. En avvägning måste göras mellan variablerna mätkostnad, felkostnad och beteendeeffekter men det är kontexten; företagets struktur, informationssystem och strategi, som avgör komplexiteten. I uppsatsen utvecklas en modell för att analysera totalkostnaden vid valet av kostnadsdrivare där de tre variablerna står i fokus. Vid ledig kapacitet måste företag ha klart för sig hur de ska hantera kostnaden för denna innan valet av kostnadsdrivare sker, då valet kan påverka kalkylens lämplighet som styrningsverktyg. En analysmodell utvecklas med syftet att fungera som stöd vid beslutsfattande om hur ledig kapacitet skall hanteras. Diskussionen kring problematiken vid ledig kapacitet bör kunna generaliseras till alla företag med ledig kapacitet allra helst företag i process- och tillverkningsindustrin. Problematiken som diskuteras med hjälp analysmodell II bör vara giltig, om än av olika vikt, för alla företag som använder sig av kostnadsdrivare men kanske även för alla som överhuvudtaget använder sig av kostnadsfördelning oavsett kalkylmetod. / Background: Today’s industrial concerns have devoted considerable time and attention to improve productivity, but usually significantly less to calculate individual product costs. The demand for customised production with differentiated products is continuously increasing. The product heterogeneity also leads to heterogenic resource consumption, which makes it hard to determine what costs a product causes. In ABC the cost driver’s function is to link the resource consumption with the products. The choice of cost drivers can have large effects on the product’s costs and reveal that products previously regarded profitable are sold with a loss. Purpose: The purpose is to describe and analyse the difficulties regarding choice of cost drivers. Completion: A case study concerning the choice of cost drivers has been carried out at Swedish Tissue. Result: There are no optimal cost drivers. A complex assessment of the pros and cons has to be performed with the costing systems purpose taken into account. Perfect causality should not serve a guideline bur rather to minimize total cost. It includes the cost driver’s cost of measurement and cost of errors caused by decisions based on product costing systems allocating costs poorly caused by the choice of cost driver. Behavioural effects resulting from the choice must also be considered as they can be decisive. An assessment of these three variables has to be conducted, but it is the context, the company structure, the information system and the strategy that determines the complexity. A model for analysing total cost when choosing cost drivers has been developed, in which the three variables are in focus. In case of free capacity companies must know how to handle its cost prior to choosing cost drivers. The choice can affect the appropriateness of the product costing system as a tool for management control. A model has been developed with the purpose to assist in decision making situation regarding handling of free capacity. The discussion concerning free capacity difficulties should be possible to generalise to all companies with free capacity, but primarily to companies within the processing and manufacturing industries. The difficulties discussed by means of analysis model II should be valid, however of different importance, to all companies using cost drivers, but probably also for companies in general that practice cost allocation regardless of cost system