Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.

Från framställning av fiber, till produktion av textilier och till försäljning av färdiga plagg är det enorma mängder av energi, vatten och kemikalier som går åt. Dessutom orsakar modeindustrin utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatförändringen i hela livscykeln av ett klädesplagg. Denna studie undersöker huruvida en upcycling-workshop kan vara en lösning till modeindustrin miljöproblematik och hur en upcycling-workshop kan vara utformad för att öka konsumentinvolvering i arbetet att förlänga livslängden på kläder.I problemdiskussionen av arbetet beskrivs företags- och konsumentperspektivet som två områden som tidigare forskningar har undersökt. Vidare beskrivs forskningsfältet konsumentinvolvering som studien undersöker. Frågeställningarna som studien ska besvara är vilka delar som är viktiga i utformningen av en upcycling-workshop samt hur en upcycling-workshop med konsumentinvolvering i fokus kan vara fördelaktiga från ett företag- och konsumentperspektiv.I studiens referensram skildras huruvida en upcyclingsprocess går till, vilka upcyclingsmetoder som finns samt vilka fördelar det finns med upcycling för den hållbara konsumenten. Med hjälp av litteratur och tidigare forskningsprojekt i den teoretiska modellen konstrueras de första 8 byggstenarna som en grund till utformningen av en upcycling-workshop. Studien har en abduktiv metod och har använt sig av litteraturstudier och en delphi inspirerad metodansats för insamling av empiriskt material.I resultatet och analys presenteras det empiriska materialet som studien med hjälp av delphi-metoden samlat in. Undersökningen har förtydligat strukturer kring varaktighet, utrustning och kostnad samt förenkling av process och upcyclingsmetoder. Slutsatsen är att upcycling-workshops kan användas som ett verktyg för att engagera modekonsumenter till en mer kreativ konsumtion. Baserat på studiens resultat identifierades ytterligare 6 byggstenar samt utveckling av tillgång, struktur, kostnad, innehåll och varaktighet var nödvändig för att öka genomförbarheten i en upcycling-workshop. / In the manufacturing process of fiber, textiles and finished garments, it consumes an enormous amount of energy, water and chemicals. In addition, the fashion industry causes greenhouse gas emissions that affect climate change throughout the life cycle of an item of clothing. This study examines whether an upcycling workshop can be a solution to the fashion industry's environmental problems and how an upcycling workshop can be designed to increase consumer involvement in efforts to extend the life of clothing.In the problem discussion of the study, the business and consumer perspective are described as two areas that previous research has examined and further describes consumer involvement as the field this study examines. The research questions that the study will answer are which parts are important in the design of an upcycling workshop and how an upcycling workshop with consumer involvement in focus can be beneficial from a business and consumer perspective.The study's frame of reference describes how an upcycling process is done, what upcycling methods exist and how upcycling is beneficial for a sustainable consumer. With the help of literature and previous research projects in the theoretical model, the design of the first 8 building blocks begins as a foundation for the design of an upcycling workshop. The study has an abduction research approach and has used literature studies and a delphi inspired method approach for the collection of empirical material.The results and analysis present the empirical material that the delphi method has collected through qualitative interview questions. Clarifying structure and content, development of duration, equipment and cost, and simplification of process progression and upcycling methods were knowledge generated by the research.The conclusion of the study is that upcycling workshops can be used as a tool to engage fashion consumers to be a more creative consumer. Based on the results of the study, an additional 6 building blocks were identified and the development of asset, structure, cost, content and duration was necessary to increase the feasibility of an upcycling workshop.

