Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt. Då det inte utförs fackmannamässigt följs inte de branschregler som idag finns i Sverige, behöriga företag utför enbart arbeten som följer branschreglerna de är certifierade inom. Exempel kan de vara certifierade inom Byggkeramikrådets branschregeler eller Säkra våtrumAv de 800 miljoner kronor som Folksam betalar ut i byggskador finns det ett mörkertal på en kostnad av skador som egentligen inte ska ersättas. Genom att öka försäkringstagares kunskaper angående fördelarna med delreparationer ska mörkertalet minskas. Det är inte bara utgifterna på 800 miljoner som kan minskas utan även en minskning av den negativa miljöbelastningen och den ohälsa som finns hos fastighetsbrukare. Uppskattningsvis kan upp till 90 % av materialet i ett våtrum sparas genom att utföra en delreparation. Utförandetiden och kostnaden av delreparationer kan minska till 1/5 genom att undvika heltäckande reparationer. Minskad utförandetid minskar perioden som de boende inte kan bruka våtrummet. Skadan åtgärdas i ett tidigt skede vilket bidrar till att motverka de boendes ohälsa som kan uppstå till följd av mögel eller liknande.Fastighetsägaren kan ta till sig denna information och se värdet i att kunna utföra delreparationer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.Genom djupgående studier ska information som ökar fastigetsägarnas vetskap om de framtida möjligheterna med delreparationer, samt för- och nackdelar med dessa metoder.

Denna rapport syftar till att granska gällande bransch- och myndighetsregler för kök och våtrum och ta reda på varför vattenskadorna i kök på senare år har kommit att öka. Rapporten syftar också till att ta reda på hur bostadsrättsförening och försäkringsbolag kan jobba förebyggande i dessa frågor. Studien utgår från hypotesen att det idag finns för få branschregler gällande kök och att det förebyggande arbete som bedrivs av bostadsrättsföreningar och försäkringsbolag är bristfällig i Stockholmsområdet. Denna uppsats bygger på empiriska undersökningar i form av intervjuer, granskning av litteratur, tidigare studier inom ämnet och vattenskadestatistik. Tidigare studier visar att vattenskadorna i kök har ökat i det totala fastighetsbeståndet medan vattenskadorna i våtrum minskat. Rapporter från Länsförsäkringar visar att vattenskadorna år 2014 var uppe i 29 000 läckage per år i Sverige. En ökning med 45 procent på 10 år. Utifrån intervjusvaren kan det konstateras att det finns ett problem med vattenskador i kök och denna tes bekräftas när man studerar skadestatistik från Länsförsäkringar och Vattenskadecentrum. Den tekniska utvecklingen har medfört en förändring och det är idag i kök som man hittar flest trycksatta vattenledningar vilket är en utveckling som dagens branschorganisationer inte hängt med i. De styrande regler som finns i Boverkets byggregler för kök är utformade så att boende snabbt ska upptäcka läckande vatten vid ett läckage. Det förfaller angeläget att lösa det problem som uppstår när boende är på resande fot och då det inte finns möjlighet att upptäcka vattenläckan oavsett om bransch- och myndighetsregler följs. Detta problem i kombination med att försäkringsbolagen och branschorganisationerna länge fokuserat på skador kopplade till våtrum har medfört en okunnighet hos konsumenter, byggare och fackmän när det kommer till vattenskador i kök. Branschen har under senare år emellertid börja förstå att vattenskadorna bytt karaktär men detta till trotts ökar fortfarande antalet vattenskadorna i kök. Att framtida kök utrustas med golvbrunn samt att man har ett tätskikt på golv med uppvik skulle minska skadeomfattningen vid vattenskador. Fram till dess bör man som fastighetsägare installerar läckagebrytare som vid läckage direkt stänger av vattentillförseln i kranar och ledningar. Läckagebrytare minskar inte bara skadeomfattningen utan löser också effektivt problemet med det läckande vattnet. För bostadsrättsföreningarna och försäkringsbolag är det av vikt att börja kräva mer av boende och försäkringstagare. Man måste jobba med att få ut rätt information, vid rätt tidpunkt till rätt person. Lyckas man det detta kommer man ha kommit en lång väg i det skadeförebyggande arbetet. / This report aims to review the current industry and government regulations for kitchen areas and wet rooms and to find out why water damages in kitchen areas in recent years have increased. The report also aims at finding out how housing association and insurance companies can work preventively on these issues. The study is based on the hypothesis that there are currently few industry rules regarding the kitchen and the prevention work undertaken by housing cooperatives and insurance companies is insufficient in the Stockholm area. This essay is based on empirical studies in the form of interviews, review of literature, previous studies in the subject and water damage statistics. Previous studies show that water damage in kitchens has increased in the total property stock while water damage in wet rooms has decreased. Reports from