Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE. / <p>Betyg: Godkänt</p>

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to minimize costs especially with increasing prices for raw materials and energy. The analysis further brings up how impact from laws and legislations can challenge the companies’ operations. A discussion on whether the business models are circular in the forest industry is also presented and problematized. The business models have circular characteristics but since they heavily rely on, for instance, burning waste for bioenergy it can be discussed whether this method is more circular than using the waste for products. Finally, the implementation of circular business models has many advantages and challenges where the stakeholders play a vital part for a successful business model and mutualistic value creation in the business ecosystem.