One of the biggest emitters of greenhouse gas in Sweden is the industry sector, and in order to reach the national and global environmental goals, a change is needed. To become an environmentally sustainable producer, the whole life cycle must be taken into consideration, from choice of resources, to production, to use, and End-of-Life treatment. This thesis covers production, more particularly production equipment and the sustainability aspect circularity. Two research questions are answered; what is a circular production investment, and how can a production investment be designed to reach a higher level of circular maturity? Circularity, or circular economy, aims to close the loop of resources, and this thesis covers various aspects of how production equipment, and investments of production equipment can be designed to achieve that. The frame of reference presents models and tools for circularity, as, for instance, life cycle assessment, life cycle cost, life cycle extension strategies, eco-design, and servitization. This research was done through a literature review, a survey, in-depth-interviews, and a final validation workshop. It has been found that there are many aspects to consider when investing in production equipment, but also that there is a knowledge gap in industry of what circularity is and how to prioritize circularity in the requirements from customer to supplier. This thesis was written as a part of a collaborative research project between academy, research, and industry. The findings in this thesis were used to develop three guidelines made for practical implementation within industry, they cover considerations before investing in new production equipment, how to design production equipment in the most circular way, and considerations at End-of-Life or End-of-Use for production equipment. In order for a production investment to be circular, it is required that the treatment of equipment at its End-of-Life is planned already in the design phase of the investment, and that an investment is implemented only if there are no other options. / En av de största utsläpparna av växthusgaser i Sverige är industrisektorn, och för att kunna nå både nationella och internationella miljömål måste något förändras. För att kunna bli en miljövänlig producent måste hela livscykeln av ens produkter övervägas, från val av resurser, till produktion, till användning och behandling av uttjänta produkter. Den här uppsatsen täcker produktion, mer precis täcker den produktionsutrustning och hållbarhetsaspekten cirkularitet. Två forskningsfrågor besvaras; vad är en cirkulär produktionsinvestering och hur kan en produktionsinvestering planeras för att nå en högre nivå av cirkulär mognad? Cirkularitet, eller cirkulär ekonomi, är när man försöker stänga ”loopen” (cirkeln/slingan) av resurser. Den här uppsatsen täcker olika aspekter av hur produktionsutrustning och investeringar av produktionsutrustning kan planeras för att nå en sluten loop. I det teoretiska ramverket för uppsatsen finns olika modeller och verktyg för cirkularitet, som exempelvis livscykelanalys, livscykelkostnad, strategier för att förlänga livscykeln, eco-design och servitisering. Den här studien gjordes genom en litteraturstudie, en enkät, intervjuer, och en workshop för validering. Det har framkommit att det finns många aspekter att överväga när man investerar i produktionsutrustning, men också att det finns en kunskapslucka inom industrin gällande vad cirkularitet är och hur man ska prioritera cirkularitet i kravspecifikationer till sina leverantörer. Den här uppsatsen skrevs inom ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan akademi, forskning och industri. Det som har hittats genom den här undersökningen har använts för att utveckla tre riktlinjer som ska kunna användas inom industrin. De täcker avväganden före en investering av produktionsutrustning, hur produktionsutrustning kan designas på det mest cirkulära sättet och avväganden vid behandling av uttjänt produktionsutrustning. För att en produktionsinvestering ska vara cirkulär krävs det att behandling av uttjänt utrusning planeras redan i designstadiet av investeringen, samt att investeringen genomförs endast om det inte finns några andra alternativ.