Länsförsäkringar show that water damages in 2014 were up to 29,000 leaks per year in Sweden. An increase of 45 percent in 10 years. Based on the interview replies, it can be found that there is a problem with water damages in the kitchen areas and this is confirmed when studying injury statistics from Länsförsäkringar and Vattenskadecentrum. The technological development has brought about a change and today it is in the kitchen you find most pressurized water pipelines, which is a development that today's industry organizations have not understood. The governing rules contained in Boverket's building regulations for kitchens are designed to allow residents to quickly detect leaking water from a leakage. It is a matter of urgency to solve the problem that occurs when residents are away from home and there is no possibility of detecting water leakage regardless of whether industry and government regulations are followed. This problem, coupled with the fact that insurance companies and industry organizations have long focused on damages related to wet rooms, has led to ignorance among consumers, builders and professionals when it comes to water damage in kitchens. However, in recent years, the industry has begun to understand that water damage has changed nature, but despite this the numbers of water damages are still increasing in the kitchen. If kitchen floors in the future will be equipped with floor wells and upturned waterproofing layer, it will reduce the amount of damage from a water leakage. Until then, as a property owner, a waterfuse should be installed which, in case of a leakage, immediately closes the water supply in taps and water pipes. Waterfuses do not only reduce the amount of damage, but also effectively solve the problem of leaking water. For housing cooperatives and insurance companies it is important to start demanding more from residents and policyholders. They have to work towards getting the right information to the right person at the right time. If insurance companies and housing cooperatives succeed in doing this they will have already done a lot in the prevention work.

Denna rapport beskriver vattenskador i kök. Statistik har tagits fram som visar orsaker och fördelningar av vattenskador i kök. Intervjuer har hållits med köksleverantörer och ett platsbesök på ett pågående husbygge har genomförts. Studien har undersökt hur köksleverantörer följer branschregler och även hur branschregler följs ute på byggplats samt hela processen från leverantör till slutkund har studerats och förslag till åtgärder har redovisats. Målet med studien är att öka medvetenhet kring problem med vattenskador i kök och syftet är att ta fram underlag för vattensäkra kök. Vid uppkomst av vattenskada kan flera problem uppstå. Mögel och bakterier kan börja växa vilket påverkar människans hälsa, samt att dyra kostnader kan uppstå vid renovering och sanering. Dagens kök kräver fler vattenanslutna apparater och trots detta krävs inga höjda krav på vattensäkerhet. Lösningar som finns idag på hur man skyddar köket har studerats och de olika lösningarna har utvärderats och även alternativa lösningar tagits upp.

Rapporten är sammanställd av två kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med Säker Vatten AB. Efter tre års studier är detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten är ämnad för alla typer av läsare, men utan byggingenjörsexamen likt vår, eller med motsvarande kunskapsnivå så kan läsare uppfatta rapporten som svårläst. Metoden för rapporten har varit så att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i fråga har alla mångårig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförläggningar, legionella och vattenskador. Tolkningar och utförande av detta baseras på kunskap som införskaffats som ingenjörsstudenter under utbildningens gång, allt för att så nyanserat som möjligt närma sig svaret på rapportens problemformulering: ”Hur ska boendesprinkler projekteras och installeras för att undvika vattenskador och tillväxt av legionella?” Som huvudsyfte har arbetet inneburit att fokusera på problemformuleringen. Problemformuleringen har i sin tur fördelats i tre frågor där varje fråga berört olika verksamheter och organisationer i branschen. Frågan specificerar vattenskadorna som kan      uppkomma i samband med boendesprinkler. För att besvara den frågan har      relevanta avsnitt i BBR, standarden SS 883001 samt branschregler Säker      Vatteninstallation studerats. Frågan hanterar tillväxten av legionella i      boendesprinkleranläggningar. Här har myndigheter och branschorganisationer      såsom Smittskyddsinstitutet, Svenskt vatten och Stockholm Vatten varit      till stor hjälp. Frågan har behandlat vilka krav som ställs på de      som projekterar och installerar boendesprinkler idag. Utgångspunkten för      fråga tre har varit normer från Svenska Brandskyddsföreningen som      behandlar boendesprinkler, samt VVS-Företagens och Sprinklergruppens      utbildning för sprinklermontörer. Förhoppningen är att den här rapporten ska fungera som underlag för skrivande av branschregler för projektering och installation av boendesprinkler. Branschregler som säkerställer att vattenskador och tillväxt av legionella undviks.  