Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering. Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader? Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer. Vi vill åskådliggöra vilka de faktorer är som resulterar i de identifierade kostnaderna i samband med implementeringen. Metod: I vår kvantitativa studie har vi haft en deduktiv forskningsansats och använt oss av en teori som handlar om organisationsförändring. Denna teori har vi i ett senare skede applicerat på förändring i form av redovisningsimplementering i organisationer. Utifrån den befintliga teorin och våra egna antaganden har vi utformat hypoteser. Dessa har vi testat empiriskt med hjälp av två enkätundersökningar till bostadsrättsföreningars styrelse och till anställda på förvaltningsföretag. Datamaterialet från de båda enkätundersökningarna har utgjort grunden för vidare analys. Resultat och slutsats: Efter genomförda statistiska tester kan vi konstatera att det har skapats kostnader i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementerats i bostadsrättsföreningar och i förvaltningsföretagen som upprättar redovisning åt föreningarna. För förvaltningsföretagens del tenderar antalet övertidstimmar att vara fler vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. För styrelsernas del tenderar kostnad i form av utbildningstimmar och behovet av redovisningstjänster att öka vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. Kostnad i form av arbetsbelastning tenderar att öka för de bostadsrättsföreningar som upprättar sin redovisning själva enligt en avancerad redovisningsrekommendation. Vi har även identifierat en kostnad i form av motstånd hos både bostadsrättsföreningarnas styrelse och hos förvaltningsföretagen till införandet av K-regelverket generellt. Motståndet tenderar även att vara mindre i äldre bostadsrättsföreningar. / Background: On the 1st January 2014 it became mandatory for smaller enterprises and economic associations to apply the Swedish generally accepted accounting principles, either with K2 or K3. For this reason, it is of current interest to examine and identify the costs organizations may face in connection with the implementation of a new accounting standard. There has been a debate in the media regarding whether or not the accounting standard is suitable for economic associations. Therefore, it becomes particularly interesting and urgent to study this unique type of organization. According to our review of earlier research, there are no illuminating studies regarding the cost aspect of implementation of a new GAAP in Swedish organizations. Thus, we aim to fill this gap in the research area of implementation of GAAP. Problem: What are the costs for organizations in the implementation of a GAAP and what explains these costs? Purpose: The purpose is to identify the costs of the implementation of a new GAAP of Swedish firms. We aim to illustrate which driving forces result in the identified costs of implementation. Methods: In our quantitative study, we apply deductive reasoning and have used a theory that deals with organizational change. Subsequently, we have applied an accepted theory in terms of implementary alterations in organizational accounting. Based on this existing theory and our own extrapolations, we have formed hypotheses. We have tested these hypotheses empirically by using two questionnaires sent to board members of economic associations and employees at companies who are managing the accounting for the economic associations, respectively. The data sets from both questionnaires have been the basis for further analysis. Result and conclusions: After completed statistical tests, we can state that there have been additional costs with the implementation of new GAAP in economic associations and at companies who are managing the accounting for the economic associations. In the case of companies who are managing the accounting for the economic associations, the costs of overtime hours tend to be more in connection with the implementation of a more complicated accounting standard. As for the board members, the costs of education hours and need for accounting services tend to increase with implementation a more complicated accounting standard. The cost in terms of an increased workload tends to increase for the board members who are managing the accounting. Additionally, we have identified cost in terms of resistance to implementation of the accounting standard in general for both economic associations and companies who are managing the accounting for these. The cost of resistance tends to be smaller in older economic associations.