The construction and real estate sectors are significant contributors to greenhouse gas emissions and have a profound impact on the environment. However, in recent years, construction companies have begun implementing circular practices to reduce these emissions and promote the goals of Agenda 2030. Literature suggests that these circular practices, particularly through the reuse of materials, have a substantial impact on reducing greenhouse emissions. Nevertheless, the implementation of circularity through material reuse poses numerous challenges for construction clients’ organizations. Challenges identified in the literature include legal and regulatory barriers, cost considerations, logistics and storage issues, availability of high-quality reclaimed materials, and the need for a shift in cultural attitudes towards waste reduction. This study aims to investigate these challenges and obstacles within the client’s organization by utilizing a combination of a literature review and a case study approach to gain a comprehensive understanding of the challenges faced by construction clients in implementing material reuse practices. The case study focuses on a specific construction client and examines their experiences and perspectives in reusing construction materials during renovation projects to promote circularity in construction. The findings of this study shed light on the various challenges faced by construction clients when incorporating material reuse in their projects such as economic factors, storage and logistics, knowledge, awareness, and customer demand. Additionally, the study explores the implications of these challenges and sheds light on the internal organizational dynamics, uncovering additional issues such as internal communication problems, lack of a defined strategy and commitment, unclear definition of reuse, and absence of a dedicated team within the client's organization. In conclusion, this study highlights the challenges faced by construction client’s organizationin implementing circularity through material reuse. The findings of this study contribute to the existing knowledge on sustainable construction practices through analysis of internal organizational tensions and offer practical implications for construction clients and stakeholders by identifying specific tensions and obstacles in material reuse and providing insights to inform decision-making processes, facilitating the implementation of effective strategies and practices to promote sustainability and circularity. / Bygg- och fastighetssektorerna är betydande bidragsgivare till växthusgasutsläpp och har en djupgående påverkan på miljön. Emellertid har byggföretag på senare år börjat tillämpa cirkulära metoder för att minska dessa utsläpp och främja målen för Agenda 2030. Litteraturen antyder att dessa cirkulära metoder, särskilt genom återanvändning av material, kan ha en betydande effekt på att minska växthusgasutsläpp. Trots detta medför implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning många utmaningar för byggherrens organisation. Utmaningar som identifierats i litteraturen och fallstudier inkluderar juridiska och reglerande hinder, kostnadsöverskridanden, logistik- och lagerproblem, tillgång till högkvalitativa återvunna material samt behovet av en förändring av kulturella attityder till avfallsminskning.  Denna studie syftar till att undersöka dessa utmaningar och hinder inom byggherrens organisation genom att använda en kombination av litteraturöversikt och en fallstudie för att få en omfattande förståelse för de utmaningar som byggherren står inför vid implementering av återanvändning av material. Fallstudien fokuserar på en specifik byggherreorganisationoch undersöker deras erfarenheter och perspektiv på återanvändning av byggmaterial under renoveringsprojekt för att främja cirkularitet inom byggsektorn. Resultaten av denna studie belyser de olika utmaningar som byggherren står inför vid införandet av materialåteranvändning i sina projekt, såsom ekonomiska faktorer, lager- och logistikfrågor, kunskap, medvetenhet och kundkrav. Dessutom utforskar studien konsekvenserna av dessa utmaningar och belyser de interna organisationsdynamikerna genom att avslöja ytterligare frågor, såsom interna kommunikationsproblem, brist på en definierad strategi och engagemang, oklar definition av återanvändning samt avsaknad av ett dedikerat team inom byggherrens organisation. Slutsatsen är att denna studie belyser de utmaningar som byggherrens organisation står inför vid implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning. Resultaten av denna studie bidrar till den befintliga kunskapen om hållbara byggpraktiker genom analys av interna organisationsmotsättningar och erbjuder praktiska implikationer för byggherre och intressenter genom att identifiera specifika spänningar och hinder vid materialåteranvändning samt insikter för att informera beslutsprocesser. Därigenom underlättas införandet av effektiva strategier och metoder för att främja hållbarhet och cirkularitet.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC ökar de globala utsläppen av växthusgaser till följd av samhällets ohållbara energianvändning, markanvändning, livsstilar, konsumtion och produktion. Utvinning och bearbetning av naturresurser orsakar cirka 50 procent av växthusgasutsläppen och mer än 90 procent av vattenstressen och förlusten av biologisk mångfald i världen. Europeiska kommissionen (2020, s. 14) rapporterar att den byggda miljön står för ungefär hälften av allt utvunnet material och mer än 35 procent av avfallsgenereringen i EU. Konceptet cirkulära städer har fått ett stort uppsving i forskningslitteraturen för att det sätter cirkulär ekonomi i en ekologisk, social och rumslig kontext. Fysisk planering framhålls av flera forskare som ett nödvändigt verktyg för att förverkliga cirkulära städer. Dels är den fysiska planeringen tvärvetenskaplig och involverar många olika skalor och aktörer (Verga & Khan 2022, s. 22), dels skapar planeringen de rumsliga förutsättningarna för cirkulära processer att ta plats i staden. Detta kandidatarbete undersöker hur svenska kommuner i sin fysiska planering möjliggör cirkulära städer. Det undersöker även hur systematisk planeringen för cirkulära städer är från strategisk nivå till detaljplanenivå. Undersökningen genomfördes i form av en flerfallsstudie av Eskilstuna kommun och Malmö stad. Utifrån en kunskapsöversikt om planering för cirkulära städer utarbetades ett analytiskt ramverk innehållande sex verktyg för cirkularitet, vilka agerade indikatorer för hur kommunerna planerar för cirkulära städer. Empirin bestod av respektive kommuns aktuella översiktsplan samt vars en detaljplan, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen visar att kommuner kan möjliggöra cirkulära städer genom en fysisk planering som bidrar till såväl kretslopp som ekologisk regeneration och anpassning. Planeringen för ekologisk regeneration är systematisk från strategisk nivå till detaljplanenivå, men vissa luckor uppfattades i implementeringen av planeringen för kretslopp och anpassning. Studien bedöms därmed bidra till att fylla en del av kunskapsluckan för hur svenska kommuner i sin fysiska planering anknyter till ekologiska, sociala och rumsliga aspekter av cirkularitet.