Med korrekta branschregler så bör förståelsen för boendesprinkler och dess effekt öka. Antalet boendesprinkleranläggningar bör då också öka, vilket skulle resultera i ett mer brandsäkert Sverige. / The report was compiled by two graduate students at the Royal Institute of Technology, Bachelor of Science program Constructional Engineering and Design, in collaboration with Säker Vatten AB. After three years of study, this is a graded report for our education. This report is intended for all types of readers, but without education like ours, or equivalent level of knowledge, the report may be difficult to understand. The methodology for this report is that the authors continually interviewing actors with different interests in how the industry develops. The players in question all have many years of experience or relevant training behind. Studies of literature have been made of regulations, codes, standards, and reports dealing with residential sprinklers pipe laying, legionella and water damage. Interpretations and execution of this is based on the knowledge acquired as engineering students during their education, all to approach an answer so nuanced as possible to the problem report:" How should residential sprinklers be designed and installed in order to avoid water damage and legionella growth?” As the main work has meant to focus on the problem statement, which in turn is divided into three questions, each question touched on various businesses and organizations in the industry. This question specifies      the water damage which may arise in connection with residential      sprinklers. To answer that question, the relevant section of BBR, the      standard SS 883001, as well as industry regulations plumbing safety      studied. This question handles the      growth of legionella in residential sprinklers. Here are authorities and      industry organizations such as the Infectious Diseases Institute, Swedish      Water and Stockholm Water were a great help. This question has dealt      with the demands placed on the projecting and installing of residential      sprinklers today. The starting point for question number three were      standards from Swedish Fire Protection Association which deals with      residential sprinklers, and training for installers of sprinkler. This report will hopefully serve as a basis for the writing of industry regulations for design and installation of residential sprinklers. Industry regulations which will ensure that water damage and the growth of Legionella will be avoided. With proper industry regulations will the understanding of residential sprinklers and its effect increase. The number of residential sprinkler installations should then also increase, which would result in a more fireproof Sweden.

Vatten är en av de vanligaste skadeorsaken i Svenska byggnader. Det inträffar 100 000 vattenskador varje år och dessa kostar 5-6 miljarder att åtgärda. Detta problem har legat till grund för vårt arbete där vi frågar oss: ”Hur kan antalet vattenskador minskas?” Vi har försökt att besvara frågan med hjälp av statistik från Vattenskadecentrum, intervjuer med branschfolk och studier av branschregler. Det som framkommit är att badrum och kök är de mest drabbade utrymmen. Efter år 2011 har andelen skador i kök blivit fler än de i badrum. Orsaken till detta är ökningen av trycksatta vattenledningar i kök samt avsaknaden av krav på tätskikt och golvbrunn. Trots att vattenanvändningen i badrum, relativt sätt, har ökat har andelen skador minskat tack vare förbättrad teknik, strängare normer och bättre material. Vi tror att om antalet vattenskador ska minskas bör branschregler för kök kompletteras, utbilda och auktorisera fler företag samt upplysa fastighetsägare om vikten av fackmässigt byggande. / Water is one of the most common cause of injuries in Swedish buildings. It occurs 100 000 water damages every year and it costs 5-6 billions to repair. This problem has been the basis for our report with the question: “How can the number of water damages be reduced?” We have tried to answer the question using data from Vattenskadecentrum (Water damage center), interviews with professionals and studies of regulations. What has appeared is that the bathroom and kitchen are the most affected areas. After 2011, the quantity of water damages in the kitchen has passed the quantity of water damages in the bathroom. This is due to the increased number of pressurized water pipes in the kitchen and the absence of requirements for waterproofing and draining gutter. Despite the change of water usage in bathrooms, the percentage of water damages in bathrooms has decreased thanks to improved technique and materials. To reduce the number of water damages should regulations for the kitchen enlarge, train more in the industry and inform property owners about the importance of professionally-building.