The current use of natural resources within the industry generally constitutes of linear systems of raw material extraction to waste formation. However, an increased awareness of sustainability issues has resulted in engagements to try to minimise the impacts on the environment that these linear systems impose. Circular Economy is a concept for a strategy that strives towards closing loops of material in society, and therefore reduce the need of raw material extraction and waste formation. Although Cir- cular Economy strives towards increasing the sustainability of a system, recent research has shown that circularity of material does not necessarily have to lower the environmental impact. Therefore there is a need for a method that can assess circularity from a holistic perspective to ensure the contribution of the Circular Economy strategy to a more sustainable society. The aim of the study is to create a framework that accounts for both conventional circular economy indicators and environmental impacts, and that helps set a strategy for companies to transform towards sustainable Circular Economy. The findings of the performed literature study resulted in the gathering of the most used assessment tools for assessment of circular economy in previous studies: Material Flow Analysis, Cumulative En- ergy Demand and Life Cycle Assessment. This set of tools is used to identify hot spots of impact of a product throughout the product lifetime and to set a strategy toward better practices of manufacturing companies. The study gives an example of practical implementation of the framework on a case study of brake caliper remanufacturing at Autoexperten, a chain of franchise concept garages owned by the parent company KGK. A Material Flow Assessment and a Life Cycle Assessment is performed on a scenario modeled to represent the current state of the case of remanufacturing at Autoexperten, and an alternative scenario that do not include the practice of remanufacturing. The results of the performed assessments concluded that the current state scenario is the most preferable alternative regarding energy use, material use and environmental impact. Therefore, the main recommendation in regards to business strategies for Autoexperten and KGK is to continue the practice of remanufacturing. / Dagens användning av naturresurser inom industrin utgörs i allmänhet av linjära system från utvinning av råmaterial till produktionen av avfall. En ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har dock resulterat i engagemang för att försöka minimera den miljöpåverkan som dessa linjära system skapar. Cirkulär ekonomi är ett koncept för en strategi som strävar efter att cirkulera flöden av material i samhället och därmed minska behovet av råmaterialutvinning och avfallsbildning. Även om den cirkulära ekonomin strävar efter att öka hållbarheten inom ett system har ny forskning visat att cirkularet av material inte nödvändigtvis behöver minska miljöpåverkan inom ett system. Därför har det skapats ett behov av en metod som kan undersöka cirkuläritet från ett holistiskt perspektiv för att säkerställa att den cirkulära ekonomin verkligen bidrar till ett mer hållbart samhälle. Syftet med studien är att skapa ett ramverk som undersöker både konventionella indikatorer av cirkulär ekonomi och miljöpåverkan, och som också skapar en strategi för företag för att uppå hållbar cirkulär ekonomi. Resultatet av en litteraturstudie genererade en uppsättning av de mest använda utvärderingsverktygen för analys av cirkulär ekonomi bland tidigare studier: Materialflödesanalys, kumulativt energibehov och livscykelanalys. Den här uppsättningen av verktyg används i studien för att identifiera processer med speciellt hög påverkan i en produkts livscykel och för att skapa en strategi för bättre prestanda av tillverkande företag. Studien ger ett exempel på en praktisk implementering av ramverket på en fallstudie av renovering av bromsok på Autoexperten, en kedja med franchisekonceptgarage som ägs av moderbolaget KGK. En materialflödesanalys och en livscykelanalys utförs i studien på ett scenario som modelleras för att representera det rådande omständigheterna för renovering av bromsok hos Autoexperten, och ett alternativt scenario som inte inkluderar renovering av bromsok. Slutsatsen som kunde dras av resultaten av materialflödesanalysen och livscykelanalysen var att scenariot med de rådande omständigheterna för renovering av bromsok är det som är mest fördelaktigt vad gäller energianvändning, materialanvändning och miljöpåverkan. Därför är den huvudsakliga rekommendationen för skapandet av en affärsstrategi för Autoexperten och KGK att fortsätta med renoveringen av bromsok.

Allt fler företag börjar engagera sig i viktiga miljöfrågor till följd av den allvarliga klimatkrisen och pandemin har varit en bidragande faktor till detta uppvaknande. Det här är något som är synbart i företags olika marknadsföringskampanjer. Samtidigt växer antikonsumtionsrörelsen och vi börjar se ett bredare intresse för ekovänliga initiativ runt om i världen. Studiens syfte växte fram utifrån båda dessa frågor parallellt. Detta har lett oss till att upptäcka ett gap inom detta fält där vi lagt märke till att tidigare studier huvudsakligen har fokuserat på att förstå varför individer väljer att motstå konsumtion, medan ett fokus på hur antikonsumenter uppfattar marknadsföring, saknas. Syftet med denna kvalitativa studie är att sprida ljus över antikonsumtion och värva en djupare förståelse för antikonsumenters perception av, och association till, olika marknadsföringsstrategier. I denna studie har vi använt oss av attributionsteori som en guide för vår analys av resultatet. Vi har därtill använt oss av en innehållsanalys för att analysera transkriberingen av de semistrukturerade intervjuerna som vi genomförde med antikonsumenter. Resultatet av denna studie visar på att antikonsumenter i sin helhet är skeptiska till alla olika initiativ av marknadsföring. Antikonsumenter tillskriver motiv till företags marknadsföring och associerar i stort sett gröna initiativ till greenwashing. Däremot tenderar antikonsumenter till att ha en mer positiv inställning till green demarketing. Sex olika nyckelkategorier har identifierats och verkar ha en stor betydelse för hur marknadsföring percipieras. Dessa kategorier är – “Kvalitet – viktigare än reklam”, “Marknadsföring skapar onödiga behov”, “Referensgrupper starkare än marknadsföring”, “Transparens – fundamentalt i marknadsföring”, “Skepticism inom CSR-initiativ” och “Cirkulär marknadsföring uppskattas”. Denna uppsats är skriven på svenska. / Many companies are starting to become engaged in environmentally related questions due to the severe climate crisis today, and the pandemic has in fact contributed to this awakening. This is something that is quite remarkable in the marketing campaigns of companies. At the same time, the anti-consumption movement is growing steadily and we are starting to see a broader interest in eco-friendly initiatives all around the world. The purpose of this study grew from the interest of both of these issues simultaneously. This led us to discover a gap in this field where we’ve noticed that previous studies have focused mainly on understanding why individuals choose to withstand consumption, whereas a focus on how anticonsumers interpret marketing, is missing. The purpose of this qualitative study is to shed light on anti-consumption and gain a deeper understanding of anticonsumers’ perception of, and association to, different marketing strategies. In this study we used attribution theory as a guide for our analysis of the result. In addition to that, we have used a content analysis method to analyse the transcriptions of the semistructured interviews we held with anticonsumers. The result of this study shows that anticonsumers are overall sceptical of all different marketing initiatives. Anticonsumers attribute motives to companies' marketing and, broadly speaking, they associate greenwashing to green initiatives. On the other hand, they are more positively inclined towards green demarketing. Six different key categories have been identified and seem to have a broad significance for how marketing is interpreted. These categories are – “Quality – more important than advertisements”, “Marketing creates unnecessary needs”, “Reference groups are stronger than marketing”, “Transparency – fundamental in marketing”, “Skepticism within CSR-initiatives” and “Circular marketing is appreciated”. This essay is written in swedish.

The manufacturing industry stands in front of huge challenges. Negative environmental impacts must be drastically reduced and new sustainable products must be introduced at an accelerating pace. Coping with these challenges are significant in order to deal with the increasingly emerging climate crisis. To slow down the climate crisis, the approach of circularity wherein the utilization and lifetimes of resources and materials are maximised with the aim to achieve a near perpetual closed material loop has gained a significant increase in attention. However, most research within circularity has emphasised on the product, especially practices occurring after being produced. A seldomly studied perspective involves exploring the realization of circularity within the production system. A clear description is lacking regarding what circularity in production systems actually constitutes of, and how this can be realized. Therefore, the purpose of this thesis is to expand the knowledge regarding the realization of circularity in production systems. To fulfil the purpose, this research was initiated by a literature review and a document study, which were conducted in order to describe which circularity practices exist in production systems, both form an academic and practical point of view. Subsequently were workshops with industrial experts within production systems held in order to identify challenges with realizing circularity in production systems. The literature review, document study, and workshops laid the foundation for support development, which was the final phase in the thesis. This included supporting the longevity of production systems by adopting circularity theories to cover production system, as well as investigating how to analyse and evaluate circularity in production systems. The results from this were incorporated in a conceptual framework for circular production systems and in a tool for rapid assessment of circularity in production systems. / Tillverkningsindustrin står inför enorma utmaningar. Miljöpåverkan måste drastiskt minska och nya hållbara produkter måste introduceras i allt snabbare takt. Att hantera dessa utmaningar är betydande för att hantera den alltmer framväxande klimatkrisen. För att bromsa klimatkrisen har cirkularitet, där utnyttjandet och livslängden för resurser och material maximeras med målet att uppnå en nästan evig sluten materialslinga, fått en betydande uppmärksamhet. Hittills har forskning inom cirkularitet fokuserat på produkterna som tillverkas, framför allt under användningen av produkten. Ett sällan studerat perspektiv innebär att undersöka hur cirkularitet i produktionssystem kan uppnås. En tydlig beskrivning saknas gällande vad cirkularitet i produktionssystem egentligen innebär och hur detta kan realiseras. Därför är syftet med denna avhandling att utöka kunskapen om realiseringen av cirkularitet i produktionssystem. För att uppfylla syftet initierades denna forskning av en litteraturgenomgång och en dokumentstudie. Dessa genomfördes för att beskriva arbetssätt kopplat till realiseringen av cirkularitet inom produktionssystem, både från en akademisk och praktisk ståndpunkt. Vidare hölls även workshops med experter inom produktionssystem för att identifiera utmaningar med att uppnå cirkularitet inom produktionssystem. Litteraturgenomgången, dokumentstudien och workshops lade grunden för stödutveckling, som var den sista fasen i avhandlingen. Denna inkluderade att stödja produktionssystemens livslängd genom att anpassa existerande teorier om cirkularitet till produktionssystem, samt att undersöka hur man analyserar och utvärderar cirkularitet i produktionssystem. Resultaten från detta införlivades i ett konceptuellt ramverk för cirkulära produktionssystem och i ett verktyg för snabb utvärdering av cirkularitet i produktionssystem.

I Sverige läggs stort fokus på omställningen till ett hållbart och klimatneutralt samhälle, där avkarbonisering och elektrifiering av transportsektorn anses avgörande för att minska utsläpp av växthusgaser. En storskalig batteriproduktion i Sverige och i Europa medför nya problem kring hållbarhetsaspekter gällande utvinning av råvara som exempelvis litium, kobolt och nickel. Men även andra problem gällande avfallshanteringen av litiumjonbatterier. Återvinning och återbruk av litiumjonbatterier anses vara en viktig del i strävan mot en cirkulär batteriproduktion. Dock finns svårigheter med implementering av dessa processer på en storskalig marknad gällande ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekter. Syftet med arbetet är att kartlägga för- och nackdelar med återbruk av littiumjonbatterier i kontrast till återvinning av littiumjonbatterier som nått sitt förbruknings- (EoL - End of Life) tillstånd och identifiera viktiga aktörer för marknadsutökning av både återbruk och återvinning av litiumjonbatterier. En litteraturstudie gjordes tillsammans med en intervju med företaget Vattenfall. Genom detta identifierades ekonomiska, tekniska och miljömässiga aspekter gällande återvinning och återbruk av litiumjonbatterier.   Resultatet av rapporten visar att smarta automatiserade dataanalyser (smarta algoritmer som självständigt kan sortera olika typer av batterier, fatta beslut om batteriernas tillstånd och genom användning av sensorer kan mäta och kontrollera temperaturförändringar) krävs för att göra batteriåtervinning och återbruk effektivare, säkrare och mer ekonomiskt lönsamt.  Återbruk av litiumjonbatterier förlänger batteriets livslängd där metaller knyts till batterier under en längre tid och kan hjälpa till att minska flaskhalsproblematiken gällande ohållbar metallutvinning. Återbruk kan vara bättre än återvinning ur miljösynpunkt i exempelvis energilagringsapplikationer kopplade till förnybar energiproduktion. Litiumjonbatteriet står för en stor del av elbilens miljöpåverkan. Återbruk av elbilsbatterier i diverse applikationer kan därför göra att elbilens miljöpåverkan minskar då batteriets miljöpåverkan inte bara knyts till elbilen. Idag anses återvinning mer ekonomiskt lönsam och det finns fler aktörer och ekonomiska incitament för att stärka batteriåtervinning än för batteriåterbruk. / Sweden places a lot of focus on the transition to a sustainable and climate-neutral society, where decarbonisation and electrification of the transport sector are considered crucial to reducing emissions of GHG (greenhouse gas). Large-scale battery production in Sweden and in Europe brings new problems regarding waste management and the demand for raw materials used in the manufacturing of lithium-ion batteries. Recycling and reuse of lithium-ion batteries could be an important part of the effort towards a circular battery production chain. However, there are difficulties in implementing these on a large-scale market when it comes to financial, environmental and technical points of view. The purpose of this report is to map the pros and cons of reusing lithium-ion batteries in contrast to recycling the lithium-ion batteries that have reached their EoL (End of Life) and to identify important actors for both methods. A literature study was made as well as an interview with the company Vattenfall. Through this, economical, technical and environmental aspects regarding recycling and reuse of lithium-ion batteries were identified.  The results of the report show that automated data analysis (smart algorithms that can independently sort different types of batteries) is required to make battery recycling and second-life batteries more efficient, safer and more economically viable. The reuse of lithium-ion batteries has the possibility of extending the battery's lifetime and the metal usage and thereby reducing the bottleneck problem regarding unsustainable metal extraction. Second-life applications of LIBs can be better than recycling from an environmental point of view in, for example, energy storage applications linked to an increase in renewable energy. Reusing electric car batteries in other applications can reduce the electric car's environmental impact from a life cycle perspective. Today, there are more financial incentives to strengthen battery recycling than battery reuse.

A good Occupational Health and Safety (OHS) is needed to reach sustainability. OHS consists of three parts: 1) physical, 2) mental and 3) social.  The purpose of this study was to explore and foresee the main physical OHS risks when upscaling the recycling of wood in Lithuania, with the goal to prevent those risks.  The study was explorative and interviews with semi-structured questions were used as a method. Three of the four informants mentioned air pollution, traffic, working equipment, safety equipment, and chemical risk. The highest rate of physical risks mentioned was the physical ones and then the mechanical risks. Opinions differ whether the risks would change when upscaling the industry, from no stressed or additional risks to all risks being stressed and added risk.  Results should be seen as a hint of direction when it comes to OHS risks within wood recycling in Lithuania.